Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Köp näringsdrycker eller liknande som gör att du kan dricka det du behöver. Kanske är enklare än att äta.
Nej det vill du inte Jag går som en tant med käpp typ
Hej beachisar!!!
Här kommer ångest
Jag går en rätt tung kurs i skolan nu där det stora problemet är, som så ofta, att avgränsa hur mycket information som ska tas in. Den här kursen är dessutom mer "verklig" än tidigare, vi är nästan alltid på sjukhus, och nu känns det faktiskt som att man verkligen kan skada människor om man inte kan sin sak. Om 2,5 år ska jag minnas exakt hur man tar hand om en cirkulatoriskt instabil patient på akuten innan en mer erfaren kollega tar över. Jag blir fruktansvärt skraj när jag tänker på vidden av ansvaret, spänd i käkarna, ledsen, illamående.
Vägde mig idag och insåg dessutom att jag gått upp 3-4 kg på några veckor. Inte förvånande, då jag ätit en hel massa godis, men också läskigt, för jag känner att min nuvarande relation till mat inte fungerar riktigt som den ska och jag måste ta tag det, innan det blir ett problem. Väger inom normalspannet men tio kg mer än förförra året, och uuuuuuuuusch usch usch äcklet inför den egna lättjan kan växa sig så våldsamt stor. Och det känns som att jag sviker människor, vänner från förr, mamma, pappa, ingen får någon kontinutet från mig, liksom alla ni gullisar här, jag är inte här i tråden, jag responderar inte, värdesätter inte andra människors tid och engagemang och det bygger ångensten ytterligare.
Dessutom ligger förhållandestressen på. Jag dejtar inte någon nu och får väl absolut uppslag from time to time, har väl något sånär ett trevligt yttre+ ok personlighet som gör att folk iaf då och då flirtar lite, men det var väldigt länge sedan jag blev intresserad tillbaka och kände någon liten förälskelse. Det får mig att tro att jag kanske har stora drag av hybris, att min tanke som lyder "man ska ha lika kul med sin dejt som med sina vänner, eller åtminstone känna att utvecklingen kan gå dithän" är något jag måste släppa på.
Sammantaget har jag nog ett stort kontrollbehov som nu har slagit till och förmodligen måste jag väl strukturera upp mitt liv för att slippa den här typen av kval, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Kanske räcker det med att jag helt enkelt ser till att träna några gånger i veckan och skippar socker?
Förlåt för det här!!!! Och förlåt än mer för att jag inte läst sedan förra tråden .