Sv: Barfota verkare enligt AANHCP svarar på era frågor
Enligt Svensk lag så kan endast hästägaren själv anmälas för vanvård, djurplågeri oavsett vem,vilken verkningsmetod som utförts.
I dessa fall gäller då att den enskilda individen utsatts för långvarigt lidande,smärta oavsett om verkningen varit så grov att det börjat blöda eller i ett senare läga blöder. All verkning som är av den grad att hästen ömmar i bärranden,sulan, i strålen,ballarna eller pga att den verkats så bakåtbruten i benaxeln utifrån att hovbenet skall ligga parallelt med underlaget (eller vad ni nu kallar det för) och skapar långvarigt lidande kommer enligt lagen vid anmälan ge dagsböter alt, vid grovt djurplågeri(återkommande) fängelse upp till 1 år. Det är alltså inte den som utfört detta som fälls utan endast hästägaren som har det yttersta ansvaret.
Det finns forskning som visar att blodcirkulationen i hovarna inte märkbart förändras utifrån om hoven är skodd,oskodd eller om hästen står konstant i box eller dagligen vistas i frihet(hage) samma forskning påvisar oxå att det aldrig är samma cirkulation i alla fyra benen samtidigt utan oftast mer i ett eller två ben. Svaret är ganska enkelt, hjärtat har helt enkelt inte kapacitet att hålla jämn cirkulation i alla fyra benen samtidigt, om så sker kommer hästen att uppvisa oroveckande hög vilopuls med risk för nedsatt cirkulation i övriga kroppen.
Därav ser man ofta hästar "vila" på ett ben i taget med olika intervaller från ben till ben.
Plattfotade hästar har ofta låga trakter,utflutna tunna hovväggar,samt långa veka kotor med bakåtbruten benaxel, stor välutvecklad stråle samt "tunn" sula. Dessa individer är extremt känsliga för sulömhet på främst stenigt underlag, man ser ofta små kratrar i sulan efter perforeringar av tramp, så kallade stengallor. Dessa perforeringar ger blödningar i kötthoven som sitter under det naturligt skyddande sulhornet och kan mkt lätt ge sulläderinflamation vilket medför höggradig smärta samt lidande för hästen. I dom flesta fall har hoven en god läkningsprocess men om så ej sker finns stor risk för att hela sulan blir underminerad vilket leder till att sulan helt enkelt släpper och kötthoven blottas.I dessa fall finns inget "skydd" kvar för hovbenet som då helt enkelt kommer att blottas genom kötthoven med slakt som följd.
Genom den forskning som dokumenterat finns utifrån dom sk. vildhästars skelettskador,pålagringar i både leder och skelett utifrån deras mer eller mindre inkorrekta benställning med påföljd av överbelastning i den mer belastade skelettdelen samt dom skador dom ådragit sig genom slagsmål avseende rangordning,trauma mm
så finns detta att tillgå för den som finner det av kunskapsrelaterad info. Det finns även tydliga bilder från flertalet mustangers hovben som aldrig varit i kontakt med en verkning, allt från föl upp till vad man kan avspegla ca 15 års ålder och aldrig har man påträffat ett hovben som "ligger paralellt med underlaget" utan tvärtom. Hovbenet har den graden av lutning utifrån hästens övriga exteriör,benaxel vilket i dom flesta fall visat sig vara ca 51 grader.
Dessa nymoderniserade verkningsteorier fallar tyvärr på eget grepp då man först skall verka ned trakterna så hårt så man skapar en bakåtbruten benaxel för att i nästa skede verka en tåriktad snabb överrullning.
Mitt tips är att inte se sig blind på hoven utan se till hela benaxeln. Gör man inte det blir det lätt lite av lutande tornet i Visa.
