V
Vavsla
Sv: Bestraffning/Tillsägelse.
Jag är ingen förespråkare av våld men jag tycker heller inte att vi ska försköna hur det går till hästarna emellan: som du säger, stoet tar inte till mer våld än nöden kräver men det finns också lägen där det går riktigt hett till.Kan ta ett exempel när jag skulle hämta ett föl jag köpt. Hon hade gått hela sommaren med sin mamma och inte blivit fostrad av vare sig andra hästar eller människor. Hade nu blivit förvarnad om att hon "attackerat" människor och när stoet leddes in placerade jag mig som en ren provokation mellan henne och fölet som gick lös och hade stenkoll på ungens beteende.Det tog inte många steg innan hon med fällda öron satsade mot mig. Svarade med att backa mot henne och ge en rejäl känga i bringan. Resultatet blev en mycket förvånad men beskedlig fölunge som trots att hon aldrig varit ledd i grimma tidigare tog mig 10 minuter att lasta i trailern, utan mamma som stod och skrek inne i stallet. Väl hemma tog det nästan ett år innan hon blev helt accepterad i flocken eftersom hon var totalt omedveten om att man inte tränger sig fram först till maten när man är yngst osv. Nu pratar jag inte om fällda öron och markeringar utan om regelrätta attacker som varade olika länge, många bett och sparkar och ett antal resor genom staketet. Idag har hon förstått att hon ska rätta sig i ledet med både hästar och människor och är en mycket trevlig häst. MEN utan hårda tag så hade hon blivit en fara för både sig själv och andra. Är litet fascinerande att jag och mina hästar hade samma uppfattning om henne i början och att mitt agerande stämde till 100% med hur de agerade mot henne. Då har jag kanske ändå fattat något i hästbeteendets djungel!På sätt och vis ja.
Dock tar hon inte till övervåld. Hon tar till den mått av våld som krävs. Behövs det bara ett bakåtvinklat öra så är det var hon använder.
Att använda sig av bett och sparkar behövs inte om man vet hur man ska gå tillväga.
Det kräver dock kunskap om både hästarnas naturliga beteende och om hur man som människa kan gå till väga för att använda den kunskapen med vår kropp, vi är ju trotts allt inte en häst utan en människa.
Därmed inte sagt att det aldrig finns situationer där våld behövs.
Om en häst anfaller regelrätt och det är fara för ens liv så har man alltid rätten att försvara sig.
Men man skall alltid ha i åtanke det någon så klokt sa, att det finns en orsak till att hästen bits elelr sparkas och att den troligast inte skulle bitas eller sparkas om den hade valet att gå bort från oss.