Att var nöjd

grodan21

Trådstartare
Jag har svårt att vara nöjd med mitt liv, jag vill hela tiden mot något annat. Jag skulle vilja var nöjd med det jag har och inte hela tiden jaga efter något annat. För livet blir inte alltid som man tänkt sig. Så som mitt liv ser ut nu, skulle jag bara vilja kunna acceptera att just nu är det en period av livet som är okej, men kanske inte min bästa period i livet.
 
Har inget svar, men jag är som dig! Och jag kämpar dagligen hårt med att bara vara nöjd. Tex Nu har jag äntligen fått fast jobb inom mitt område, där jag får relativt fria händer, har superbra arbetstider och det ligger lagom långt bort från mitt hem. Jag borde vara överlycklig och fira med champagne, men helt plötsligt är jag missnöjd och önskar något annat - vad exakt vet jag inte ens. Och jag vet inte hur man når ”nöjd-läget”.
 
Jag har svårt att vara nöjd med mitt liv, jag vill hela tiden mot något annat. Jag skulle vilja var nöjd med det jag har och inte hela tiden jaga efter något annat. För livet blir inte alltid som man tänkt sig. Så som mitt liv ser ut nu, skulle jag bara vilja kunna acceptera att just nu är det en period av livet som är okej, men kanske inte min bästa period i livet.

Jag är nöjd, på det hela taget.
Jag har kunnat välja var jag vill bo, vad jag jobbar med och (ungefär) hur mycket jag jobbar.
Skulle kanske bli ännu nöjdare av att gå ner lite till i arbetstid, 80% kunde vara trevligt eller möjligen 75%, för att ha mer tid för hobby.
Om jag säljer ett par hästar, skulle jag ha råd att gå ner mer i tid men jag väljer att vara kvar där jag är för närvarande.

Sedan är det klart att det finns detaljer som inte är bra, och ibland händer saker som inte alls är roliga. Men som liksom inte handlar om "nöjdhetsgraden". Som när jag tyvärr var tvungen att få ut Lantbrukstjänst härom veckan. Det var inte roligt men handlar inte om "nöjd".

Tidigare har jag hela tiden varit på väg någonstans, exempelvis vidareutbildningar eller när jag bodde i lägenhet men visste att jag ville bo på landet.
Även då var jag dock nöjd, eftersom nuläget var OK. Det var OK att bo i lägenhet så länge: jag kunde vara nöjd med lägenheten även om det kändes som ett övergångsboende.
Jag var nöjd med anläggningen där jag hade hästarna inhyrda även om jag ville ha egen gård.

Så jag tänker att man kan hitta "nöjd" även om man inte är i mål.
Ungefär som för mig i ridningen: jag är långt ifrån i mål. Men jag är rätt nöjd med dagsläget, utifrån att "bättre än för ett år sedan".
Så en del av att vara nöjd kanske handlar om att hitta rätt sak att jämföra med?
Och att se att man kan vara rätt nöjd även om målet finns kvar, och att man är på väg men liksom ändå på rätt väg?
 
Jag har svårt att vara nöjd med mitt liv, jag vill hela tiden mot något annat. Jag skulle vilja var nöjd med det jag har och inte hela tiden jaga efter något annat. För livet blir inte alltid som man tänkt sig. Så som mitt liv ser ut nu, skulle jag bara vilja kunna acceptera att just nu är det en period av livet som är okej, men kanske inte min bästa period i livet.
Åh, jag är precis likadan. Har inga råd.. Känns hela tiden som att nåt saknas, är liksom inte helt missnöjd men har typ aldrig en dag där jag bara känner mig nöjd med läget. Så himla jobbig känsla. Lite som en gnagande känsla att nåt är fel, hela tiden.
 
Åh, jag är precis likadan. Har inga råd.. Känns hela tiden som att nåt saknas, är liksom inte helt missnöjd men har typ aldrig en dag där jag bara känner mig nöjd med läget. Så himla jobbig känsla. Lite som en gnagande känsla att nåt är fel, hela tiden.

Så kan jag känna ibland, det där med en gnagande känsla. Eller typ en olustkänsla i kroppen, som blir en rastlöshet.

Men det brukar bli bättre av att plocka undan och städa upp lite i hemmet, eller ta en promenad i trädgården. Och försöka hitta dom vackra saker jag har runt mig :)

Kanske kan man öva på att de dagar det känns jobbigt så plockar man fram en sak som är bra och tänker på den extra mycket. Ex en jättebra arbetskamrat, sin fantastiskt sköna soffa man har. Eller vad som helst. För något bra har man ju alltid, gäller bara att hitta det!
 
Så kan jag känna ibland, det där med en gnagande känsla. Eller typ en olustkänsla i kroppen, som blir en rastlöshet.

Men det brukar bli bättre av att plocka undan och städa upp lite i hemmet, eller ta en promenad i trädgården. Och försöka hitta dom vackra saker jag har runt mig :)

Kanske kan man öva på att de dagar det känns jobbigt så plockar man fram en sak som är bra och tänker på den extra mycket. Ex en jättebra arbetskamrat, sin fantastiskt sköna soffa man har. Eller vad som helst. För något bra har man ju alltid, gäller bara att hitta det!
Ja det hjälper verkligen för stunden! Jag har massor av bra saker omkring mig, men det känns liksom alltid som att det inte räcker. Men jättebra tips, brukar försöka tänka så så gott det går, men den där känslan av att något saknas är svår att få bort.
 
Jag brukar försöka njuta av stunden innan man får det man vill ha. Dvs att själva resan är viktigare än målet. Allt planerande, funderande, väntande och längtande ger mer än själva målet. Tycker inte det är ovanligt att det blir ”Jaha och nu då?” när man väl står där med önskemålet i hand.
 
Jag brukar försöka njuta av stunden innan man får det man vill ha. Dvs att själva resan är viktigare än målet. Allt planerande, funderande, väntande och längtande ger mer än själva målet. Tycker inte det är ovanligt att det blir ”Jaha och nu då?” när man väl står där med önskemålet i hand.
Men vissa saker går inte att ändra på, det finns inte något mål att sträva emot.
 
Har inget svar, men jag är som dig! Och jag kämpar dagligen hårt med att bara vara nöjd. Tex Nu har jag äntligen fått fast jobb inom mitt område, där jag får relativt fria händer, har superbra arbetstider och det ligger lagom långt bort från mitt hem. Jag borde vara överlycklig och fira med champagne, men helt plötsligt är jag missnöjd och önskar något annat - vad exakt vet jag inte ens. Och jag vet inte hur man når ”nöjd-läget”.
Åh, jag är precis likadan. Har inga råd.. Känns hela tiden som att nåt saknas, är liksom inte helt missnöjd men har typ aldrig en dag där jag bara känner mig nöjd med läget. Så himla jobbig känsla. Lite som en gnagande känsla att nåt är fel, hela tiden.
Jag skulle vilja acceptera och vara nöjd med en okej lägenhet, okej bil och ett okej jobb. Skulle även vilja vara nöjd med att att vara hästlös. Men det finns alltid något som skaver.
 
Jag är en sån där som är nöjd! Jag tror det är mycket av ett personlighetsdrag, jag är liksom i grunden rätt så lättsam av mig och blir glad för väldigt lite, typ sol, en sovmorgon eller ett gott skratt på jobbet.

Visst finns det mycket jag strävar efter att uppnå, jag vill köpa häst, ha ett hus osv. Men det är inget som skaver i vardagen, i vardagen är jag "här och nu". Här och nu har jag det bra, oavsett om jag i framtiden vill ha mer. Vet inte om det går att förklara bättre, blev lite luddigt märker jag :D
 
Jag har svårt att vara nöjd med mitt liv, jag vill hela tiden mot något annat. Jag skulle vilja var nöjd med det jag har och inte hela tiden jaga efter något annat. För livet blir inte alltid som man tänkt sig. Så som mitt liv ser ut nu, skulle jag bara vilja kunna acceptera att just nu är det en period av livet som är okej, men kanske inte min bästa period i livet.

Jag har nog alltid varit positiv. Men jag tror att jag iom att jag varit sjuk och gått igenom en del tuffa saker lärt mig uppskatta annat än mer.
För mig är nöjdheten alltså både ett personlighetsdrag och en aktivt sätt att hantera livet.

Jag väljer att fokusera på det positiva, anstränger mig för att njuta av saker och hitta det fina i vardagen. Så det är inte bara gratis, utan något jag aktivt arbetar med mer eller mindre.

Sen försöker jag se till att göra sånt jag mår bra av. Det är väl inte alltid man kan påverka allt så att säga. Men man kan göra en del. Även om det ibland är väldigt lite så är det något.

Sen är jag inte rädd för att nöjd ska bli till stagnation. Jag är för nyfiken och vill för mycket för att jag ska tappa driv genom att nöja mig med hur läget är nu.
Jag har kortsiktiga och långsiktiga mål som jag arbetar mot hela tiden. Det kortsiktiga ger mig belöning nog att vara nöjd. Och så är jag rätt bra på att vara i nuet. Det är väl något som att arbeta med djur gett en. Att vara här och nu tror jag är viktigt för iaf mig för att kunna vara nöjd.
 
Att vara nöjd är ju ett lite vagt begrepp. Jag skulle aldrig sätta mig och vara nöjd med allt som det är just nu i form av aldrig ändra på något. Däremot kan jag vara nöjd över specifika saker, eller situationen just nu sett till omständigheterna. Det är två väldigt skilda saker för mig, men upplever att många som ”strävar efter att bli nöjda” tänker sig det förstnämnda. Att man på något sätt måste skaffa sig ett liv som man sen ska vara nöjd med och leva likadant tills man dör, något som aldrig skulle falla mig in.

Jag drömmer om typ 10 olika liv, lär knappast hinna med alla och lär fortsätta drömma om de jag inte gör till verklighet, men där är väl huvudsaken att det inte gör mig ledsen eller deprimerad. Att vara nöjd och sluta sträva efter annat behöver jag inte göra, men jag kan vara glad och uppskatta det jag har på vägen.
 
Jag vill acceptera/vara nöjd med beslutet att vara hästfri tex, men jag har svårt att hantera detta.
 
Jag har svårt att vara nöjd med mitt liv, jag vill hela tiden mot något annat. Jag skulle vilja var nöjd med det jag har och inte hela tiden jaga efter något annat. För livet blir inte alltid som man tänkt sig. Så som mitt liv ser ut nu, skulle jag bara vilja kunna acceptera att just nu är det en period av livet som är okej, men kanske inte min bästa period i livet.
Jag har ett tvärtomproblem nästan, jag är oftast nöjd. Önskar att jag hade mer av en onöjd känsla ibland när det gäller jobb och bostad så att jag flyttade på mig. Mittemellan är nog bäst.

Samtidigt vet jag någonstans att det jag borde vilja sträva efter nog inte skulle göra mig så nöjd.
 
Att inte vara nöjd med status quo, att alltid vilja vidare, är väl en av de egenskaperna som fört mänskligheten framåt? Det som fick oss att söka nya boplatser, nya områden, nya kontinenter. Som fått oss ut i rymden! Hade vi varit fullkomligt nöjda med det vi har, hade liksom inte mycket mer hänt. Jag tror det är en av människans viktigaste egenskaper, faktiskt. Sen kan det ju kännas rastlöst och lite vilset också, givetvis, men om man ser på det som en del av det mänskliga psyket kanske det inte är fullt så frustrerande?
 
Jag brukar försöka njuta av stunden innan man får det man vill ha. Dvs att själva resan är viktigare än målet. Allt planerande, funderande, väntande och längtande ger mer än själva målet. Tycker inte det är ovanligt att det blir ”Jaha och nu då?” när man väl står där med önskemålet i hand.
Precis, som en semester där jag gick och fotade hela tiden och sedan upptäckte att jag inte sett någonting. Ibland är det som gör en lyckligast att bara stanna upp en sekund i huvudet, mitt i en galopp på en häst i skogen och bara tänka här, här är jag nöjd. (det är lycka).
 
Jag är en sån där som är nöjd! Jag tror det är mycket av ett personlighetsdrag, jag är liksom i grunden rätt så lättsam av mig och blir glad för väldigt lite, typ sol, en sovmorgon eller ett gott skratt på jobbet.

Visst finns det mycket jag strävar efter att uppnå, jag vill köpa häst, ha ett hus osv. Men det är inget som skaver i vardagen, i vardagen är jag "här och nu". Här och nu har jag det bra, oavsett om jag i framtiden vill ha mer. Vet inte om det går att förklara bättre, blev lite luddigt märker jag :D
Där är jag också, men jag skulle vilja sträva lite mer. Inte vara så väldigt nöjd med där jag bor att jag känner att alla andra ställen inte riktigt duger till att vara tillräckligt mycket bättre. Eftersom någon annanstans kanske skulle vara bättre strategiskt och långsiktigt.
 
Jämför.
Han har det och jag har allt det här!
För två år sen hade jag xx och nu har jag allt det här!

Stanna och, se dig omkring och ta in allt du har. Jag är övertygad om att det är många som glömmer det och fokuserar på vad man inte har.
 
Jämför.
Han har det och jag har allt det här!
För två år sen hade jag xx och nu har jag allt det här!

Stanna och, se dig omkring och ta in allt du har. Jag är övertygad om att det är många som glömmer det och fokuserar på vad man inte har.
Fast jag är på nästan samma punkt idag som för två år sedan, enda skillnaden är att jag idag är hästlös.
 

Liknande trådar

Relationer Jag fick för ett par månader sedan veta, efter ett par år långt förhållande, att min partner inte vill ha barn. Jag har själv aldrig...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
6 715
Senast: Roheryn
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 055
Senast: malumbub
·
Samhälle Jag har haft mycket i huvudet på sistone, och en sak jag tänkt mycket på är normaliserandet av sociala medier. Framför allt av min...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 461
Senast: MiniLi
·
Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
285

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp