Barnmisshandel ...

[Mia_R]

Jag väljer medvetet att lägga det under senior istället för förälder, eftersom det säkert finns de som inte är föräldrar och liksom jag sällan är där och läser men som kan både ha synpunkter och erfarenhet/tips på hur man ska gå till väga?

En förälder örfilar och luggar barnen, de är 7 respektive 9 år gamla och föräldrarna är separerade. I dagsläget har de gemensam vårdnad men den örfilande föräldern har begärt enskild vårdnad om barnen. Det finns förutom den andra föräldern även ett vittne till örfilarna och luggandet, men denne vågar inte anmäla eftersom det eget barn har blivit så skrämd av den misshandlande föräldern att det finns en oro för det egna barnets säkerhet vid en ev anmälan. Barnet har alltså blivit verbalt hotat.

På socialkontoret har den oroligen föräldern försökt anmäla men fått till svar att det är bättre för barnens skull att grannarna inte tillfrågas! Jag hörde om det här första gången för ett par år sedan och vi har inte haft kontakt på ca ett år, men vi pratades vid så sent som idag och då sa jag till att barnmisshandeln måste anmälas och fick då veta ovanstående om fortsatt misshandel och vittnet som inte vågar anmäla.

Jag är själv inte inblandad, jag har inte sett någon misshandel och jag känner inte den ena föräldern men däremot den andra sedan ca 15 år tillbaka och träffat barnen några gånger tidigare. När vi återknöt kontakten för några år sedan visste jag bara att de var sambo och hade två barn, några månader senare kom det fram att de var separerade och att det funnits problem en längre tid i förhållandet, både fysiskt och psykiskt mot både barn och fd partner.

Jag blev väldigt upprörd när jag fick veta vad som händer/inte händer och hur anmälan bara viftas bort, är en socialsekreterare inte skyldig att ta emot en anmälan och utreda? Hur går man vidare om handläggaren på kommunen inte tar det på allvar? Det finns inga synliga märken på någon av ungarna och de är för små för att själva få välja var de vill bo.

Vad gör man? Jag kan ju inte tvinga vittnet att anmäla, men det är två barn jag träffat som far illa och en förälder som är min vän som känner sig helt maktlös.

 

[Monstermom]

Jag blev väldigt upprörd när jag fick veta vad som händer/inte händer och hur anmälan bara viftas bort, är en socialsekreterare inte skyldig att ta emot en anmälan och utreda? Hur går man vidare om handläggaren på kommunen inte tar det på allvar? Det finns inga synliga märken på någon av ungarna och de är för små för att själva få välja var de vill bo.

Herregud! Jag har aldrig varit i situationen, men man måste väl kunna anmäla till polisen i alla fall, om nu socialsekreteraren inte känner för att jobba!

 

[Görel]

Du skriver försökt anmäla till socialtjänsten, betyder det att socialtjänsten vägrat att ta emot anmälan eller att de har gjort en förhandsbedömning av anmälan och kommit fram till att de inte ska öppna utredning?

Jag jobbar med att ta emot anmälningar på socialtjänsten och göra förhandsbedömningar av dem och vi får inte vägra att ta emot en anmälan.

 

[Mia_R]

Herregud! Jag har aldrig varit i situationen, men man måste väl kunna anmäla till polisen i alla fall, om nu socialsekreteraren inte känner för att jobba!

Men vad anmäler man, det finns ju inga märken och ingen som vågar vittna? Hur ska man kunna övertyga polisen att det bara inte är en vårdnadstvist och ett försöka att dra den andra föräldern i smutsen?

 

[Mia_R]

Du skriver försökt anmäla till socialtjänsten, betyder det att socialtjänsten vägrat att ta emot anmälan eller att de har gjort en förhandsbedömning av anmälan och kommit fram till att de inte ska öppna utredning?

Jag jobbar med att ta emot anmälningar på socialtjänsten och göra förhandsbedömningar av dem och vi får inte vägra att ta emot en anmälan.

Jag antar att de inte ville öppna någon utredning? Jag är som sagt inte alls hemma på det här, har bara nyss pratat med en väldigt upprörd förälder som inte kan förstå hur det är bättre för barnen att få örfilar än att grannarna blir kontaktade.

 

[Mia_R]

@Görel, om det görs en utredning, frågar man ut barnen eller hur går det till? Jag vet att barn brukar vara väldigt lojala mot sina föräldrar och än är de ju för små för att få välja själva var de vill bo.

Ska jag råda min vän att polisanmäla?

 

[Görel]

@Görel, om det görs en utredning, frågar man ut barnen eller hur går det till? Jag vet att barn brukar vara väldigt lojala mot sina föräldrar och än är de ju för små för att få välja själva var de vill bo.

Ska jag råda min vän att polisanmäla?

När man gör en utredning ska man försöka prata med barnen och helst enskilt. Pratar man inte med dem alls ska man motivera varför, men det brukar gälla mindre barn. Olika kommuner har lite olika policy gällande om man har med föräldrar eller inte. Själv hade jag pratat med syskonen tillsammans första gången.

Många barn är lojala med föräldrarna men de kan också vara oerhört uppfinningsrika när de berättar för att få sagt det de vill att man ska veta utan att såra någon förälder.

Det är faktiskt borttaget att man får välja boendeförälder vid en viss ålder numera säger lagen att man ska ta hänsyn till barns ålder och mognad när det beslutas om var barn ska bo. Syftet med lagändringen var att barn yngre än 12 år skulle få komma till tals.

 

[Mammadutt]

DU kanske kan göra en (anonym) orosanmälan?

 

[Mia_R]

När man gör en utredning ska man försöka prata med barnen och helst enskilt. Pratar man inte med dem alls ska man motivera varför, men det brukar gälla mindre barn. Olika kommuner har lite olika policy gällande om man har med föräldrar eller inte. Själv hade jag pratat med syskonen tillsammans första gången.

Många barn är lojala med föräldrarna men de kan också vara oerhört uppfinningsrika när de berättar för att få sagt det de vill att man ska veta utan att såra någon förälder.

Det är faktiskt borttaget att man får välja boendeförälder vid en viss ålder numera säger lagen att man ska ta hänsyn till barns ålder och mognad när det beslutas om var barn ska bo. Syftet med lagändringen var att barn yngre än 12 år skulle få komma till tals.

Tack för svar, jag ska vidarebefordra det till föräldern.

DU kanske kan göra en (anonym) orosanmälan?

Vittnet fick inte anmäla anonymt, men jag vet inte om hon presenterade sig först och sedan drog tillbaka anmälan när denne inte fick vara anonym? Jag har ju bara min väns uppgifter och har inte sett det här själv, vet inte om jag kan anmäla på de grunderna men vill försöka hitta information hur min vän ska gå vidare för deras skull.

 

[nexxa]

När det gäller barn så tycker jag man får strida i vilken utsträckning som ens behövs. Hade personligen ringt ner alla som kan agera i fallet tills det blev något gjort. Det känns skrämmande att socialen inte ryckt in på något plan alls, vad spelar det för roll om man ringer anonymt? Det är ju barnen det handlar om, inte den som anmäler. Det hemska är att det redan gått en så pass lång tid hemskt för barnen att ha en sådan vardag..