Barn nr 2?!

[Kattennizze]

Du drar det till så konstiga extremer. det är inget problem att jobba som tex lärare med dålig lön om du älskar att göra just det.
Så länge du inte köper på dig en livsstil som kräver en höginkomsttagare till man går det bra.

Jag ska ta mest av fl, inte nånstans gör det mig beroend av min man. Han får casha in sin del av min minskade inkomst men jag valde att skaffa barn, därför får jag minska mina kostnader under ett år.

"skaffa sig ett bra jobb" är definitivt inget recept på lycka. Mina föräldrar är lärare och hantverkare och har aldrig prioriterat arbete och lön över familj. De har velat vara hemma för de vill vara med sina barn, båda har arbetat mindre/ändrat arbetstider för att finnas där för oss.

Du valde att skaffa barn, inte din man alltså? Och du ska ta den större delen av föräldraledigheten såsom de flesta som tillhör ditt kön. Ingen som ser något större strukturellt problem här?

 

[Kattennizze]

Om det är extremt att vilja ha lika rättigheter för kvinnor som män, ja då är jag väldigt väldigt extrem!

 

[californication]

Jag tycker precis som du, men idag är det så illa redan för kvinnor så att det viktigaste för unga kvinnor är att skaffa sig en utbildning och ett bra jobb innan man skaffar barn, annars kommer de att vara ännu mer utsatta och ännu mera i händerna på män.

Öh, och vem skall jobba med okvalificerade jobb? Vad är ens ett "bra jobb"?

 

[Andromedae]

Är det plötsligt kontroversiellt att följa det tänkta systemet?
(hälften av dagarna till varje förälder)

 

[Amha]

Jag tycker precis som du, men idag är det så illa redan för kvinnor så att det viktigaste för unga kvinnor är att skaffa sig en utbildning och ett bra jobb innan man skaffar barn, annars kommer de att vara ännu mer utsatta och ännu mera i händerna på män.

Varför då? Om de för tillfället är helnöjda med ett jobb de redan har finns det väl ingen anledning till att plugga till nåt de kanske inte är sugna på? Man kanske anser att det är ovärt att plugga för att man fått kämpa som en idiot genom skoltiden och helt enkelt har ledsnat? Det viktiga här är väl i så fall att man har en inkomst och kan försörja sig.

Jag bor idag i ett hus jag inte kunnat äga själv. Får inte stå som ensam låntagare t.ex. det valet har jag gjort för att jag lever med en man och vi tillsammans har råd. Ser inga konstigheter alls med det. Separerar vi kommer vi sälja.

Öh, och vem skall jobba med okvalificerade jobb?

Männen.

 

[Amha]

*raderat*

 

[Hiddeous]

Du valde att skaffa barn, inte din man alltså? Och du ska ta den större delen av föräldraledigheten såsom de flesta som tillhör ditt kön. Ingen som ser något större strukturellt problem här?

Reagerade också på den formuleringen. Helt ärligt börjar jag att tro att ganska många pappor aldrig aktivt valde att skaffa barn. De följde med på tåget lite passivt och tänkte "skitsamma, det får bli som det blir, hon blir i alla fall nöjd och jag slipper tjatet. Och vad som än händer, det blir nog bra, hon reder säkert ut svårigheterna." Så rätt de hade.

 

[Kattennizze]

Är det plötsligt kontroversiellt att följa det tänkta systemet?
(hälften av dagarna till varje förälder)

Om inte annat så är det i alla fall ovanligt eftersom den absoluta majoriteten av männen inte tar ut alla sina föräldradagar, alltså hälften.

 

[Kattennizze]

Reagerade också på den formuleringen. Helt ärligt börjar jag att tro att ganska många pappor aldrig aktivt valde att skaffa barn. De följde med på tåget lite passivt och tänkte "skitsamma, det får bli som det blir, hon blir i alla fall nöjd och jag slipper tjatet. Och vad som än händer, det blir nog bra, hon reder säkert ut svårigheterna." Så rätt de hade.

Jupp. Så jäkla sjukt. En nära manlig släkting till mig är precis en sådan, han skulle aldrig ha skaffat sina fyra barn. Han är inte ett skvatt engagerad och lägger all sin vakna tid på att driva sitt ganska stora numera företag. Jag vet att han ångrar sig, och att det var den dåvarande frun som drev igenom det. Men frågan var om han då var ett viljelöst mähä eller inte. Jo tydligen. Och priset för barnen betala där de flesta har varit både en och två svängar till BUP, trots på ytan väldigt ordade förhållanden utan missbruk eller misär eller andra hemskheter. Förutom att pappan skiter i dem då.

 

[Kattennizze]

Varför då? Om de för tillfället är helnöjda med ett jobb de redan har finns det väl ingen anledning till att plugga till nåt de kanske inte är sugna på? Man kanske anser att det är ovärt att plugga för att man fått kämpa som en idiot genom skoltiden och helt enkelt har ledsnat? Det viktiga här är väl i så fall att man har en inkomst och kan försörja sig.

Jag bor idag i ett hus jag inte kunnat äga själv. Får inte stå som ensam låntagare t.ex. det valet har jag gjort för att jag lever med en man och vi tillsammans har råd. Ser inga konstigheter alls med det. Separerar vi kommer vi sälja.

Männen.

Jo det är klart att någon måste utföra de okvalificerade jobben också. Det är bara det att kvinnor har ett sådant mkt sämre utgångsläge än vad män har generellt, vi pratar generellt här, inte på individnivå. Alltså, kvinnor tjänar mindre än män, kvinnor blir ihjälslagna av sina män, kvinnor våldtas av män, kvinnor blir fattigpensionärer i mkt högre utsträckning än män. Kort sagt, vi lever i ett samhälle som gynnar män och inte kvinnor. Således, bör kvinnor innan de väljer att skaffa barn se om sitt hus. Det är bara det jag försökt förmedla i denna långa diskussion. Och män borde definitivt ta halva föräldraledigheten annars bör de avstå från barn.

 

[californication]

Är det plötsligt kontroversiellt att följa det tänkta systemet?
(hälften av dagarna till varje förälder)

Nej, absolut inte. Men det är tragiskt och sorgsamt att gång på gång se kvinnor klanka ner på andra för att dom "inte utbildar sig och skaffar ett bra jobb". Som om alla skulle vilja det. Folk får överlåta hela föräldraledigheten till papporna om dom så vill, jag skiter i vilket. Men att klanka ner på andra kvinnor för att dom inte utbildar sig "rätt", jobbar med "rätt jobb" som är ett "bra jobb" så blir jag fan arg.

Snacka om att spotta på dom som av olika anledningar inte utbildat sig. Spotta på dom som jobbar med okvalificerade yrken. Spotta på dom och påstå att dom är "dåliga kvinnor" för att dom jobbar med "fel" jobb.

Samma syn som männen tidigare hade på kvinnor tycks idag många feminister ha.

 

[Amha]

Jo det är klart att någon måste utföra de okvalificerade jobben också. Det är bara det att kvinnor har ett sådant mkt sämre utgångsläge än vad män har generellt, vi pratar generellt här, inte på individnivå. Alltså, kvinnor tjänar mindre än män, kvinnor blir ihjälslagna av sina män, kvinnor våldtas av män, kvinnor blir fattigpensionärer i mkt högre utsträckning än män. Kort sagt, vi lever i ett samhälle som gynnar män och inte kvinnor. Således, bör kvinnor innan de väljer att skaffa barn se om sitt hus. Det är bara det jag försökt förmedla i denna långa diskussion. Och män borde definitivt ta halva föräldraledigheten annars bör de avstå från barn.

Det tycker jag inte har med kvinnors utbildning att göra. Det var faktiskt inte ett särskilt sjysst formulerat inlägg. Jag har av olika anledningar inte utbildat mig. De stora anledningarna är att jag på kort tid under min senare skoltid förlorat två mycket nära familjemedlemmar och tappade sugen men tog ändå studenten. Den andra anledningen är att jag inte lyckats hitta helt rätt än. Jag kollar nästan varje termin men väldigt lite känns rätt att jobba med. Jag tycker att det är jättejobbigt att inte ha en utbildning för folk tycker att man "ska" ha det och jag upplever att folk ser ner på mig för att jag inte har det. Ändå har jag ett fast jobb sedan några år och drar in ca 20' på en heltid och jag klarar mig bra på det om jag håller antalet hästar och bil i nivå för lönen. Var länge sedan jag fick en lönespec pga sjukskrivning så jag har inte rätta siffran i huvudet. Jag borde vara stolt över det, jag är populär på mitt jobb, men jag känner inte att jag kan vara det för att det är inget "bra" och "riktigt" jobb. Inlägg som det du skrev förstärker känslan av att inte vara tillräcklig och jag inser varenda gång jag kollar katalogen med utbildningar att jag tittar på vad man tjänar som färdigutbildad och funderar på om man är tillräckligt bra i folks ögon om man jobbar där.

Kort sagt: det är helt, helt fel väg att gå att klanka ner på vad folk oavsett kön väljer att jobba med för det hör inte alls hemma i diskussionen. Däremot bör man självklart sträva efter att kunna försörja sig oavsett situation. Vad händer annars om partnern drar, dör, blir sjuk osv? Lägg till pension på det också.

 

[Tora]

Jag har nog också ett jobb som av många inte anses fint nog. Saken är den att jag vill inte ha ett annat jobb. Jag trivs med mitt jobb. En bra och seriös arbetsgivare.
Aldrig några problem när man skall vara föräldraledig, när barnen är sjuka eller liknande.

Inget arbete som växer på hög när jag är borta. Inget arbete som jag går runt och tänker på när jag är ledig.
Om man vill tjäna lite extra pengar så brukar det finnas möjlighet till övertid men det är 100% frivilligt. Ingen som tittar snett på en för att man inte vill jobba övertid.

Så jag håller hårt i mitt okvalificerade jobb. Det passar nämligen utmärkt när man har barn.

 

[TinyWiny]

Nej, absolut inte. Men det är tragiskt och sorgsamt att gång på gång se kvinnor klanka ner på andra för att dom "inte utbildar sig och skaffar ett bra jobb". Som om alla skulle vilja det. Folk får överlåta hela föräldraledigheten till papporna om dom så vill, jag skiter i vilket. Men att klanka ner på andra kvinnor för att dom inte utbildar sig "rätt", jobbar med "rätt jobb" som är ett "bra jobb" så blir jag fan arg.

Snacka om att spotta på dom som av olika anledningar inte utbildat sig. Spotta på dom som jobbar med okvalificerade yrken. Spotta på dom och påstå att dom är "dåliga kvinnor" för att dom jobbar med "fel" jobb.

Samma syn som männen tidigare hade på kvinnor tycks idag många feminister ha.

Jag håller helt med dig i första stycket men som feminist kan jag säga att jag verkligen inte ser ner på någon oavsett vilket yrke eller försörjningssätt de har. Det är ingen feministisk åsikt att folk måste en massa, det är folks personliga åsikt och har inget med feminism att göra alls. En feminist står för att alla ska ha samma rättigheter oavsett vilket kön man har. Inget annat.

 

[Hyacinth]

Jag har nog också ett jobb som av många inte anses fint nog. Saken är den att jag vill inte ha ett annat jobb. Jag trivs med mitt jobb. En bra och seriös arbetsgivare.
Aldrig några problem när man skall vara föräldraledig, när barnen är sjuka eller liknande.

Inget arbete som växer på hög när jag är borta. Inget arbete som jag går runt och tänker på när jag är ledig.
Om man vill tjäna lite extra pengar så brukar det finnas möjlighet till övertid men det är 100% frivilligt. Ingen som tittar snett på en för att man inte vill jobba övertid.

Så jag håller hårt i mitt okvalificerade jobb. Det passar nämligen utmärkt när man har barn.

Jag vill ju ha ett utmanande utvecklande jobb som passar med barn. Ett jobb som stimulerar och utmanar. Som passar med barn.
Jag vägrar göra avkall på det och min partner också. Det som stör är varför det allt som oftast är kvinnan som väljer det "barnvänliga" jobbet.
Jag har förmånen att ha generös flex och förtroendetid samt kan jobba var jag vill. Dock krävs det specifika kvalifikationer för tjänsten.

 

[Tora]

Jag vill ju ha ett utmanande utvecklande jobb som passar med barn. Ett jobb som stimulerar och utmanar. Som passar med barn.
Jag vägrar göra avkall på det och min partner också. Det som stör är varför det allt som oftast är kvinnan som väljer det "barnvänliga" jobbet.
Jag har förmånen att ha generös flex och förtroendetid samt kan jobba var jag vill. Dock krävs det specifika kvalifikationer för tjänsten.

Fast vem har påstått att mitt jobb inte är stimulerande? Eller utmanande? Så bara för att mitt jobb antagligen hamnar bland lågstatusjobben så är det inte ens utvecklande? Finner det väldigt intressant att man omedelbart drar den slutsatsen.

Eftersom du skrev att du knappt hinner med ett barn och att jobba heltid så sätter ju det jobbet hinder i vägen för din familj. Jag har fyra barn och har inga problem att jobba heltid.

Aldrig någonsin att jag skulle prioritera jobbet före familjen eller att jag skulle låta jobbet inkräkta på mitt familjeliv.

Min mamma dog på jobbet. Ingen tackar henne för det. Vi ser oss gärna som viktiga på jobbet men faktum är att när det kommer till kritan så är extremt få människor outbytbara. Frågan är om någon är outbytbar.

En till fördom verkar vara att det bara är jag som har ett barnvänligt jobb.

 

[em-pirre]

Jag vill ju ha ett utmanande utvecklande jobb som passar med barn. Ett jobb som stimulerar och utmanar. Som passar med barn.
Jag vägrar göra avkall på det och min partner också. Det som stör är varför det allt som oftast är kvinnan som väljer det "barnvänliga" jobbet.
Jag har förmånen att ha generös flex och förtroendetid samt kan jobba var jag vill. Dock krävs det specifika kvalifikationer för tjänsten.

Fast ett städjobb kan vara stimulerande och utmanande.

 

[Tora]

Fast ett städjobb kan vara stimulerande och utmanande.

Faktum är att alla jobb är lika viktiga. Det är som ett ekosystem. Alla är beroende av alla. Visst har en läkare ett viktigt jobb men hur skulle han kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt om ingen kunnig person städade hans operationssal?

 

[Amha]

Har råkar det vara mannen med det kvalificerade jobbet som enklast kan vabba. Det som är svårare är föräldraledighet på deltid. Dock betalar jobbet upp till full lön i x månader när man är föräldraledig så de välkomnar fäder på föräldraledighet (mest män på det jobbet). Jag med det okvalificerade jobbet har absolut svårast att kombinera familjeliv med jobbet. Skillnaden är att jag i princip inte kan välja bättre och sämre tider att ta föräldraledigt till skillnad från min partner där det finns vissa deadlines. De godkänner ju naturligtvis oavsett och det är inga sura miner men tätt inpå en deadline gör de väl inte vågen direkt. Det faller ju bort mycket när en ny person ska läras in på just den typen av jobb.

 

[Hyacinth]

Ja, städjobb är superviktiga, liksom de flesta jobb. Men nej, jag skulle inte säga att det vore stimulerande för mig. Det är viktigt med butikspersonal också, men när jag sommarjobbade som det höll jag på att gnaga av min egen vänsterarm av tristess. Fylla hyllor, dammtorka och beställa 30 eller 40 av en sorts tröjor, kassauppgifter och avstängningar. Andra älskar det. Vi är olika helt enkelt och har olika mål. Jag vill kombinera mitt yrke med barn men har svårt att se hur jag oavsett yrke skulle mäkta med fler än två barn inom ramen för vad jag skulle vilja erbjuda som förälder. Ett är lagom med mina förutsättningar.