Sv: Att ta emot andras begagnade saker...
Fast det var inte alls det du skrev, Du skrev att om man sätter på barnen hela och rena kläder så leder det till ångest och låg självkänsla.
Jag har väldigt mycket begagnade kläder till mitt barn, men det innebär inte att de är smutsiga och trasiga. Givetvis blir kläder smutsiga och såsmångom trasiga av att man har på sig dem, och det är helt ok. Men då tvättar och lagar jag dem (om det går), jag låter inte barnet (eller mig själv) gå i samma smutsiga och trasiga kläder nästa dag. Inte heller badar jag min bebis varje dag, men jag håller rent i blöjområdet. Där en bebis faktiskt blir smutsig, och där huden blir irriterad och sårig till slut om man inte tvättar.
Givet att man vill att barnet ska kunna fungera i vårt samhälle, så ser jag inte vitsen med att lära det ha i smutsiga, trasiga kläder, utan att tvätta eller laga dem. Det går utmärkt att göra det även med begagnade kläder. Vilka normalfungerande vuxna går smutsiga och trasiga? Och det gäller ju inte bara oss i västvärlden, enda anledningen till att vara smutsig och trasig är normalt fattigdom och att man inte har något val.
Att tvätta sina kläder när de blir smutsiga anser inte jag vara något exempel på extremhygien. De enda jag träffat på som aldrig tvättar sina kläder är extremt nergångna uteliggare, med både missbruks- och psykiska problem. Det anser jag vara tragiskt, inte en fin förebild för oss alla.
Att ha udda sockor är knappast att leva i misär. Eller om det är hål på dem, eller om de är skitfula eller begagnade. Eller om man blir grön på knäna av att landa i gräset. Osv. Jag tycker verkligen att det är dags att ifrågasätta de normer som gör oss så rädda för bakterier och smuts att vi håller på att förlora antibiotikavapnet. Det finns inget fog för det i den delen av världen vi lever i.
Men var kommer alla dessa extrema hygien-idéer ifrån, anser du? Någon måste ha planterat dem och fått människor att gå på dem. En sådan där grej är till exempel att bada bebisarna nästan dagligen. Och vem har fått så många av oss att tro att second hand är sämre än nyköpt?
Jag ser mammor varje dag som klär upp sina barn i moderiktiga/dyra kläder från dag 1. Det vore väldigt skönt om det kom en generation mammor som kunde stå motpol till det beteendet, för det har verkligen inget med barnens bästa att göra.
Fast det var inte alls det du skrev, Du skrev att om man sätter på barnen hela och rena kläder så leder det till ångest och låg självkänsla.
Jag har väldigt mycket begagnade kläder till mitt barn, men det innebär inte att de är smutsiga och trasiga. Givetvis blir kläder smutsiga och såsmångom trasiga av att man har på sig dem, och det är helt ok. Men då tvättar och lagar jag dem (om det går), jag låter inte barnet (eller mig själv) gå i samma smutsiga och trasiga kläder nästa dag. Inte heller badar jag min bebis varje dag, men jag håller rent i blöjområdet. Där en bebis faktiskt blir smutsig, och där huden blir irriterad och sårig till slut om man inte tvättar.
Givet att man vill att barnet ska kunna fungera i vårt samhälle, så ser jag inte vitsen med att lära det ha i smutsiga, trasiga kläder, utan att tvätta eller laga dem. Det går utmärkt att göra det även med begagnade kläder. Vilka normalfungerande vuxna går smutsiga och trasiga? Och det gäller ju inte bara oss i västvärlden, enda anledningen till att vara smutsig och trasig är normalt fattigdom och att man inte har något val.
Att tvätta sina kläder när de blir smutsiga anser inte jag vara något exempel på extremhygien. De enda jag träffat på som aldrig tvättar sina kläder är extremt nergångna uteliggare, med både missbruks- och psykiska problem. Det anser jag vara tragiskt, inte en fin förebild för oss alla.