Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Hur kan själpta traktstöd (vilket är det vanligaste) ha en bärande funktion?

Sen tycker jag att det är väldigt intressant att Afrodites seriösa och uttömmande svar om hur hon går till väga med en ny häst fullständigt ignoreras av övriga parter (som för övrigt mest verkar vara upptagna med att hävda sig själva).
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Sen kan jag säja att jag med egna ögon sett hur traktstöd fullständigt skjutit upp från sulan dagarna efter att en häst med väldigt illa skötta hovar blev av med skorna och den två cm överskjutande hovväggen avlägsnades. (strålen var ca 5cm hög...)
och det jobbet gjordes av en hovslagare som själv utger sig för att vara duktigt och tom stått och förklarat för mig varför hästen skulle ha 1cm hög hovvägg som stack upp ovanför sulan.... Jo det var för att vinkeln skulle bli rätt i förhållande till resten av benet...
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Hur kan själpta traktstöd (vilket är det vanligaste) ha en bärande funktion?

Därför att det tillhör vägghornet som är den bärande strukturen i hovkapseln. I naturen ser man dom dock inte "sticka upp" så vida man nu inte ser en bakåt bruten benaxel uifrån Strasser eller ännu värre en AANCHP verkad hov där Ove Lind påvisar att hoven skall belastat på ballarna. Vill säga hovens mjukdelar.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Hur kan själpta traktstöd (vilket är det vanligaste) ha en bärande funktion?

Sen tycker jag att det är väldigt intressant att Afrodites seriösa och uttömmande svar om hur hon går till väga med en ny häst fullständigt ignoreras av övriga parter (som för övrigt mest verkar vara upptagna med att hävda sig själva).

Tack!

Britt-Marie
SHP
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Sen tycker jag att det är väldigt intressant att Afrodites seriösa och uttömmande svar om hur hon går till väga med en ny häst fullständigt ignoreras av övriga parter (som för övrigt mest verkar vara upptagna med att hävda sig själva).

Jag håller med dig HannaZ. (undrar varför Djurskydds myndigheten startat en utredning samt att försäkringsbolagen inte betalar ut ersättning utifrån Vissa verkningsmetoder som leder till avlivning samt anmälningar)

Kan det vara för att vi är sååå upptagna med att hävda oss själva eller enbart för hästens välbefinnande????

Jag förstår inte hur vissa av dagens hästägare bara kan vara så okunniga och i sin okunnskap delge det.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Sen tycker jag att det är väldigt intressant att Afrodites seriösa och uttömmande svar om hur hon går till väga med en ny häst fullständigt ignoreras av övriga parter (som för övrigt mest verkar vara upptagna med att hävda sig själva).
Jag var tvungen att läsa det igen.

Därför att det var så oerhört ointressant.
Det är en beskrivning av den enklaste av analyser av en hov.
Hovslagare gör så, och mycket mera därtill.

Edit:
Det där som hon beskriver räcker liksom inte.
 
Senast ändrad:
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Grejjen med Strasser-metoden är att det som är bra med den, det kan hovslagarna redan.
Och det som är dåligt med den, det är det ingen som behöver.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Ideaal skrev:
Jag vet inte om jag skulle vilja kalla det för enstaka fall. Flera trådar här på forumet de senast månaderna har handlat om hur hovslagare tar till våld i olika situationer och struntar i om hästen har ont.

De som är här på buke är absolut inte det stora flertalet hästägare i det här landet.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Inte_Ung skrev:
Jag var tvungen att läsa det igen.

Därför att det var så oerhört ointressant.
Det är en beskrivning av den enklaste av analyser av en hov.
Hovslagare gör så, och mycket mera därtill.

Edit:
Det där som hon beskriver räcker liksom inte.

Det finns MÅNGA hovslagare som inte är så noggranna när de ska verka en häst. Av de fem som verkat skott min gamla häst har INGEN tittat på hur hästen rör sig tex. Och fyra av dem finns med på hovslagarföreningens hemsida.

Eftersom det inte verkar som om några BEVIS läggs fram utan det mesta är bara hörsägen vad gäller djurskyddsfall etc så tycker inte jag att man kan döma ut strassers filosofi. Jag säger inte att strasser har rätt i allt och jag håller med om att det ofta är skräckexempel som visas upp och inte "normal" skoning men att döma ut hela metoden utan att egentligen ha egen erfarenhet av hur resultaten blir om man följer konceptet tycker jag är väl magstarkt. Även om det finns flera metoder som till synes skiljer sig åt en del sa måste det finnas många likheter eftersom det ändå är samma strukturer som man arbetar med.
Det finns en SHP på forumet, något som länge efterlysts, men denna person får bara ta en massa skit från er andra trots att hon försöker svara på era frågor och hålla en god ton.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

hovis skrev:
Därför att det tillhör vägghornet som är den bärande strukturen i hovkapseln. I naturen ser man dom dock inte "sticka upp" så vida man nu inte ser en bakåt bruten benaxel uifrån Strasser eller ännu värre en AANCHP verkad hov där Ove Lind påvisar att hoven skall belastat på ballarna. Vill säga hovens mjukdelar.



Men har vi inte nyligen konstaterat att det är viktigt att hoven inte är utflyten för då änras belastningens riktning och hovväggen förlorar till en del sin funktion. Om man då har stjälpta hörnstöd så innebär ju det att dessa har förlorat sin stödjande funktion. Eller hur menar du att det fungerar?
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Inte_Ung skrev:
Jag var tvungen att läsa det igen.

Därför att det var så oerhört ointressant.
Det är en beskrivning av den enklaste av analyser av en hov.
Hovslagare gör så, och mycket mera därtill.

Edit:
Det där som hon beskriver räcker liksom inte.


Du får gärna fylla på med ytterligare information om vad som är viktigt när man ska bestämma hur en hov ska verkas.

Hovslagare här får också gärna berätta vad mer de tittar på förutom det Afrodite nämnt.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Jag säger inte att strasser har rätt i allt och jag håller med om att det ofta är skräckexempel som visas upp och inte "normal" skoning men att döma ut hela metoden utan att egentligen ha egen erfarenhet av hur resultaten blir om man följer konceptet tycker jag är väl magstarkt.

Jag dömer inte ut metoden.
Det är Strasser som dömer ut skoning.
Och jag håller inte med om att man skall döma ut skoning.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Afrodite skrev:
Du vill alltså ha ett generellt svar på hur jag gör om jag stöter på en häst som är öm på alla underlag.

Först ser jag hur hästen rör sig, hur sätter hästen i hoven, försöker den vid rörelse avlasta något speciellt parti av hoven. Detta för att ta reda på var i hoven ömheten sitter, är det bak i hoven eller är det fram i hoven.

Sedan ser jag hur hästen står. Står den under sig med framhovarna är det tecken på hälsmärta, står den med benen framför sig är det tecken på smärta i tådelen.

Om smärtan sitter generellt i hela hoven utan lokalisation står hästen förmodligen varken under eller bakom utan står och väger på hovarna. Kan naturligtvis även göra detta med ovanstående lokalisation om smärtan är stor.

Jag ser även på hur hästen i övrigt ser ut, spänd, smärtuttryck i ansiktet osv. En uppdragen näsborre på en sida tyder ofta på smärta i den sidans hovar.

Jag tar sedan historien på hästen. Hur länge har den varit skodd, hur ofta, vad har den använts till, när började hästen skos. Hur länge har hästen haft dessa problem och vad har man gjort för att avhjälpa det. Finns anledning att tro att hästen har ett dåligt allmänstatus (vilket ofta är fallet med hästar med så allvarliga problem som de hästar vi här pratar om) vill jag ha blodprov på hästen, dels för att se om hans inre organ såsom njurar och lever skulle klara av eventuella åtgärder samt eventuellt behov av någon form av smärtlindring). Också för att utesluta andra sjukdomar. Läkningsprocessen i hoven ställer som all läkning oavsett det är häst eller människa eller annat levande extra krav på organsystem.

Jag ser sedan på hur hoven ser ut. Kvalitet på hornet. Sprickor. Deformering av hovkapseln. Är hästen intåad, uttåad. Utflytningar. Hälhöjd. Övriga vinklar. Växtringar på hoven. Hur växer hoven, är växtringarna parallella med kronranden runt om. Större avstånd i bak än i tådelen, talar för rotation av hovbenet. Hur ser kronranden ut, finns det någon inbuktning precis ovanför denna som kan tala för att hela hovbenet har sänkt sig och ligger an mot sulan. Känner efter om det finns utbuktningar ovanför kronranden som kan tala för att hovbenet är roterat och trycker mot sulan. Är hovbrosken uppskjutna över kronranden bak och en bit framåt, talar också för hovbensrotation. Det bästa sättet att avgöra hur hovbenet ligger i hovkapseln är dock en röntgen, vilket jag i första hand skulle rekommendera.

Sedan tar jag av eventuella skor. Inspekterar hästens hov underifrån. Är hästen trång på något sätt, balltrång, hältrång, trång i kronranden, sultrång, understucken. Hur är formen på hoven. Avlång, rund. (vi pratar väl om framhovar). Hur ser strålen ut, är den smetig. Hur stora och utflutna är hörnstöden, ligger de möjligtvis ända fram till strålspetsen och breder ut sig över sulan. Hur tjock är sulan. Är det för mycket horn och ev hörnstöd som gör att sulan är platt. Hur ser hornet ut framför strålen, sprucket, tunt, talar för hovbensrotation. Finns sprickor i lamellranden (vita linjen). Hur djupa är dessa, kratsar ur och försöker hitta hur djupt de i så fall går.

Efter att ha bildat mig en uppfattning om hovens tillstånd diskuterar jag med ägaren om hur vi skall gå vidare. Blodproverna och röntgenbilderna bör också finnas till hands. Om ägaren vill att vi ska gå vidare med hästen och blodproverna visar att hästen klarar av den extra belastning som en läkningsprocess innebär, samt att ägaren kan ge hästen de förutsättningar som krävs för en lyckad rehabilitering kan hästen nu verkas. Förutsättningarna innebär att det måste finns ett underlag för hästen att gå på som är ickestötande, men ändå fast (för att hovmekanismen ska fungera maximalt, vilket ger en optimal blodförsörjning, vilket behövs för läkningsprocessen i hoven, det är också därför hästen inte får stå på box, den måste röra sig efter bästa förmåga). En häst med dessa problem skall helst rehabiliteras på klinik med gummimattor, men eftersom vi inte har någon sådan i Sverige, måste man tillse att hästen kan få liknande förhållanden hos ägaren.

Trimningen ger mig svar på om sulan var förtjockad av för mycket horn eller om det rör sig om en hovbenssäkning, det finns då mycket litet konkavitet i hoven. Om det rör sig om en hovbenssänkning hade även röntgenbilderna gett svar på detta. Är hörnstöden för höga och utflutna kan det vara detta som ger hästen smärta. När dessa vuxit sig höga kan de sticka upp i hoven och ge inflammationer i läderhudsområdet ovanför dessa. Avståndet mellan strålben, djupa böjsena och stråle och hörnstöd är normalt mycket litet här, så hörnstöd som vuxit inåt hoven, särskilt kombinerat med höga hälar kan vara mycket smärtsamt för hästen. Handlar det om en hovbensrotation med separation ser jag detta när jag mycket försiktigt kontrollerar området framför strålspetsen.

Vid det här laget bör jag ha en uppfattning om varifrån smärtan kom. Om det rör sig om hörnstöd som är för höga och utflutna kommer hästen direkt efter trimningen vara smärtfri och kunna röra sig bra. Om det rör sig om en hovbensrotation där spetsen trycker mot sulan omkring strålspetsen, kommer en sänkning av hälarna och att skapa en 30 gradig kronrandsvinkel ge hästen avlastning och han kommer med största sannolikhet gå utan ömhet på gräs eller annat icke stötande underlag.

Rör det sig däremot om en hovbenssänkning, måste man med hjälp av trimningen ge hästen så mycket konkavitet som möjligt i hoven, det är oftast enbart möjligt kring strålen. Trimma bort allt överflödigt hörnstödshorn, sänka hälarna om dessa är för höga. I detta fall kan trimningen ge någon lindring. Här är mycket viktigt på vilket underlag hästen kommer att gå. Om hästen trots dessa åtgärder har mycket ont får man överväga om någon form av smärtlindring skall ges.

I samtliga fall kontrolleras även tålängd mot givna vinklar, som för en framhov ligger mellan 45 - 50 grader.

Mycket viktigt är här också uppföljningen av det hela. Särskilt i början av läkningsprocessen växer hornet snabbt. Överflödigt horn kan ge hästen ömhet, varför detta måste trimmas bort. Inget horn får heller hindra den för läkningen så viktiga hovmekanismen. Den första tiden behöver hoven troligen trimmas var tredje till fjärde dag. När horntillväxten minskar kan intervallerna utökas.

Britt-Marie
SHP

Ja, det var ju liksom det jag ville få svar på hur du skulle verka en häst som är så öm att den inte är varken brukbar eller mår speciellt bra trots att den bara går i hagen.

Får tacka för din utförliga beskrivning av hur man går till väga när man tittar på en hästs hovar inför en verkning.

Med min egen erfarenhet av vanliga hovslagare i minnet så är det ju i det stora hela så som även dom gör.

Jag kan dock inte hitta HUR du skulle verka en häst fri från sul/strålömhet? Jag tror faktiskt inte heller att det går att svara på för jag tror inte att det är möjligt!

Om en häst är så känslig av att sulor/stråle tar i något hårt att den i det närmaste knappt kan ta sig fram så är det nog stört omöjligt att få en sådan att fungera som barfotahäst eller vildhäst eller vad det nu är som du vill kalla det.

Lösningen för en häst som är så pass öm är ju något som täcker för och står emot det som gör att det blir ömt. Det kan ju till och med jag som lekman förstå.

Men tack för ditt långa svar i alla fall.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Knapplån. Tanken att verka fram mer konkavitet på en häst med hovbenssänkning är hårresande.
PL
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Grängesberg; Jag tycker att det är skrämmande att ingen av de du anlitat hittils lagt märke till att strålen varit för hög. Hur mycket man får ta av strålen går inte att avgöra genom internet, det kan man bara avgöra genom att ta lövtunna "skivor", en efter en tills man inte kan ta mer.
Jag har aldrig varit med om att det kan ge en blödande stråle (Om man inte tar i och skär ordentliga "mackor" förstås, men det gör man ju bara inte...)
Däremot kan hästen lätt bli öm på ojämt underlag om strålhornet blir för tunt men det uppvägs oftast av den ökade komforten när man får strålen mer i nivå med hovväggen (helst någon mm under)
Dessutom gör det inte en i övrigt frisk stråle något att vara lite tunn om underlaget är jämt och fint.

Din liknelse med hundklor är inte helt dum på det viset att om klorna på en hund får växa långa under en längre tid så blir även pulpan längre. Nästan på samma sätt är det på hästar. Om avståndet mellan marken och strålen är långt under en längre tid kommer strålen, med strålläderhud och elastiska putan, att pressas nedåt och fylla ut vilket gör att strålen blir högre än normalt och inte kan komma tillbaka till sin "normala" position utan vidare.
På det viset är det på sätt och vis svårare att sko av en häst som haft en bra skoning eftersom strålen ofelbart är för hög i jämförelse med hovväggen då den anpassat sig efter hovvägg + sko vilket ger 8mm extra. (Eller hur tjock sko man nu har)
I idealfallet finns hovvägg att lämna och möjlighet att beskära strålen, så kommer allt att ordna upp sig med rörelse och mer rörelse. Men om man inte gör något får man din situation; en toköm häst som inte vill gå ett steg.
Jag har inte sett honom, men jag är nästan 100% säker. Med tanke på vad du sagt.
Bra att han känns bättre iaf!
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

emindy skrev:
Grängesberg; Jag tycker att det är skrämmande att ingen av de du anlitat hittils lagt märke till att strålen varit för hög.

Det tycker jag också! Många olika har ju försökt att ta reda på hans problem! Ingen har sagt något om detta!

Hur mycket man får ta av strålen går inte att avgöra genom internet, det kan man bara avgöra genom att ta lövtunna "skivor", en efter en tills man inte kan ta mer.
Jag har aldrig varit med om att det kan ge en blödande stråle (Om man inte tar i och skär ordentliga "mackor" förstås, men det gör man ju bara inte...)
Däremot kan hästen lätt bli öm på ojämt underlag om strålhornet blir för tunt men det uppvägs oftast av den ökade komforten när man får strålen mer i nivå med hovväggen (helst någon mm under)
Dessutom gör det inte en i övrigt frisk stråle något att vara lite tunn om underlaget är jämt och fint.

I och med att vi skulle ha på PG så vågade hovis inte ta ner strålen så mycket som det behövdes för att få på plattan och därför limmade vi i stället, förhoppningsvis så hittar vi en annan lösning så småningom, men just nu så är jag otroligt glad åt denna drastiska förbättring.

Din liknelse med hundklor är inte helt dum på det viset att om klorna på en hund får växa långa under en längre tid så blir även pulpan längre. Nästan på samma sätt är det på hästar. Om avståndet mellan marken och strålen är långt under en längre tid kommer strålen, med strålläderhud och elastiska putan, att pressas nedåt och fylla ut vilket gör att strålen blir högre än normalt och inte kan komma tillbaka till sin "normala" position utan vidare.
På det viset är det på sätt och vis svårare att sko av en häst som haft en bra skoning eftersom strålen ofelbart är för hög i jämförelse med hovväggen då den anpassat sig efter hovvägg + sko vilket ger 8mm extra. (Eller hur tjock sko man nu har)
I idealfallet finns hovvägg att lämna och möjlighet att beskära strålen, så kommer allt att ordna upp sig med rörelse och mer rörelse. Men om man inte gör något får man din situation; en toköm häst som inte vill gå ett steg.
Jag har inte sett honom, men jag är nästan 100% säker. Med tanke på vad du sagt.
Bra att han känns bättre iaf!

Du förklarar på ett bra sätt, tack för det och det stämmer nog att detta är vad som har drabbat min gubbe!

Nu får han ju ha dessa på ett tag så får vi se sen hur vi går vidare. Den platta sulan då? Vad kan man göra åt det? Finns det något att göra åt det eller får han leva så som det är med det?

Han har ju haft plötsliga återkommande hältor som ingen kunnat förklara, och de har försvunnit lika snabbt som de kommit. Stengallor är min gissning, helt fel kanske?

........................
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Grängesberg skrev:
Ja, det var ju liksom det jag ville få svar på hur du skulle verka en häst som är så öm att den inte är varken brukbar eller mår speciellt bra trots att den bara går i hagen.

Får tacka för din utförliga beskrivning av hur man går till väga när man tittar på en hästs hovar inför en verkning.

Med min egen erfarenhet av vanliga hovslagare i minnet så är det ju i det stora hela så som även dom gör.

Jag kan dock inte hitta HUR du skulle verka en häst fri från sul/strålömhet?

Nej, det var därför jag först skrev att det är omöjligt att säga hur jag skulle göra i ditt fall. Någon av de åtgärder jag beskrivit ovan är de mest troliga, med tanke på de besvär din häst har. Men för att du ska förstå hur jag menar måste jag först se hästen och sedan förklara för dig. De flesta hästar går att åtgärda så att man får tillbaka en sund och fullt ridbar häst.

MVH
Britt-Marie
SHP
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

HannaZ skrev:
Eftersom det inte verkar som om några BEVIS läggs fram utan det mesta är bara hörsägen vad gäller djurskyddsfall etc så tycker inte jag att man kan döma ut strassers filosofi.

Tror inte djurskyddsmyndigheten startar en utredning ang. metoden enbart på hörsägen.
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Jag dömer helt ut Strassers filosofi, den är i mitt tycke helt förljugen.
När det gäller metoden i teorin tror jag på en del men inte på annat, till stora delar är det sammma som andra barfotaskolor. Hur sen SHPare o andra applicerar metoden verkar vara blandat men där har jag som sagt ingen egen erfarenhet.
PL
 
Sv: Barfota, verkning, metoder, och annat i samma ämne nr 3

Oj då, såpass.
Det var starka ord.

Jag nöjer mig med att konstatera att det inte finns något i Strassers filosofi som jag behöver.
Inte i metoden heller.
Jag har några oerhört bra hovslagare samt en veterinär med hovslagarbakgrund, så alla mina hovrelaterade problem har hittills löst sig till det bästa.
Jag har även en geografiskt bekväm tillgång till Ulltuna.

Jag behöver ingen Strasser i mitt liv.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej! Är det någon här som kör med WO? Menar alltså inte balsammetoden eller äggtvätt eller liknande utan enbart hårtvätt med vatten...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
10 869
Senast: Efwa
·
Övr. Barn Jag vill börja med att be dig som upptäcker att du känner mig antingen slutar läsa eller berättar för mig att du läser... Det är ingen...
17 18 19
Svar
369
· Visningar
33 231
Senast: ako
·
Hästvård Någon som har några idéer om vad detta kan vara? Försöker göra en lång historia kort. 1/2 fick jag hem min fina tjej som jag har på...
12 13 14
Svar
270
· Visningar
29 684
Senast: sandrafors
·
Hästvård Ja, eller hon är väl egentligen ingen "barfota häst" i den bemärkelsen. Men hon är dräktig och har gått barfota sedan i juni-juli, och...
Svar
9
· Visningar
1 846
Senast: Myzan87
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Border collie?
  • Är dagens hundägare eller hundar problemet?
  • Täcke...

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp