- Kropp & Själ
- Trådstartare cili
- Startdatum
- Status
Sv: Beach 2014 del II
Hej beachisar!!!
Här kommer ångest
Jag går en rätt tung kurs i skolan nu där det stora problemet är, som så ofta, att avgränsa hur mycket information som ska tas in. Den här kursen är dessutom mer "verklig" än tidigare, vi är nästan alltid på sjukhus, och nu känns det faktiskt som att man verkligen kan skada människor om man inte kan sin sak. Om 2,5 år ska jag minnas exakt hur man tar hand om en cirkulatoriskt instabil patient på akuten innan en mer erfaren kollega tar över. Jag blir fruktansvärt skraj när jag tänker på vidden av ansvaret, spänd i käkarna, ledsen, illamående.
Vägde mig idag och insåg dessutom att jag gått upp 3-4 kg på några veckor. Inte förvånande, då jag ätit en hel massa godis, men också läskigt, för jag känner att min nuvarande relation till mat inte fungerar riktigt som den ska och jag måste ta tag det, innan det blir ett problem. Väger inom normalspannet men tio kg mer än förförra året, och uuuuuuuuusch usch usch äcklet inför den egna lättjan kan växa sig så våldsamt stor. Och det känns som att jag sviker människor, vänner från förr, mamma, pappa, ingen får någon kontinutet från mig, liksom alla ni gullisar här, jag är inte här i tråden, jag responderar inte, värdesätter inte andra människors tid och engagemang och det bygger ångensten ytterligare.
Dessutom ligger förhållandestressen på. Jag dejtar inte någon nu och får väl absolut uppslag from time to time, har väl något sånär ett trevligt yttre+ ok personlighet som gör att folk iaf då och då flirtar lite, men det var väldigt länge sedan jag blev intresserad tillbaka och kände någon liten förälskelse. Det får mig att tro att jag kanske har stora drag av hybris, att min tanke som lyder "man ska ha lika kul med sin dejt som med sina vänner, eller åtminstone känna att utvecklingen kan gå dithän" är något jag måste släppa på.
Sammantaget har jag nog ett stort kontrollbehov som nu har slagit till och förmodligen måste jag väl strukturera upp mitt liv för att slippa den här typen av kval, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Kanske räcker det med att jag helt enkelt ser till att träna några gånger i veckan och skippar socker?
Förlåt för det här!!!! Och förlåt än mer för att jag inte läst sedan förra tråden.
Hej beachisar!!!
Här kommer ångest
Jag går en rätt tung kurs i skolan nu där det stora problemet är, som så ofta, att avgränsa hur mycket information som ska tas in. Den här kursen är dessutom mer "verklig" än tidigare, vi är nästan alltid på sjukhus, och nu känns det faktiskt som att man verkligen kan skada människor om man inte kan sin sak. Om 2,5 år ska jag minnas exakt hur man tar hand om en cirkulatoriskt instabil patient på akuten innan en mer erfaren kollega tar över. Jag blir fruktansvärt skraj när jag tänker på vidden av ansvaret, spänd i käkarna, ledsen, illamående.
Vägde mig idag och insåg dessutom att jag gått upp 3-4 kg på några veckor. Inte förvånande, då jag ätit en hel massa godis, men också läskigt, för jag känner att min nuvarande relation till mat inte fungerar riktigt som den ska och jag måste ta tag det, innan det blir ett problem. Väger inom normalspannet men tio kg mer än förförra året, och uuuuuuuuusch usch usch äcklet inför den egna lättjan kan växa sig så våldsamt stor. Och det känns som att jag sviker människor, vänner från förr, mamma, pappa, ingen får någon kontinutet från mig, liksom alla ni gullisar här, jag är inte här i tråden, jag responderar inte, värdesätter inte andra människors tid och engagemang och det bygger ångensten ytterligare.
Dessutom ligger förhållandestressen på. Jag dejtar inte någon nu och får väl absolut uppslag from time to time, har väl något sånär ett trevligt yttre+ ok personlighet som gör att folk iaf då och då flirtar lite, men det var väldigt länge sedan jag blev intresserad tillbaka och kände någon liten förälskelse. Det får mig att tro att jag kanske har stora drag av hybris, att min tanke som lyder "man ska ha lika kul med sin dejt som med sina vänner, eller åtminstone känna att utvecklingen kan gå dithän" är något jag måste släppa på.
Sammantaget har jag nog ett stort kontrollbehov som nu har slagit till och förmodligen måste jag väl strukturera upp mitt liv för att slippa den här typen av kval, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Kanske räcker det med att jag helt enkelt ser till att träna några gånger i veckan och skippar socker?
Förlåt för det här!!!! Och förlåt än mer för att jag inte läst sedan förra tråden
.
Senast ändrad:
Sv: Beach 2014 del II
I den här tråden får man komma och gå som man vill, peppa eller inte peppa och hur man än gör så får man tigga hur mycket pepp och stöd man vill!
Vad gäller skolan och ansvaret du kommer ha i framtiden så kan jag inte säga något annat än det klyschiga "Det kommer att lösa sig". Du kommer inte få ansvar för någons liv förrän de som ansvarar för dig vet att du kommer att klara det. Därmed inte sagt att du inte kommer begå misstag, men det gör alla. Jag tycker faktiskt det är sunt att du är rädd, det visar att du har enormt respekt för ditt blivande yrke och ansvaret det medför.
Viktuppgången, ptja, join the club! Ta dig en ordentlig funderare och lista ut vad som egentligen är realistiskt med tanke på din nuvarande arbetsbörda, hur du mår, att det är mörkt och eländigt och alla andra faktorer som spelar in. Jag får påminna mig själv om det där dagligen, att när jag är stressad, har ont i gallblåsehelvetet, är lite lätt deppad på grund av mörkret och vantrivs i min lägenhet så är det inte läge att toksatsa på viktnedgång. Då ska jag äta det jag tycker om, försöka göra det jag kan beroende på dagsform och hålla igång någon sorts träning. Undvika totalt förfall, alltså, eller åtminstone förfalla lite mindre än vad jag hade gjort ifall jag släppt kontrollen helt.
Du ska INTE släppa på din "hybris" runt förhållanden. Man ska inte nöja sig med något annat än det bästa, det är min fasta filosofi. Det gjorde att jag var singel från 15 till 27 års ålder, men det var det fan värt.
Så summan av kardemumman; ja, träna några gånger i veckan och skippa sockret när du kan skippa sockret, om du känner att det är rätt för dig. Var snäll mot dig själv!
I den här tråden får man komma och gå som man vill, peppa eller inte peppa och hur man än gör så får man tigga hur mycket pepp och stöd man vill!
Vad gäller skolan och ansvaret du kommer ha i framtiden så kan jag inte säga något annat än det klyschiga "Det kommer att lösa sig". Du kommer inte få ansvar för någons liv förrän de som ansvarar för dig vet att du kommer att klara det. Därmed inte sagt att du inte kommer begå misstag, men det gör alla. Jag tycker faktiskt det är sunt att du är rädd, det visar att du har enormt respekt för ditt blivande yrke och ansvaret det medför.
Viktuppgången, ptja, join the club! Ta dig en ordentlig funderare och lista ut vad som egentligen är realistiskt med tanke på din nuvarande arbetsbörda, hur du mår, att det är mörkt och eländigt och alla andra faktorer som spelar in. Jag får påminna mig själv om det där dagligen, att när jag är stressad, har ont i gallblåsehelvetet, är lite lätt deppad på grund av mörkret och vantrivs i min lägenhet så är det inte läge att toksatsa på viktnedgång. Då ska jag äta det jag tycker om, försöka göra det jag kan beroende på dagsform och hålla igång någon sorts träning. Undvika totalt förfall, alltså, eller åtminstone förfalla lite mindre än vad jag hade gjort ifall jag släppt kontrollen helt.
Du ska INTE släppa på din "hybris" runt förhållanden. Man ska inte nöja sig med något annat än det bästa, det är min fasta filosofi. Det gjorde att jag var singel från 15 till 27 års ålder, men det var det fan värt.
Så summan av kardemumman; ja, träna några gånger i veckan och skippa sockret när du kan skippa sockret, om du känner att det är rätt för dig. Var snäll mot dig själv!
Sv: Beach 2014 del II
KL
Har varit i stallet varenda dag sedan i lördags! Känns så underbart, har verkligen saknat det! Inser att det verkligen var vad som fattades mig. I förrgår gick jag en 1,5 timmes promenad med ponnyplutt, igår och idag har hon fått vila då jag fokuserat på att smörja allt läder och göra om i sadelkammaren. Jag älskar att fixa och dona så jag blev väldigt glad att få göra om allt precis som jag ville i sadelkammaren, för att stallägaren inte har tid själv att fixa. Så jag har sorterat både mina och hennes grejer, möblerat om, satt upp nya krokar, bytt garderober etc. Tror ändå att det har blivit lite träning av det eftersom framförallt garderoberna är svintunga! När jag flyttade in fick mina täcken inte plats, det var trångt bland sadlarna och fanns inte tillräckligt med sadelhängare och alla selar fick hänga över en "bock". Nu hänger alla sadlar på varsin plats, alla selar på varsin krok på väggen + allt annat får plats. Jag är bäst på att tetrispacka!! Stallägaren var jättenöjd, så det känns som en bra start i alla fall 
Dessutom verkar Sofia trivas jättebra, hon har gått från att vara "bottenskrapet" och absolut lägst i rang under all tid jag haft henne, till att nu kvala in på andraplatsen. Tror att det är lite bra för hennes självförtroende att våga ta för sig lite
Jag har inte tränat något sedan i fredags, men å andra sidan har jag skött maten och faktiskt tappat två kg, så det känns som att jag är på rätt spår igen!
KL
Har varit i stallet varenda dag sedan i lördags! Känns så underbart, har verkligen saknat det! Inser att det verkligen var vad som fattades mig. I förrgår gick jag en 1,5 timmes promenad med ponnyplutt, igår och idag har hon fått vila då jag fokuserat på att smörja allt läder och göra om i sadelkammaren. Jag älskar att fixa och dona så jag blev väldigt glad att få göra om allt precis som jag ville i sadelkammaren, för att stallägaren inte har tid själv att fixa. Så jag har sorterat både mina och hennes grejer, möblerat om, satt upp nya krokar, bytt garderober etc. Tror ändå att det har blivit lite träning av det eftersom framförallt garderoberna är svintunga!
När jag flyttade in fick mina täcken inte plats, det var trångt bland sadlarna och fanns inte tillräckligt med sadelhängare och alla selar fick hänga över en "bock". Nu hänger alla sadlar på varsin plats, alla selar på varsin krok på väggen + allt annat får plats. Jag är bäst på att tetrispacka!! Stallägaren var jättenöjd, så det känns som en bra start i alla fall Dessutom verkar Sofia trivas jättebra, hon har gått från att vara "bottenskrapet" och absolut lägst i rang under all tid jag haft henne, till att nu kvala in på andraplatsen. Tror att det är lite bra för hennes självförtroende att våga ta för sig lite
Jag har inte tränat något sedan i fredags, men å andra sidan har jag skött maten och faktiskt tappat två kg, så det känns som att jag är på rätt spår igen!
Mineur
Moderator
Sv: Beach 2014 del II
Där sa du något! Jag har delvis gjort det genom att åtminstone dricka lite juice under dagen, men det finns ju såklart drycker som är långt mycket mer näringsrika än det. Undrar var jag hittar sådana i den här stan bara... Jag får gå på jakt, för den här aptiten verkar inte ha planer på att återvända inom den närmsta framtiden känns det som...
Jag vill också gå som en tant med käpp typ!
Tassetass har egentligen redan sagt alla kloka saker som jag egentligen ville säga, men jag ville ändå sticka in med en liten styrkekram och säga åt dig att ta det lugnt! Du låter lite som jag när det svämmar över sådär, jag blir också väldigt väldigt stressad och får ångest av allt på en och samma gång. Det räcker liksom med att en sak blir jobbig, så har jag helt plötsligt kommit in i det negativa tankemönstret och passar på att ha ångest för jobbet, maten, vännerna och framtiden också när jag ändå är i farten.
För mig funkar det bäst att göra en prioriteringslista i huvudet och sålla bort de saker som verkligen inte är värda att tänka på just nu (t.ex. förhållandestressen i ditt fall). Sedan fokuserar jag på det mest väsentliga, försöker att bena ut det och hitta var den största källan till stress ligger och så försöker jag hitta ett sätt att täppa till den lite. I ditt fall kanske det räcker med att du försöker att komma ut på en promenad/löptur imorgon och skippar onyttiga snacks i helgen för att bli av med vikt- och träningsångesten? Då har du en sak mindre att må dåligt av, och till slut känns förhoppningsvis inte ens de allra värsta sakerna särskilt jobbiga.
Och för övrigt håller jag med Tassetass om att det nog är ett sunt tecken att du är lite skraj för din framtida karriär. Jag har alltid sagt att det är bra om man är lite nervös eller orolig för någonting eftersom att det visar på att man faktiskt vill och värdesätter det högt. Framtiden är väl för övrigt också det mest ångestframkallande som finns tror jag, för alla. Lite ångest kan man får ha över den tycker jag, bara man inte låter det ta över för mycket utan är realistisk och inser att det mesta faktiskt löser sig i sinom tid.
Där sa du något! Jag har delvis gjort det genom att åtminstone dricka lite juice under dagen, men det finns ju såklart drycker som är långt mycket mer näringsrika än det. Undrar var jag hittar sådana i den här stan bara... Jag får gå på jakt, för den här aptiten verkar inte ha planer på att återvända inom den närmsta framtiden känns det som...
Nej det vill du inte
Jag vill också gå som en tant med käpp typ!
Hej beachisar!!!
Här kommer ångest
Jag går en rätt tung kurs i skolan nu där det stora problemet är, som så ofta, att avgränsa hur mycket information som ska tas in. Den här kursen är dessutom mer "verklig" än tidigare, vi är nästan alltid på sjukhus, och nu känns det faktiskt som att man verkligen kan skada människor om man inte kan sin sak. Om 2,5 år ska jag minnas exakt hur man tar hand om en cirkulatoriskt instabil patient på akuten innan en mer erfaren kollega tar över. Jag blir fruktansvärt skraj när jag tänker på vidden av ansvaret, spänd i käkarna, ledsen, illamående.
Vägde mig idag och insåg dessutom att jag gått upp 3-4 kg på några veckor. Inte förvånande, då jag ätit en hel massa godis, men också läskigt, för jag känner att min nuvarande relation till mat inte fungerar riktigt som den ska och jag måste ta tag det, innan det blir ett problem. Väger inom normalspannet men tio kg mer än förförra året, och uuuuuuuuusch usch usch äcklet inför den egna lättjan kan växa sig så våldsamt stor. Och det känns som att jag sviker människor, vänner från förr, mamma, pappa, ingen får någon kontinutet från mig, liksom alla ni gullisar här, jag är inte här i tråden, jag responderar inte, värdesätter inte andra människors tid och engagemang och det bygger ångensten ytterligare.
Dessutom ligger förhållandestressen på. Jag dejtar inte någon nu och får väl absolut uppslag from time to time, har väl något sånär ett trevligt yttre+ ok personlighet som gör att folk iaf då och då flirtar lite, men det var väldigt länge sedan jag blev intresserad tillbaka och kände någon liten förälskelse. Det får mig att tro att jag kanske har stora drag av hybris, att min tanke som lyder "man ska ha lika kul med sin dejt som med sina vänner, eller åtminstone känna att utvecklingen kan gå dithän" är något jag måste släppa på.
Sammantaget har jag nog ett stort kontrollbehov som nu har slagit till och förmodligen måste jag väl strukturera upp mitt liv för att slippa den här typen av kval, men jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Kanske räcker det med att jag helt enkelt ser till att träna några gånger i veckan och skippar socker?
Förlåt för det här!!!! Och förlåt än mer för att jag inte läst sedan förra tråden
Tassetass har egentligen redan sagt alla kloka saker som jag egentligen ville säga, men jag ville ändå sticka in med en liten styrkekram och säga åt dig att ta det lugnt! Du låter lite som jag när det svämmar över sådär, jag blir också väldigt väldigt stressad och får ångest av allt på en och samma gång. Det räcker liksom med att en sak blir jobbig, så har jag helt plötsligt kommit in i det negativa tankemönstret och passar på att ha ångest för jobbet, maten, vännerna och framtiden också när jag ändå är i farten.
För mig funkar det bäst att göra en prioriteringslista i huvudet och sålla bort de saker som verkligen inte är värda att tänka på just nu (t.ex. förhållandestressen i ditt fall). Sedan fokuserar jag på det mest väsentliga, försöker att bena ut det och hitta var den största källan till stress ligger och så försöker jag hitta ett sätt att täppa till den lite. I ditt fall kanske det räcker med att du försöker att komma ut på en promenad/löptur imorgon och skippar onyttiga snacks i helgen för att bli av med vikt- och träningsångesten? Då har du en sak mindre att må dåligt av, och till slut känns förhoppningsvis inte ens de allra värsta sakerna särskilt jobbiga.
Och för övrigt håller jag med Tassetass om att det nog är ett sunt tecken att du är lite skraj för din framtida karriär. Jag har alltid sagt att det är bra om man är lite nervös eller orolig för någonting eftersom att det visar på att man faktiskt vill och värdesätter det högt. Framtiden är väl för övrigt också det mest ångestframkallande som finns tror jag, för alla. Lite ångest kan man får ha över den tycker jag, bara man inte låter det ta över för mycket utan är realistisk och inser att det mesta faktiskt löser sig i sinom tid.
Sv: Beach 2014 del II
Jag känner verkligen igen mig på hur allt bara svämmar över! Och det är både positivt och negativa saker som svämmar. Hoppas du kan ta till dig av kloka ord här i tråden, och värdesätta dig själv! Vi är nog många som behöver andas lite och släppa på kraven. Fast det är läskigt och svårt.
Och den här tråden är fasen underbar!
Jag känner verkligen igen mig på hur allt bara svämmar över! Och det är både positivt och negativa saker som svämmar. Hoppas du kan ta till dig av kloka ord här i tråden, och värdesätta dig själv! Vi är nog många som behöver andas lite och släppa på kraven. Fast det är läskigt och svårt.
Och den här tråden är fasen underbar!
Sv: Beach 2014 del II
Näe, den är ju bra att ha om den funkar, men min har inte fungerat bra på flera år. Den är platt och full med stenar så det är lika bra att ta bort eländet. Man kan få problem med kramper i magen om man äter väldigt mycket fet mat eftersom kroppen inte har något förråd av galla, men som jag fått det förklarat för mig har jag inte mycket till förråd nu heller så det kommer inte bli någon större skillnad.
Näe, den är ju bra att ha om den funkar, men min har inte fungerat bra på flera år. Den är platt och full med stenar så det är lika bra att ta bort eländet. Man kan få problem med kramper i magen om man äter väldigt mycket fet mat eftersom kroppen inte har något förråd av galla, men som jag fått det förklarat för mig har jag inte mycket till förråd nu heller så det kommer inte bli någon större skillnad.
Sv: Beach 2014 del II
Hallonsoda- Jag håller med alla de övriga som skrivit. Det låter inte alls konstigt att du tänker så kring utbildningen, snarare normalt och att det visar på att du kommer bli en bra läkare som är uppmärksam och engagerad. Och de där 2,5 åren som du har kvar på utbildningen kommer tillföra mer kunskap och säkerhet, kom ihåg att det inte är redan nu du ska ta det ansvaret. Vila i att så länge du gör ditt bästa, klarar tentor och arbeten och är aktiv i undervisningen och på praktik så kommer du vara redo när det är dags.
Att få kroppspanik när man gått upp i vikt förstår jag till fullo, jag är ju precis likadan så det är så svårt att säga något som inte låter falskt. Men det jag gör är att undvika (försöker iaf så gott det går) att titta mig för mycket i speglar för då står jag och dömer mig själv och säger sådana där dumma saker till mig själv som bara trycker ner mig, jag tar på mig kläder som jag vet att jag kan ha så jag inte ska få någon chock om något sitter åt mer än förr och jag väger mig bara på dagvården nu så jag inte ska fokusera för mycket på vikten. Försök resonera med dig själv, du vet att du är normalviktig och alltså inte tjock.Normalvikt är ett spann och inte en exakt vikt utan det där spannet är ganska stort så man kan vara frisk, hälsosam, normal och smal trots att man inte ligger i nedre gränsen för normalvikt på BMI skalan.
När man blir äldre (haha, låter som att jag pratar om pensionärer här men menar oss "unga vuxna") så förändras kroppen naturligt och för att ha kvar den kroppen man hade när man var 20 kanske det krävs en större ansträngning av en för att hålla den vikten och figuren eftersom kroppen strävar efter att se ut fungera på ett annat sätt nu än då. Ens normalvikt kan ändras med tiden och åldern och beroende på hur man lever. Vikten är inte heller statisk, bara för att det är på ett sätt nu så är det inte alltid så. När ditt liv i övrigt fungerar med hur du mår och din livssituation är ok och du trivs då kommer antagligen det här med mat och träning falla på plats naturligt eftersom du har det i dig.
Ibland sätter man väldigt mycket fokus på kroppen och vikten när livet i övrigt är stressigt och egentligen kanske det inte är det som är det verkliga problemet. Att det blivit lite mycket godis en period är ok, ibland blir det så och att du är medveten om att din relation till maten inte är så bra är ju jätte bra för då vet du vad du har att jobba med. Kan du inte skriva ner en lista på förändringar du vill göra som du tror kan göra att du mår bättre och göra dom ganska detaljerade så det blir lätt att följa, som en instruktionsbok ungefär? Det var en övning vi gjorde på dagvården. Ibland blir det lättare att hantera när man skriver ner saker och får struktur på det.
Håller också med om att göra prioriteringrslista, att du gått upp några kilo kanske inte är det viktigaste att jobba med just nu? Kanske är det som jag skrev att när det andra går bättre så vill du ta hand om dig själv av bra skäl och då hamnar din kropp och din livsstil i balans också.
Sen kan det ju hjälpa att motionera och äta bra för att klara av de andra problemen i vardagen för man mår ju bra psykiskt och fysiskt och orkar mer och blir mindre deppig om man är ute och rör på sig, får solsken och frisk luft och äter allsidig kost. Men kanske ska det vara prestationslöst just nu och bara för att det får dig att må bra.
Och jag tror inte att någon tycker att du är för oengagerad i dom, alla vet hur det är att ha perioder då livet är stressigt och det är svårt att hinna med och orka vara social, hålla kontakten och vara den där "super" vännen, dottern, systern, flickvännen osv. Så är d et för mig också och mina vänner har full förståelse för det och jag har full förståelse för att dom sällan hör av sig. Och när vi väl pratar eller ses så är allt som vanligt.
Hmm, det här blev lite långt och kanske lite flummigt men jag hoppas jag fick fram ungefär vad jag menade, kanske blev det bara en röra i så fall är det bara att ignorera mitt inlägg
Hallonsoda- Jag håller med alla de övriga som skrivit. Det låter inte alls konstigt att du tänker så kring utbildningen, snarare normalt och att det visar på att du kommer bli en bra läkare som är uppmärksam och engagerad. Och de där 2,5 åren som du har kvar på utbildningen kommer tillföra mer kunskap och säkerhet, kom ihåg att det inte är redan nu du ska ta det ansvaret. Vila i att så länge du gör ditt bästa, klarar tentor och arbeten och är aktiv i undervisningen och på praktik så kommer du vara redo när det är dags.
Att få kroppspanik när man gått upp i vikt förstår jag till fullo, jag är ju precis likadan så det är så svårt att säga något som inte låter falskt. Men det jag gör är att undvika (försöker iaf så gott det går) att titta mig för mycket i speglar för då står jag och dömer mig själv och säger sådana där dumma saker till mig själv som bara trycker ner mig, jag tar på mig kläder som jag vet att jag kan ha så jag inte ska få någon chock om något sitter åt mer än förr och jag väger mig bara på dagvården nu så jag inte ska fokusera för mycket på vikten. Försök resonera med dig själv, du vet att du är normalviktig och alltså inte tjock.Normalvikt är ett spann och inte en exakt vikt utan det där spannet är ganska stort så man kan vara frisk, hälsosam, normal och smal trots att man inte ligger i nedre gränsen för normalvikt på BMI skalan.
När man blir äldre (haha, låter som att jag pratar om pensionärer här men menar oss "unga vuxna") så förändras kroppen naturligt och för att ha kvar den kroppen man hade när man var 20 kanske det krävs en större ansträngning av en för att hålla den vikten och figuren eftersom kroppen strävar efter att se ut fungera på ett annat sätt nu än då. Ens normalvikt kan ändras med tiden och åldern och beroende på hur man lever. Vikten är inte heller statisk, bara för att det är på ett sätt nu så är det inte alltid så. När ditt liv i övrigt fungerar med hur du mår och din livssituation är ok och du trivs då kommer antagligen det här med mat och träning falla på plats naturligt eftersom du har det i dig.
Ibland sätter man väldigt mycket fokus på kroppen och vikten när livet i övrigt är stressigt och egentligen kanske det inte är det som är det verkliga problemet. Att det blivit lite mycket godis en period är ok, ibland blir det så och att du är medveten om att din relation till maten inte är så bra är ju jätte bra för då vet du vad du har att jobba med. Kan du inte skriva ner en lista på förändringar du vill göra som du tror kan göra att du mår bättre och göra dom ganska detaljerade så det blir lätt att följa, som en instruktionsbok ungefär? Det var en övning vi gjorde på dagvården. Ibland blir det lättare att hantera när man skriver ner saker och får struktur på det.
Håller också med om att göra prioriteringrslista, att du gått upp några kilo kanske inte är det viktigaste att jobba med just nu? Kanske är det som jag skrev att när det andra går bättre så vill du ta hand om dig själv av bra skäl och då hamnar din kropp och din livsstil i balans också.
Sen kan det ju hjälpa att motionera och äta bra för att klara av de andra problemen i vardagen för man mår ju bra psykiskt och fysiskt och orkar mer och blir mindre deppig om man är ute och rör på sig, får solsken och frisk luft och äter allsidig kost. Men kanske ska det vara prestationslöst just nu och bara för att det får dig att må bra.
Och jag tror inte att någon tycker att du är för oengagerad i dom, alla vet hur det är att ha perioder då livet är stressigt och det är svårt att hinna med och orka vara social, hålla kontakten och vara den där "super" vännen, dottern, systern, flickvännen osv. Så är d et för mig också och mina vänner har full förståelse för det och jag har full förståelse för att dom sällan hör av sig. Och när vi väl pratar eller ses så är allt som vanligt.
Hmm, det här blev lite långt och kanske lite flummigt men jag hoppas jag fick fram ungefär vad jag menade, kanske blev det bara en röra i så fall är det bara att ignorera mitt inlägg
Sv: Beach 2014 del II
Jag är fasiken stolt över mig själv idag
Åt en bättre lunch än på länge, fick till mellanmålet som det skulle bli, åt dom där mandlarna jag inte klarat på en vecka (sen jag var sjuk) och har förberett middagen så jag ska äta alldeles strax. Det här är ett steg tillbaka i rätt riktning Allt har inte blivit perfekt men det är mycket bättre än senaste veckan och jag har mer motivation och känner mig starkare idag!
Jag är fasiken stolt över mig själv idag
Åt en bättre lunch än på länge, fick till mellanmålet som det skulle bli, åt dom där mandlarna jag inte klarat på en vecka (sen jag var sjuk) och har förberett middagen så jag ska äta alldeles strax. Det här är ett steg tillbaka i rätt riktning
Allt har inte blivit perfekt men det är mycket bättre än senaste veckan och jag har mer motivation och känner mig starkare idag!
Sv: Beach 2014 del II
Fortsätt vara stolt över dig själv!
Ninnurur och Chili: Tack för pepp! Självklart var det inte farligt alls, jag fick ligga ner, stirrade in i väggen och det gjorde knappt ont alls. Men jag hade ändå stressat upp mig rejält innan, som vanligt. Någon gång kanske det kan bli bättre.
Upptäckte att det blev en lång utläggning om min hälsa, läs om ni vill, jag vill nog bara konstatera det för mig själv.
Hur som helst, resultatet av hälsoprofilbedömningen (smidigt ord!) var att jag är fullt frisk och har en bra hälsoprofil. Jag är mycket aktiv och har bra värden (även järnvärdet! ) Det var dessutom första gången jag gjorde en koll av längd och vikt och jag inte fick kommentarer på temat "Äter du ordentligt?". Styrketräningen har gett effekt, minsann. Eller så har de sänkt den undre gränsen för vad som är ok.
Sen är jag lite skeptisk till hur syreupptagningsförmågan beräknades, hur kan de räkna ut det utifrån hur jag jag upplever ansträngningen, speciellt i en skala jag aldrig använt förr? Nåja, det såg ju positivt ut, så jag ska väl inte klaga.
Det känns bra att det ser bra ut. Samtidigt känns det lite tråkigt att jag inte har något konkret att förbättra, jag tror att det hade varit bra motivation för mig. Å andra sidan kan jag ju alltid bli bättre, jag är ju inte elit direkt. En liten stund var jag inne på om jag skulle sätta "ännu bättre resultat" som målsättning till nästa års uppföljning, men jag stannade vid att bibehålla nuvarande resultat istället. Förbättring kan visserligen vara mitt inofficiella mål, men att ha det på papper tror jag bara skulle leda till en jobbig press, speciellt eftersom jag inte vet vad som kommer att hända under större delen av nästa år.
Sammanfattning: Nöjd.
Fortsätt vara stolt över dig själv!
Ninnurur och Chili: Tack för pepp! Självklart var det inte farligt alls, jag fick ligga ner, stirrade in i väggen och det gjorde knappt ont alls. Men jag hade ändå stressat upp mig rejält innan, som vanligt. Någon gång kanske det kan bli bättre.
Upptäckte att det blev en lång utläggning om min hälsa, läs om ni vill, jag vill nog bara konstatera det för mig själv.
Hur som helst, resultatet av hälsoprofilbedömningen (smidigt ord!) var att jag är fullt frisk och har en bra hälsoprofil. Jag är mycket aktiv och har bra värden (även järnvärdet!
) Det var dessutom första gången jag gjorde en koll av längd och vikt och jag inte fick kommentarer på temat "Äter du ordentligt?". Styrketräningen har gett effekt, minsann. Eller så har de sänkt den undre gränsen för vad som är ok. Sen är jag lite skeptisk till hur syreupptagningsförmågan beräknades, hur kan de räkna ut det utifrån hur jag jag upplever ansträngningen, speciellt i en skala jag aldrig använt förr? Nåja, det såg ju positivt ut, så jag ska väl inte klaga.
Det känns bra att det ser bra ut. Samtidigt känns det lite tråkigt att jag inte har något konkret att förbättra, jag tror att det hade varit bra motivation för mig. Å andra sidan kan jag ju alltid bli bättre, jag är ju inte elit direkt. En liten stund var jag inne på om jag skulle sätta "ännu bättre resultat" som målsättning till nästa års uppföljning, men jag stannade vid att bibehålla nuvarande resultat istället. Förbättring kan visserligen vara mitt inofficiella mål, men att ha det på papper tror jag bara skulle leda till en jobbig press, speciellt eftersom jag inte vet vad som kommer att hända under större delen av nästa år.
Sammanfattning: Nöjd.
Sv: Beach 2014 del II
Du är välkommen att lämna av det som svämmar över hos dig här i tråden. Tankarna kommer ofta alla på en och samma gång, men ta hand om dem och red ut dem en i taget, försök inte göra allt på en gång. Ofta kommer det dessutom följdeffekter, börjar man pilla i en ände kan saker och till falla på plats även i en annan ände.
Håller med de andra om att det verkar sunt att du tänker på framtiden på det sätt du gör. Du kommer bli en toppenläkare!
Du är välkommen att lämna av det som svämmar över hos dig här i tråden. Tankarna kommer ofta alla på en och samma gång, men ta hand om dem och red ut dem en i taget, försök inte göra allt på en gång. Ofta kommer det dessutom följdeffekter, börjar man pilla i en ände kan saker och till falla på plats även i en annan ände.
Håller med de andra om att det verkar sunt att du tänker på framtiden på det sätt du gör. Du kommer bli en toppenläkare!
Sv: Beach 2014 del II
KL
Har precis dragit i mig en smoothie med kvarg, mjölk, proteinpulver och hemmagjort jordnötssmör(det är ju löjligt hur enkelt det är att göra, haha!) och tja...det var inte gott! Hade mintchokladprotein och det var ingen höjdare ihop med resten. Jag ska prova vaniljsmak och sen ha i lite kakao nästa gång. Jag tänker mig att det ska smaka Snickers...
Nyss kommit hem från träningen med. Rätt skoj faktiskt
KL
Har precis dragit i mig en smoothie med kvarg, mjölk, proteinpulver och hemmagjort jordnötssmör(det är ju löjligt hur enkelt det är att göra, haha!) och tja...det var inte gott! Hade mintchokladprotein och det var ingen höjdare ihop med resten. Jag ska prova vaniljsmak och sen ha i lite kakao nästa gång. Jag tänker mig att det ska smaka Snickers...
Nyss kommit hem från träningen med. Rätt skoj faktiskt
Sv: Beach 2014 del II
Vad kul att hälsoprofilbedömningen (?) gick bra! Förstår att du är nöjd
Tass - hoppas mötet med kirurgen går bra så du slipper skiten. Finns det någon anledning till varför man inte skulle vilja ta bort den?
kl
Tog mig till gymet idag Haha. Nice pass på 55 min; ben, rygg, axlar, triceps. Planen är att köra resten imorgon innan jobbet (börjar 14)
Vad kul att hälsoprofilbedömningen (?) gick bra! Förstår att du är nöjd
Tass - hoppas mötet med kirurgen går bra så du slipper skiten. Finns det någon anledning till varför man inte skulle vilja ta bort den?
kl
Tog mig till gymet idag
Haha. Nice pass på 55 min; ben, rygg, axlar, triceps. Planen är att köra resten imorgon innan jobbet (börjar 14) - Status
Liknande trådar
Kropp & Själ
Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ
Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
Senast: Thaliaste
·
Kropp & Själ
Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man?
Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Senast: underensten
·
Kropp & Själ
Blev lite inspirerad av tråden under Barn som behandlar FHM's rekomendationer om skärmtid.
Vad har man egentligen en padda till? I min...
Senast: Marita73
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Vildsvinsjägare sköt ihjäl två hästar – människor fanns i närheten
- Hästnyheter Ja, jag läste och svarade. "Men vad sjutton ska man göra när man ser de här skyltarna??"
- nullo-modo
- Svar: 39
- Visningar: 1 615
- Hästnyheter
-
Kritiken mot Skatteverket – efter beslutet om systrarna Ramel- Hästnyheter Där jag hade min häst, vet jag stallägaren förmånsbeskattas för att ha häst i stallet. Det är ett stall med plus tio inackorderingar så...
- grodan21
- Svar: 7
- Visningar: 512
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Att lämna i smyg- Juridik & Ekonomi @Jahaja Om du skulle bo i Sollefteå med omnejd så kan jag förmodligen skaka fram ett tillfälligt boende. Känner så igen mig i din...
- Habina
- Svar: 59
- Visningar: 4 082
- Allmänt
-
Möss i bilen? Hjäälp...- Fordon FY SJUTTON!! Alla gånger hellre diverse smågnagare än det där monstret 😱!!!
- bettysmatte
- Svar: 13
- Visningar: 413
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Målbilder för trubbnosar.
- Hundavel & Ras Att avla på dessa ryggar eller nosar borde ju gå under lagen om att inte avla fram sjuka eller missbildade djur.
- nullo-modo
- Svar: 28
- Visningar: 732
- Hund
Hästrelaterat
-
Hästfolkets lilla ordbok
- Gnägg Oklart, hon lär sig inte i alla fall trots att jag rättar henne varje gång 😅 Idag skulle hon fråga om ”morätterna” och skulle rätta sig...
- Stoplookingatmyass
- Svar: 250
- Visningar: 33 092
- Hästmänniska
-
Bästa sättet att impregnera ett täcke.- Utrustning Misstänkte det. Fick hem ett Rambo-täcke i det skicket... Det är för mycket pengar för att chansa på att det ska gå bra, så täcket får...
- DarkInNight
- Svar: 23
- Visningar: 992
- Utrustning
