Avliva aggressiv hund

[lilstar]

Jag känner en hund som får hjälp av en veterinär med beteendeexpertis. Hunden medicineras med ångestdämpande, har kastrerats, har regelbunden veterinärkontakt och ägarna anpassar sitt liv mycket trots att deras liv redan var rätt passande för den här mycket speciella individen. Hundens problem är såpass reglerade att den har en god livskvalitet men det är en kamp och ägarna vet att den troligen inte kommer kunna ha ett lika långt liv som andra i sin ras. Det är egentligen helt orimligt hur mycket de gör för hunden men de har valt det. Den hunden är inte ett dugg utåtagerande, det var en förutsättning när de gav den en chans att den inte skulle bli farlig. Man måste inte ge allt och lite till för ett djur.

 

[Sel]

Jag känner en hund som får hjälp av en veterinär med beteendeexpertis. Hunden medicineras med ångestdämpande, har kastrerats, har regelbunden veterinärkontakt och ägarna anpassar sitt liv mycket trots att deras liv redan var rätt passande för den här mycket speciella individen. Hundens problem är såpass reglerade att den har en god livskvalitet men det är en kamp och ägarna vet att den troligen inte kommer kunna ha ett lika långt liv som andra i sin ras. Det är egentligen helt orimligt hur mycket de gör för hunden men de har valt det. Den hunden är inte ett dugg utåtagerande, det var en förutsättning när de gav den en chans att den inte skulle bli farlig. Man måste inte ge allt och lite till för ett djur.

Sådär är det, man måste kunna rodda livet också och det är inte alla som kan lägga ned månader eller år på att få ordning på en hund man inte kan lämna hemma, inte lämna till andra människor och inte ta med sig. Folk måste ju jobba för att betala för de där dyra behandlingarna också och det kan ibland bli orimligt.
Mina grannar hade en rottweiler som var väldigt opålitlig. Han gick inte att ta med någonstans och inte lämna ensam hemma - jag var den enda som fungerade som hundvakt men när han började bli otrevlig även med mig och jag med otroligt dåligt samvete blev tvungen att säga nej till att ta hand om honom längre avlivades han. Knappt två år gammal.
Någon annan hade kanske haft resurserna att kämpa längre men jag skulle aldrig någonsin klandra ägarna för att de tog det beslutet.

 

[nullo-modo]

Jag syftade på, och det skrev jag i mitt första inlägg; att TS kanske behövde hjälp av en tränare att identifiera och utesluta om det var något som gick fel i hanteringen och deras relation. Det är sånt som kan hända, och kan leda till beteendeproblem om det inte uppmärksammas! Och om det vore så, så kan hjälpen vara närmre till hands än vad man leds till att tro initialt.

Nej, en hund blir inte sådan om inte hunden har brister mentalt.

 

[Sel]

Jag har ju också en hund som till exempel inte fungerar med andra människor och har fått anpassa både min arbetssituation och livssituation därefter. Jag arbetar kortare dagar sju dagar i veckan och reser aldrig bort utan henne. Det är mitt val, men om jag inte heller hade kunnat lämna huset för att arbeta hade det naturligtvis inte fungerat ens några månader. Ska jag ha hund måste jag jobba, särskilt om jag ska betala för veterinär och beteendeundersökningar.

 

[fixi]

Nej, en hund blir inte sådan om inte hunden har brister mentalt.

Det är många hundar med mentala brister som kan leva bra liv med anpassning och tålamod. Problemet är att många människor varken har tålamodet eller klarar av att göra anpassningar, bl.a pga sina jobb och familjen. För den som kan, finns det möjligheter.

 

[Sel]

Det är många hundar med mentala brister som kan leva bra liv med anpassning och tålamod. Problemet är att många människor varken har tålamodet eller klarar av att göra anpassningar, bl.a pga sina jobb och familjen. För den som kan, finns det möjligheter.

Jag skulle vilja säga att problemet också är att vi avlar på hundar med sådan mentalitet att de inte klarar av en vardag ens med rimliga anpassningar. Visst går det överstyr med vad vi kräver av våra hundar i samhället idag, men någonstans måste det ju finnas en rimlighetsnivå innan vi börjar lasta skuld på en människa som inte har möjlighet att slå paus på hela sitt liv för att få ordning på en hund som kanske aldrig kommer att fungera Utan de anpassningarna.

Jag håller med om det som skrevs tidigare i tråden - att sådana här trådstarter oftast kommer efter att TS egentligen vänt sig ut och in, försökt och provat och kämpat för att få det att funka och egentligen vill ha stöttning i sitt beslut. Inte skam och påståenden som att det är tålamådet som tryter.

 

[fixi]

Jag skulle vilja säga att problemet också är att vi avlar på hundar med sådan mentalitet att de inte klarar av en vardag ens med rimliga anpassningar. Visst går det överstyr med vad vi kräver av våra hundar i samhället idag, men någonstans måste det ju finnas en rimlighetsnivå innan vi börjar lasta skuld på en människa som inte har möjlighet att slå paus på hela sitt liv för att få ordning på en hund som kanske aldrig kommer att fungera Utan de anpassningarna.

Jag håller med om det som skrevs tidigare i tråden - att sådana här trådstarter oftast kommer efter att TS egentligen vänt sig ut och in, försökt och provat och kämpat för att få det att funka och egentligen vill ha stöttning i sitt beslut. Inte skam och påståenden som att det är tålamådet som tryter.

Jag håller med om att avel inte bör ske med olämpliga individer. Jag lastar inte skuld på TS, jag skrev i mitt första inlägg att jag förutsätter att de varit hos en el flera tränare, annars är det ju där JAG tycker att man börjar om man inte känner att man har verktygen att hantera situationen ensam; man kan skaffa sig verktygen man saknar om man vill. Man kan lära sig mer, man kan bredda sin kunskap. Vill dom ha hjälp och råd så finns det ställen att vända sig till. Punkt. Tänk att Det ska klassas som ett kontroversiellt svar på ett inlägg där TS uttryckligen avslutade sin text med frågan om det fanns alternativ till avlivning. Svaret är bokstavligen ja. Vill ni tolka in det som att han vill få bekräftat att avlivning är det bästa och enda alternativet så får ni stå för det.

 

[Sel]

Jag håller med om att avel inte bör ske med olämpliga individer. Jag lastar inte skuld på TS, jag skrev i mitt första inlägg att jag förutsätter att de varit hos en el flera tränare, annars är det ju där JAG tycker att man börjar om man inte känner att man har verktygen att hantera situationen ensam; man kan skaffa sig verktygen man saknar om man vill. Man kan lära sig mer, man kan bredda sin kunskap. Vill dom ha hjälp och råd så finns det ställen att vända sig till. Punkt. Tänk att Det ska klassas som ett kontroversiellt svar på ett inlägg där TS uttryckligen avslutade sin text med frågan om det fanns alternativ till avlivning. Svaret är bokstavligen ja. Vill ni tolka in det som att han vill få bekräftat att avlivning är det bästa och enda alternativet så får ni stå för det.

Jag tycker framför allt att det i flera av dina inlägg låter som att du tar för givet att TS inte gjort tillräckligt. Det ifrågasätts hur eller varför hen har haft veterinärkontakt, vilka metoder som använts, vilken eller vilka tränare en tagit kontakt med.
Det är givetvis min tolkning men jag tycker att det är någonting annat än att bara skriva "Jag fick hjälp på det här viset (tips), men beslutet är upp till dig."

 

[nullo-modo]

Det är många hundar med mentala brister som kan leva bra liv med anpassning och tålamod. Problemet är att många människor varken har tålamodet eller klarar av att göra anpassningar, bl.a pga sina jobb och familjen. För den som kan, finns det möjligheter.

Att det finns så många hundar med mentala problemet ÄR ett problem ja. Att acceptera det och vända ut och in på oss själva är inte lösningen.

Jo, har haft hundar med bristfällig mentalitet och då innebar det inte risk för familjen (vuxna). Hur roligt liv tror du dom hundarna hade, kort sagt så mycket tid i hundgård framförallt för en av dom som hade enorma rädslor inne så henne fick vi ta bort när hon blev sjuk för att hon inte kunde få en bra eftervård just pga att hon inte kunde vara inne.

 

[nullo-modo]

Jag håller med om att avel inte bör ske med olämpliga individer. Jag lastar inte skuld på TS, jag skrev i mitt första inlägg att jag förutsätter att de varit hos en el flera tränare, annars är det ju där JAG tycker att man börjar om man inte känner att man har verktygen att hantera situationen ensam; man kan skaffa sig verktygen man saknar om man vill. Man kan lära sig mer, man kan bredda sin kunskap. Vill dom ha hjälp och råd så finns det ställen att vända sig till. Punkt. Tänk att Det ska klassas som ett kontroversiellt svar på ett inlägg där TS uttryckligen avslutade sin text med frågan om det fanns alternativ till avlivning. Svaret är bokstavligen ja. Vill ni tolka in det som att han vill få bekräftat att avlivning är det bästa och enda alternativet så får ni stå för det.

Även om ägaren har kunskap och verktyg så innebär det inte att hunden blir bra eller får ett bra liv.

 

[fixi]

Jag tycker framför allt att det i flera av dina inlägg låter som att du tar för givet att TS inte gjort tillräckligt. Det ifrågasätts hur eller varför hen har haft veterinärkontakt, vilka metoder som använts, vilken eller vilka tränare en tagit kontakt med.
Det är givetvis min tolkning men jag tycker att det är någonting annat än att bara skriva "Jag fick hjälp på det här viset (tips), men beslutet är upp till dig."

Jag har ju skrivit så som du tycker att jag skulle skriva. Jag ställde även frågor till TS för att han ska förtydliga situationen som han startat konversationen om, och har Sedan svarat på Andra personers kritik riktat till Mig, där vi tolkar TS text olika. Det är ungefär så ett diskussionsforum fungerar, men det brukar underlättas av att få klarhet i vad TS menar genom att TS förtydligar oklarheterna, så vi inte behöver tolka eller anta något. Utan förtydligan antar jag helst inget, och utgår från vad TS skriver.

Skillnaden här är att jag svarar på TS fråga om Alternativ till avlivning, och ger mitt svar baserat på vad TS sagt i sitt inlägg, medan ni hakat upp er på ett gemensamt antagande att TS nog bara vill ha stöttning i avlivning framför hjälp med alternativ. Hur skadar det någon härinne att veta att det finns alternativ? Personligen ser jag inte logiken i att det bara är avlivningsbekräftelse han vill höra, baserat på vad han faktiskt skriver. Det handlar inte om att jag vill förvägra Någon härinne att avliva sin aggressiva hund.

 

[fixi]

Att det finns så många hundar med mentala problemet ÄR ett problem ja. Att acceptera det och vända ut och in på oss själva är inte lösningen.

Jo, har haft hundar med bristfällig mentalitet och då innebar det inte risk för familjen (vuxna). Hur roligt liv tror du dom hundarna hade, kort sagt så mycket tid i hundgård framförallt för en av dom som hade enorma rädslor inne så henne fick vi ta bort när hon blev sjuk för att hon inte kunde få en bra eftervård just pga att hon inte kunde vara inne.

Jag skrev uttryckligen till TS att han skulle göra en personlig avvägning i sitt fall, inte att han skulle göra som jag tycker. Jag har skrivit om alternativ som jag känner till och har erfarenhet av. Vi får göra precis som vi känner är bäst, jag presenterar enbart alternativet.

 

[Sel]

Jag har ju skrivit så som du tycker att jag skulle skriva. Jag ställde även frågor till TS för att han ska förtydliga situationen som han startat konversationen om, och har Sedan svarat på Andra personers kritik riktat till Mig, där vi tolkar TS text olika. Det är ungefär så ett diskussionsforum fungerar, men det brukar underlättas av att få klarhet i vad TS menar genom att TS förtydligar oklarheterna, så vi inte behöver tolka eller anta något. Utan förtydligan antar jag helst inget, och utgår från vad TS skriver.

Skillnaden här är att jag svarar på TS fråga om Alternativ till avlivning, och ger mitt svar baserat på vad TS sagt i sitt inlägg, medan ni hakat upp er på ett gemensamt antagande att TS nog bara vill ha stöttning i avlivning framför hjälp med alternativ. Hur skadar det någon härinne att veta att det finns alternativ? Personligen ser jag inte logiken i att det bara är avlivningsbekräftelse han vill höra, baserat på vad han faktiskt skriver. Det handlar inte om att jag vill förvägra Någon härinne att avliva sin aggressiva hund.

Okej. Jag har tolkat dina inlägg som rätt drivande och i vissa fall dömande (som att du antar att Ts inte "gjort tillräckligt" för sin hund). Jag föreställer mig att om man börjar överväga avlivning som alternativ har man verkligen vänt ut och in på sig och situationen, men om det inte var det du ville ifrågasätta köper jag förstås det.

 

[hastflicka]

Okej. Jag har tolkat dina inlägg som rätt drivande och i vissa fall dömande (som att du antar att Ts inte "gjort tillräckligt" för sin hund). <Snip>

Precis sa tolkade jag ocksa inlaggen.

 

[Milosari]

Jag skrev uttryckligen till TS att han skulle göra en personlig avvägning i sitt fall, inte att han skulle göra som jag tycker. Jag har skrivit om alternativ som jag känner till och har erfarenhet av. Vi får göra precis som vi känner är bäst, jag presenterar enbart alternativet.

Ursäkta, men du skriver faktiskt såhär;

Det är många hundar med mentala brister som kan leva bra liv med anpassning och tålamod. Problemet är att många människor varken har tålamodet eller klarar av att göra anpassningar, bl.a pga sina jobb och familjen. För den som kan, finns det möjligheter.

Som om det handlar om att TS har för dåligt tålamod eller inte "klarar av" anpassa sig lite. Det är ju otroligt dömande, och att hålla på att kräva av TS att hen ska förklara sig och redogöra för hur de har försökt träna sin hund är väldigt magstarkt.

 

[fixi]

Ursäkta, men du skriver faktiskt såhär;

Som om det handlar om att TS har för dåligt tålamod eller inte "klarar av" anpassa sig lite. Det är ju otroligt dömande, och att hålla på att kräva av TS att hen ska förklara sig och redogöra för hur de har försökt träna sin hund är väldigt magstarkt.

Om hunden inte gör det du vill när du tränar den, kan det vara att du FAKTISKT gör fel och att man behöver en ny träningsmetod eller bättre timing, med fokus på vad som fungerar för Hunden, man kan behöva bredda sin kunskap och ta hjälp av nya perspektiv. Att envisas med att trycka en fyrkantig kloss i ett runt hål kommer liksom inte hjälpa, hur mycket man än vill. Därför är det viktigt att man i TS situation ges utrymme att diskutera sin situation, och låter någon som kan problematiken träffa hunden, som kan Se över hundens signaler och analysera var exakt det brister. Om TS tex råkar missa subtila signaler som eskalerar situationen, eller om hunden verkligen saknar signaler och är oprovocerat lynnig.

Det verkar finnas stress inblandat, och då måste man ju se över miljön. Vissa hundar mår skräp i lgh, och cocker har definitiv tendens till seperationsångest vilket kräver särskild hänsyn till miljön. Jag har själv två raser som båda har rasbunden stark tendens till seperationsångest, den ena var mycket lättare att arbeta med än den andra i det avseendet, och hade vi bott i lägenhet där den svåra hunden skulle lämnas själv hade det varit Väldigt stressande för Mig att veta att det kommer ta tid och inte vara ljudlöst i processen. Så kommer TS ohållbarhet pga en lgh-situation så förstår jag stressen hos både honom och hunden, jag hade personligen kanske inte Klarat av att anpassa mig hur länge som helst om det var Jag, men då är det också jätteviktigt att ta hjälp av någon som vet hur man bäst jobbar med seperationsångest så processen blir så kort och optimerad som möjligt, framför en generic metod som "ska" funka men kanske inte gör det. Hur är det så dåligt och kränkande att erkänna att man har brister? Vi har alla brister, vi och våra hundar. Nu är det iaf snart semestertid och de kommer förhoppningsvis ha lite mer tid att ge vovve till att öva!

Handlar inte om att TS är en dålig människa, han saknar möjligen verktyg att konstruktivt hantera situationen och det är väl inte helt konstigt om det är därför han skrev i detta forumet, vilket är jättesynd, för han möts nästan uteslutande bara av avlivningsråd, och ingen av er har ens fått tydliga svar på hur situationen ser ut, och ingen av oss har träffat hunden. Så vem av oss dömmer ut situationen egentligen? Ni som baserat på pyttelite info säger avliva, eller jag som vill veta mer och tänker konstruktivt?

 

[fixi]

Okej. Jag har tolkat dina inlägg som rätt drivande och i vissa fall dömande (som att du antar att Ts inte "gjort tillräckligt" för sin hund). Jag föreställer mig att om man börjar överväga avlivning som alternativ har man verkligen vänt ut och in på sig och situationen, men om det inte var det du ville ifrågasätta köper jag förstås det.

Jag har inte drivit frågan Mot TS, jag har svarat på kritik riktat mot mig efter mitt svar till TS.

Du får föreställa dig vad du vill, jag svarade uttryckligen på TS egna fråga om det fanns fler alternativ.

 

[fixi]

Precis sa tolkade jag ocksa inlaggen.

Som du ser om du tittar tillbaka riktar jag mina svar till de som kritiserade mitt svar, inte till TS. Det är inte att driva mot TS, det är att utveckla min ståndpunkt till alla som kritiserar den.

 

[Fetaost]

Om hunden inte gör det du vill när du tränar den, kan det vara att du FAKTISKT gör fel och att man behöver en ny träningsmetod eller bättre timing, med fokus på vad som fungerar för Hunden, man kan behöva bredda sin kunskap och ta hjälp av nya perspektiv. Att envisas med att trycka en fyrkantig kloss i ett runt hål kommer liksom inte hjälpa, hur mycket man än vill. Därför är det viktigt att man i TS situation ges utrymme att diskutera sin situation, och låter någon som kan problematiken träffa hunden, som kan Se över hundens signaler och analysera var exakt det brister. Om TS tex råkar missa subtila signaler som eskalerar situationen, eller om hunden verkligen saknar signaler och är oprovocerat lynnig.

Det verkar finnas stress inblandat, och då måste man ju se över miljön. Vissa hundar mår skräp i lgh, och cocker har definitiv tendens till seperationsångest vilket kräver särskild hänsyn till miljön. Jag har själv två raser som båda har rasbunden stark tendens till seperationsångest, den ena var mycket lättare att arbeta med än den andra i det avseendet, och hade vi bott i lägenhet där den svåra hunden skulle lämnas själv hade det varit Väldigt stressande för Mig att veta att det kommer ta tid och inte vara ljudlöst i processen. Så kommer TS ohållbarhet pga en lgh-situation så förstår jag stressen hos både honom och hunden, jag hade personligen kanske inte Klarat av att anpassa mig hur länge som helst om det var Jag, men då är det också jätteviktigt att ta hjälp av någon som vet hur man bäst jobbar med seperationsångest så processen blir så kort och optimerad som möjligt, framför en generic metod som "ska" funka men kanske inte gör det. Hur är det så dåligt och kränkande att erkänna att man har brister? Vi har alla brister, vi och våra hundar. Nu är det iaf snart semestertid och de kommer förhoppningsvis ha lite mer tid att ge vovve till att öva!

Handlar inte om att TS är en dålig människa, han saknar möjligen verktyg att konstruktivt hantera situationen och det är väl inte helt konstigt om det är därför han skrev i detta forumet, vilket är jättesynd, för han möts nästan uteslutande bara av avlivningsråd, och ingen av er har ens fått tydliga svar på hur situationen ser ut, och ingen av oss har träffat hunden. Så vem av oss dömmer ut situationen egentligen? Ni som baserat på pyttelite info säger avliva, eller jag som vill veta mer och tänker konstruktivt?

Det kan också vara så att TS har gjort allt det du tvålar in i ansiktet på hen att hen ska göra.
Och det kan också vara så att hunden är defekt. Även hundar kan födas med så pass defekt mentalitet att den inte är fixbar och förblir en mardröm att leva med.
Den krassa sanningen är att hundar i stort sätt behöver ha en mentalitet som passar vårt samhälle för att inte utgöra en fara.

Ingen har hållt med dig i dina inlägg. Du är väldigt skuldbelggande. Du kanske inte menar det men dina inlägg uppfattas helt klart som det och inte som ”goda råd”.

Jag hade önskat att fler avlivade instabila hundar. Då hade vi kanske sluppit en del hundattacker och diskussionen om rasförbud.

 

[fixi]

Det kan också vara så att TS har gjort allt det du tvålar in i ansiktet på hen att hen ska göra.
Och det kan också vara så att hunden är defekt. Även hundar kan födas med så pass defekt mentalitet att den inte är fixbar och förblir en mardröm att leva med.
Den krassa sanningen är att hundar i stort sätt behöver ha en mentalitet som passar vårt samhälle för att inte utgöra en fara.

Ingen har hållt med dig i dina inlägg. Du är väldigt skuldbelggande. Du kanske inte menar det men dina inlägg uppfattas helt klart som det och inte som ”goda råd”.

Jag hade önskat att fler avlivade instabila hundar. Då hade vi kanske sluppit en del hundattacker och diskussionen om rasförbud.

Tålamod, kämparanda och positivet är några av mina styrkor, som kommit mig väl till pass i mitt yrke och privatliv - jag förstår att jag är lyckligt lottad som Har naturlig och utvecklad kapacitet på den fronten, för tro mig, vi behövs generellt för att stötta upp i de dystra delarna av samhället. Men er negativitet bör inte låtas styra riktningen till 100% i detta forumet, uppenbarligen saknas det en motvikt, för ni verkar mycket ovana vid att utmanas i er övertygelse. Jag välkomnar era synpunkter, go nuts, jag tar inte det personligt. Men bespara TS att ni felaktigt sammanblandar mina svar till Er kritik mot min åsikt, med mina faktiska förslag riktade till honom.