Barn nr 2?!

[Pontevecchio]

M
Men jag är ute efter att man som förälder tar hela ansvaret. Att umgås är en sak, att ensam ro runt barn, hem, matlagning osv en annan. Jag tror man knyter an bättre av att vara ensam längre perioder med barnet än när man umgås tillsammans med barnet och den andra föräldern. Det skapar dessutom en mycket större förståelse när det är tufft, kolik, eller vad som nu händer.

Jag förstår inte varför min man skulle släppa hela hemmet för att han jobabr heltid? eller varför jag skulle börja för att jag är på FL? Jag har massor av planer för FL, väldigt få inkluderar skötsel av hemmet.

Han diskar, jag städar (ak dammsuger). Han tvättar oftast (4av 5ggr) då jag inte hinner när jag jobbar och är i stallet. Under FL kanske jag gör det oftare då dagtider är lättare att få. Han kommer få handla, jag släpar inte bebis och kassar två trappor utan hiss. tex.

 

[californication]

Jag skulle säga att det innebär troligen att du kommer ha huvudansvaret för matsäck-gympapåsar-kalas-kläder-osv framåt också.

Oj, eller så innebär det troligen att du har sjukliga fördomar om hur andra lever sitt liv och dömer dom efter något du inte har någon aning om.

Berätta inte för mig hur det ser ut i vårt förhållande, tack.

 

[Pontevecchio]

Nej, jag hade inte hyllat någon. Men samhället hade kanske gjort det. Ja, det är ju dessa könsskillnader som man vill få bort!

Det är där det haltar tycker jag. Ska vi sluta berömma mannen som tar 50% eller ska vi tvinga mig att inte ta det?

 

[californication]

Att dela jämställt på föräldraledighet minskar för övrigt risken för separation, och om man separerar borgar man för en bättre kontakt mellan barn och fäder. Det är svårare att välja bort någon man känner än någon man inte känner.

Men herregud vad du verkar leva svartvitt! Så för att man inte delar precis 50% så kommer man inte känna den föräldern?

 

[Pontevecchio]

Jag skulle säga att det innebär troligen att du kommer ha huvudansvaret för matsäck-gympapåsar-kalas-kläder-osv framåt också.

Det där är ett val man gör. På samma sätt som många tjejer helt plötsligt börjar städa och diska frenetiskt när de blir sambos. Innan levde de i en sunkig kvart med fredagsvinets fläckar kvar en vecka.

Ibland hamnar man i såna normer, då säger man nej och kliver ifrån de.
Jag har också känt att det är lätt att hamna i projektledarrollen men jag duckar den varje gång. Om jag inte tar den har jag den inte.
Ett visst mått av personligt ansvar får man ta.

Är man mycket med sitt barn tror jag inte det spelar så stor roll om man är 5 eller 10% mer med andra föräldern. Och att man umgås som en hel familj ser inte jag som ett problem.

 

[californication]

När blev det något eftersträvansvärt och beundransvärt att leva som ensamstående istället för en familj där man hjälps åt och är med varandra?

Jag hänger verkligen inte med i samhällets svängar.

 

[Terqa]

Jag tror att det är bra för alla att känna att de klarar av det. Jag vet allt för många pappor (främst) som har problem med matningar, sovstunder osv eftersom de aldrig gör det i vanliga fall. Det finns alltid en Moder i bakgrunden.

Jag tror också att man behöver dels vara ensam med barnet ibland för att förstå hur det är att ha småbarn, så man inte som min gamla chef (man) skaffar tre barn i snabb följd och sen säger "nu är det bara att vänta på att de blir sådär fem-sex år så man kan umgås med dem" och dels för att faktiskt lära känna sitt barn ordentligt. Man blir mycket mer vaken som förälder av att vara ensam med barnet än om man är två.

Klart att man delar på sånt också, hade aldrig gått med på annat. Sonen och mannen klarar sig alldeles utmärkt utan mig, hade känts väldigt konstigt annars.
Men jag förstår inte varför det ska till några långa perioder av ensamhet för att lära känna sitt barn?

 

[californication]

Men jag förstår inte varför det ska till några långa perioder av ensamhet för att lära känna sitt barn?

Haha det där förstår inte jag heller.

 

[Hiddeous]

Jag förstår inte vad du är ute efter? Att man skall vara själv? Jag förstår inte. Vi skaffar barn som en familj, inte att den ena eller den andre skall göra ditten eller datten.

Jag köper inte argumentet att skiftjobb är i närheten av samma sak som att vara föräldraledig.

Klart att man delar på sånt också, hade aldrig gått med på annat. Sonen och mannen klarar sig alldeles utmärkt utan mig, hade känts väldigt konstigt annars.
Men jag förstår inte varför det ska till några långa perioder av ensamhet för att lära känna sitt barn?

Det handlar om att vara ensam med ansvaret, snarare än att lära känna barnet. Varför ställer du dig inte frågan varför kvinnan vara ensam hemma, som är det vanligaste scenariot?

 

[Hiddeous]

Det är där det haltar tycker jag. Ska vi sluta berömma mannen som tar 50% eller ska vi tvinga mig att inte ta det?

Tvinga dig? Hur skulle jag kunna tvinga dig? Men du behöver ju inte få betalt för att gå hemma längre än, säg, 9 månader. Hur kan man se det som tvingande?
Nej, jag hyllar inga män som tar fl. Varför skulle jag det? De vill väl mysa med sina bebisar precis som jag - jag behöver inga hyllningar heller.

 

[californication]

Det handlar om att vara ensam med ansvaret, snarare än att lära känna barnet. Varför ställer du dig inte frågan varför kvinnan vara ensam hemma, som är det vanligaste scenariot?

Varför skall man vara ensam med ansvaret överhuvudtaget? Vi kommer jobba tillsammans som en familj, ingenting annat.

Att jag kommer vara hemma först är för att jag vill amma, det är jävligt svårt att överlåta till min partner faktiskt.

 

[Pontevecchio]

Tvinga dig? Hur skulle jag kunna tvinga dig? Men du behöver ju inte få betalt för att gå hemma längre än, säg, 9 månader. Hur kan man se det som tvingande?
Nej, jag hyllar inga män som tar fl. Varför skulle jag det? De vill väl mysa med sina bebisar precis som jag - jag behöver inga hyllningar heller.

nej jag tycker också det är fel att hylla mannen men jag förstår inte varfrö jag ska idiotförklaras som stenålders för att jag skaffat en möjlighet att vara hemma längre.

utan inkomst blir det ett tvång.

 

[californication]

Jag köper inte argumentet att skiftjobb är i närheten av samma sak som att vara föräldraledig.



Det handlar om att vara ensam med ansvaret, snarare än att lära känna barnet. Varför ställer du dig inte frågan varför kvinnan vara ensam hemma, som är det vanligaste scenariot?

Jag trodde för den delen att föräldraledigheten var till för barnets skull, inte för att "lära den andra partnern att vara ensam med ansvar".

Men där kan man ju tro och tycka olika.

 

[Terqa]

Jag köper inte argumentet att skiftjobb är i närheten av samma sak som att vara föräldraledig.



Det handlar om att vara ensam med ansvaret, snarare än att lära känna barnet. Varför ställer du dig inte frågan varför kvinnan vara ensam hemma, som är det vanligaste scenariot?

Men vem har någonsin påstått att det är samma sak? Jag skrev att han är hemma mer än vad många andra föräldrar är som jobbar heltid. Så du behöver inte köpa någonting.

Vi är en familj, ingen av oss har ensamt ansvar. Att båda är ensamma med sonen är svårt att undvika och inget konstigt, men varför måste det till ensamt ansvar för att lära känna sitt barn?

 

[Hiddeous]

Vi är en familj, ingen av oss har ensamt ansvar. Att båda är ensamma med sonen är svårt att undvika och inget konstigt, men varför måste det till ensamt ansvar för att lära känna sitt barn?

Det handlar inte om att lära känna sitt barn (behöver man ens det?) - det handlar om att uppnå en bättre ansvarsfördelning inom hemmet. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har träffat en familj där ansvarsfördelningen har varit 50/50. Och då har jag ändå intervjuat ganska många människor. Därför är jag sunt skeptisk till par som hävdar att ingen ensam har ansvaret och att man delar lika på allt/lever jämställt.

 

[Hiddeous]

Jag trodde för den delen att föräldraledigheten var till för barnets skull, inte för att "lära den andra partnern att vara ensam med ansvar".Men där kan man ju tro och tycka olika.

Ja, det är klart att fl är till för barnen. Men det är ju inte skadligt för dig på något sätt om din man lär sig sköta allt på egen hand, eller hur? Ursäkta en luttrad tvåbarnsmor, men jag har sett alltför många relationer gå i stöpet just på grund av detta - en strusk uppfattning om att vi minsann delar på allt, ingen har huvudansvar, och absolut inte kvinnan, och mannen känner sitt barn trots att han jobbar, etc etc. Ja - men vem håller koll på lapparna från dagis? Vem går till BVC? Vem bokar nästa besök? Vem roddar födelsedagskalas? Vem packar matsäck? Vem ser till att kläderna till dagis är tvättade? Vem städar köket efter att den lille har ätit? Vem handlar mat? Vem köper presenter till barnkalaset? osv osv sov. Jag skulle bli mycket, mycket förvånad om dessa uppgifter hamnar på den som inte är hemma, oavsett skiftgång. Möjligen om den som är hemma agerar projektledare och pekar med hela handen, men det är ju inte samma sak. Men jag är öppen för motbevisning.

 

[californication]

Det handlar inte om att lära känna sitt barn (behöver man ens det?) - det handlar om att uppnå en bättre ansvarsfördelning inom hemmet. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har träffat en familj där ansvarsfördelningen har varit 50/50. Och då har jag ändå intervjuat ganska många människor. Därför är jag sunt skeptisk till par som hävdar att ingen ensam har ansvaret och att man delar lika på allt/lever jämställt.

Men vänta nu, varför är du hela tiden så svartvit? Varför handlar det enbart om allt eller inget? Är du verkligen så svartvit att det enda som finns är 50/50 eller 0/100?

Och jo, föräldraledigheten handlar fan om att vara med sitt barn, inte att den ena skall ha ansvaret för allt.

Hur tänkte du ens att 50/50 skulle uppnås genom att den ena ensamt har allt ansvar?

 

[Hiddeous]

Jag har massor av planer för FL, väldigt få inkluderar skötsel av hemmet.

Och redan där tror jag att din kalkyl spricker. Med en bebis städar man jämt. Efter varenda måltid. Jag städar köket typ 5 gånger om dagen när jag är hemma.

 

[Terqa]

Det handlar inte om att lära känna sitt barn (behöver man ens det?) - det handlar om att uppnå en bättre ansvarsfördelning inom hemmet. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har träffat en familj där ansvarsfördelningen har varit 50/50. Och då har jag ändå intervjuat ganska många människor. Därför är jag sunt skeptisk till par som hävdar att ingen ensam har ansvaret och att man delar lika på allt/lever jämställt.

Har nämnts mer än en gång i tråden att det behövs längre perioder av ensamhet med barnet för att lära känna denne. Och det hållet jag inte med om.
Ingen av oss har mer eller mindre ansvar för vår son, arbetsfördelningen är alldeles utmärkt. Så det är ju trevligt att vara helt unik i dina ögon

Sen måste jag bara säga att skriva saker som att "det handlar om" och sedan sin egen sanning är ganska fult, som att man sitter inne på den enda sanningen och stackars er andra som inte förstått hur man ska göra.

 

[Hiddeous]

Och jo, föräldraledigheten handlar fan om att vara med sitt barn, inte att den ena skall ha ansvaret för allt.

Hur tänkte du ens att 50/50 skulle uppnås genom att den ena ensamt har allt ansvar?

man går skift, helt enkelt. Om inte annat gör man det när man skiljer sig...