Sv: Barn tar ut inackorderade hästar
Jag står i ett stall som bör kallas någon form av inackorderingsstall, utsläppen ska egentligen ingå sju dagar i veckan och hästarna ska alltså släppas ut av stallägaren, som är en vuxen, kompetent person, men på helgerna blir det lite "kollektivstall" av det hela, där alla ska hjälpas åt och ta ut hästarna på rullande schema. Insläpp sköter alla själva, så det är endast mornarna då andra ska hantera mina hästar så att säga.
Mina hästar är snälla och trevliga, men de är hästar. De är också individer, som har bra och dåliga dagar, som kan bli rädda för något och som kan bete sig helt annorlunda än de brukar. I synnerhet kanske unghästen, men jag personligen tycker nästan faran är större med den gamla hästen, eftersom folk ofta har attityden hon är så gammal och så snäll och så liten att hon inte är några problem, medan de är medvetna om att unghästen är just en ung häst som kanske inte går att lita på på samma sätt. När det i själva verket egentligen är så att unghästen är mycket mer harmonisk än den gamla.
Så, för att svara på frågan: Jag tycker inte det är okej med barn som hanterar mina hästar. Jag vill inte ha det ansvaret som hästägare för att någonting skulle hända. Jag betalar egentligen för att få hästarna utsläppta av en vuxen, och skulle det bli tal om att barn skulle börja ta ut mina hästar hade jag antingen tagit mina hästar ur överenskommelsen och tagit ut dem själv alla dagar (de har egen hage), eller flyttat. Sen kan en tolvåring vara mer kompetent än någon som är 40, det säger jag inget om, för det finns vuxna stolpskott som jag absolut inte heller vill ska hantera mina hästar.
Jag fick min första häst när jag var elva, och i det stallet sköttes alla pass kollektivt. Min pappa fick vackert finna sig i att vara med, jag hanterade min egen häst och han fick ta de andra två. Om barnet är duktigt och målsman eller annan ansvarig vuxen (exempelvis att stallägaren tar passet tillsammans med barnet), är med, så kan det kanske vara okej, beroende på hur gammalt barnet är och hur moget det är.
Jag är ingen barnmänniska. Jag blir nervös av att ha barn runt mig i stallet, eftersom de ofta saknar spärrar om vad som är farligt (jag pratar om små barn under tio år nu), och det smittar naturligtvis av sig på hästarna. Unghästen tar det bättre än den gamla, hon är försiktig med barnen som om hon förstår att de är små, medan den gamla blir arg och sur och irriterad, men i och med att lillan bara är lite drygt två år tycker jag det är högst olämpligt med barn i stallet/runt mina hästar. Stallägaren har barn, och hennes egna hästar är gamla och rutinerade, vilket gör att barnen kan bete sig på ett sätt runt dem som de inte kan runt mina, som är ovana. Jag har inga barn, och jag tycker inte det är mitt ansvar att "uppfostra andras ungar" när jag är i stallet, i stallet är jag för att jag tycker om hästar.
Men, är "barnet" sexton-sjutton år hade jag inte brytt mig om att hon/han släppte ut mina hästar, så länge personen kan basic hästhantering. Så himla stor skillnad kan det inte vara mognadsmässigt på att vara sjutton eller arton, så länge det är en relativt duktig person som är över femton åtminstone hade jag mer gått på det än på den rena åldern.
