Sammet
Trådstartare
Med anledning kom jag att fundera på detta med våra unga ryttare som rider ponny och som fortfarande är mycket lätta att påverka vad det gäller attityd.
Det är mer än en gång jag sett ponnyryttare som slitit, skrikit och sparkat på sina ponnyer både till vardags och under tävling.
(Givetvis är inte stora ryttare ett undantag men med anledning så skriver jag om de små nu). Det har fått mig att fundera på ansvar.
Vem ligger bakom denna attityd att det är ok att sparka/gräva med sporrar, slå, såga och skrika/vara elak med hästen, att det är någon slags lösning?
De unga ryttarna som gör på detta vis verkar inte förstå hur fel det är, för om man törs göra det när folk ser på, då kan man inte rikigt förstå att det är godtagbart utan man har tron, attityden, att det är ok.
Vem bär ansvaret för de unga ryttarnas attityd?
Är det instruktören, föräldrarna, omgivningen eller ryttaren själv?
När man är så ung att man lätt kan manipuleras och man ser upp till sin instruktör, är det inte då vi som instruktörer har ett stort ansvar för de unga ryttarna?
Om vi ger signalerna att det är ok att vara elak och hårdhänt med sin häst, bär då inte vi ett stort ansvar?
Som instruktör anser jag att man har ett otroligt stort ansvar att fostra ryttare/hästhanterare i god attityd och god hand med hästar. Nu är jag visserligen instruktör inom etologi och "hästhantering" men jag ger även ridlektioner och jag ser ingen skillnad på attityd när man är på backe eller häst.
Givetvis har den unga ryttaren sitt ansvar, men det är lätt att "förledas" när man är ung och saknar erfarenheter, och den man ser upp till uppmuntrar en att vara elak och hårdhänt med sin häst.
Åtminstånde de som tävlar regelbundet brukar ha en instruktör, och jag har alltför ofta sett attityden att det är ok att slå och bli arg på sin häst under lektioner, i vissa fall uppmuntrar till och med instruktören till det.
Vill inte hästen så ska den pressas till det.
Att hästen säger ifrån är olydnad och det ska den bestraffas för!?
Har hästen ingen själ? Kan det inte finnas en orsak till att en häst säger ifrån? Är hästen en maskin? För maskiner har ingen själ. Är hästen en slav?
Oavsett vad orsaken är, har vi rätten att bestraffa hästen för att den inte vill? Kan det inte finnas andra sätt att arbeta med "kommunikationsproblem"?
Det är här jag anser att vi instruktörer har ett ansvar, vi ska lära de unga att man kan arbeta med sin kommunikation med sin häst, man behöver inte tvinga.
Respekt ska vara ömsesidig!
Det är mer än en gång jag sett ponnyryttare som slitit, skrikit och sparkat på sina ponnyer både till vardags och under tävling.
(Givetvis är inte stora ryttare ett undantag men med anledning så skriver jag om de små nu). Det har fått mig att fundera på ansvar.
Vem ligger bakom denna attityd att det är ok att sparka/gräva med sporrar, slå, såga och skrika/vara elak med hästen, att det är någon slags lösning?
De unga ryttarna som gör på detta vis verkar inte förstå hur fel det är, för om man törs göra det när folk ser på, då kan man inte rikigt förstå att det är godtagbart utan man har tron, attityden, att det är ok.
Vem bär ansvaret för de unga ryttarnas attityd?
Är det instruktören, föräldrarna, omgivningen eller ryttaren själv?
När man är så ung att man lätt kan manipuleras och man ser upp till sin instruktör, är det inte då vi som instruktörer har ett stort ansvar för de unga ryttarna?
Om vi ger signalerna att det är ok att vara elak och hårdhänt med sin häst, bär då inte vi ett stort ansvar?
Som instruktör anser jag att man har ett otroligt stort ansvar att fostra ryttare/hästhanterare i god attityd och god hand med hästar. Nu är jag visserligen instruktör inom etologi och "hästhantering" men jag ger även ridlektioner och jag ser ingen skillnad på attityd när man är på backe eller häst.
Givetvis har den unga ryttaren sitt ansvar, men det är lätt att "förledas" när man är ung och saknar erfarenheter, och den man ser upp till uppmuntrar en att vara elak och hårdhänt med sin häst.
Åtminstånde de som tävlar regelbundet brukar ha en instruktör, och jag har alltför ofta sett attityden att det är ok att slå och bli arg på sin häst under lektioner, i vissa fall uppmuntrar till och med instruktören till det.
Vill inte hästen så ska den pressas till det.
Att hästen säger ifrån är olydnad och det ska den bestraffas för!?
Har hästen ingen själ? Kan det inte finnas en orsak till att en häst säger ifrån? Är hästen en maskin? För maskiner har ingen själ. Är hästen en slav?
Oavsett vad orsaken är, har vi rätten att bestraffa hästen för att den inte vill? Kan det inte finnas andra sätt att arbeta med "kommunikationsproblem"?
Det är här jag anser att vi instruktörer har ett ansvar, vi ska lära de unga att man kan arbeta med sin kommunikation med sin häst, man behöver inte tvinga.
Respekt ska vara ömsesidig!