S
Sara-Ida
Sv: Att skapa kön...
Jag har aldrig sagt att det är en BRA idé, men i en klass finns det kanske 10 mobbare och 1 mobbad. Vad är lättast att göra i ett akut läge? Flytta/ändra på den som blir utsatt eller de som utsätter? Det mest praktiska och ekonomiska vinner alltid - tyvärr. (Men att byta klass kan faktiskt vara riktigt bra, var i alla fall min erfarenhet.)
Jag har aldrig sagt att det är en BRA idé, men i en klass finns det kanske 10 mobbare och 1 mobbad. Vad är lättast att göra i ett akut läge? Flytta/ändra på den som blir utsatt eller de som utsätter? Det mest praktiska och ekonomiska vinner alltid - tyvärr. (Men att byta klass kan faktiskt vara riktigt bra, var i alla fall min erfarenhet.)
Sv: Att skapa kön...
Men hur menar du? Ska den överviktige banta? Eller ska omgivningen sluta kalla den tjockis?
Sen vad gäller konsekvenser och skola så tycker jag inte det är relevant. Mobbning förekommer på arbetsplatser, inom idrotten, i stall. Jag har dessutom barn i skolåldern så jag lever i högsta grad med skolan och dess värderingar. Dessutom ska det sägas att skolan idag har både skyldighet och verktyg att motarbeta mobbning, något som inte fanns på samma sätt tidigare.
Jag är dessutom ganska glad att mina barn blivit s.k. kamratstödjare (ett av verktygen mot mobbning) och kaptener i de idrottslag de ingått i. I (själv-)goda stunder tycker jag det tyder på att mina barn på något sätt tränats i att se andra och verkar vara så trygga i sig själva att de inte behöver anpassa sig utan tom kan leda andra och dessutom ser sina medmänniskor och bekräftar dom på ett positivt sätt.
Så ja, jag menar att det går att ha en nollvision mot mobbning. Det betyder förvisso inte att alla människor älskar varandra och ett konfliktfritt liv, däremot slipper vi kanske systematisk grupptortyr.
Men hur menar du? Ska den överviktige banta? Eller ska omgivningen sluta kalla den tjockis?
Sen vad gäller konsekvenser och skola så tycker jag inte det är relevant. Mobbning förekommer på arbetsplatser, inom idrotten, i stall. Jag har dessutom barn i skolåldern så jag lever i högsta grad med skolan och dess värderingar. Dessutom ska det sägas att skolan idag har både skyldighet och verktyg att motarbeta mobbning, något som inte fanns på samma sätt tidigare.
Jag är dessutom ganska glad att mina barn blivit s.k. kamratstödjare (ett av verktygen mot mobbning) och kaptener i de idrottslag de ingått i. I (själv-)goda stunder tycker jag det tyder på att mina barn på något sätt tränats i att se andra och verkar vara så trygga i sig själva att de inte behöver anpassa sig utan tom kan leda andra och dessutom ser sina medmänniskor och bekräftar dom på ett positivt sätt.
Så ja, jag menar att det går att ha en nollvision mot mobbning. Det betyder förvisso inte att alla människor älskar varandra och ett konfliktfritt liv, däremot slipper vi kanske systematisk grupptortyr.
Sv: Att skapa kön...
Eller så lyfter man ut den som leder mobben, brukar funka utmärkt.
Och så fostrar man sina barn till att bli öppensinniga, icke stereotypande individer, väl medvetna om att de är unika. Man lär dem att alla är olika och att det är lika ok att killar har kjol som att tjejer har byxor, för att ta ett exempel. För barn som från början lär sig och inser att inget är mer rätt än det andra, blir empatiska medborgare som blir mer benägna att stå upp för individualister. Tjocka, spinkiga, pluggisar, nördar fula, glasögonormar, tjejiga killar, killiga tjejer osv osv...
Men nävisst, det går ju inte, eftersom det än i dag, år 2007, sitter en hel flock med människor som motarbetar all typ utav individualism och vill få det att verka som om det är kört i helvetet att förändra. Att det skulle komma som en blixt från en klar himmel typ. För vadå akutläge? Attityden, schemat, språket finns där, men VILL man inte se det, så gör man det inte heller.
Eller så lyfter man ut den som leder mobben, brukar funka utmärkt.
Och så fostrar man sina barn till att bli öppensinniga, icke stereotypande individer, väl medvetna om att de är unika. Man lär dem att alla är olika och att det är lika ok att killar har kjol som att tjejer har byxor, för att ta ett exempel. För barn som från början lär sig och inser att inget är mer rätt än det andra, blir empatiska medborgare som blir mer benägna att stå upp för individualister. Tjocka, spinkiga, pluggisar, nördar fula, glasögonormar, tjejiga killar, killiga tjejer osv osv...
Men nävisst, det går ju inte, eftersom det än i dag, år 2007, sitter en hel flock med människor som motarbetar all typ utav individualism och vill få det att verka som om det är kört i helvetet att förändra. Att det skulle komma som en blixt från en klar himmel typ. För vadå akutläge? Attityden, schemat, språket finns där, men VILL man inte se det, så gör man det inte heller.
Sv: Att skapa kön...
Men det där stämmer inte (längre). Man flyttar inte systematiskt på den mobbade. Det ingår samtal och det blir otroligt snabba reaktioner om lärare eller omgivning upptäcker mobbning.
Ett verktyg som visat sig vara effektivt är att en person tar tag i ledaren till mobbning och säga att man på något sätt fått reda på att någon är dum Kalle/Stina. Man säger också att ledaren får i uppdrag att se till att det ska ta slut. Han/hon får helt enkelt det i uppdrag.
Mobbaren frågar naturligtvis hur den vuxne fått reda på det men den frågan avvisar, sen frågar mobbaren varför just h*n valts till det och svaret är ju för att den vuxne tycker att h*n passar till det.
Det fungerar förvånansvärt bra.
Men det där stämmer inte (längre). Man flyttar inte systematiskt på den mobbade. Det ingår samtal och det blir otroligt snabba reaktioner om lärare eller omgivning upptäcker mobbning.
Ett verktyg som visat sig vara effektivt är att en person tar tag i ledaren till mobbning och säga att man på något sätt fått reda på att någon är dum Kalle/Stina. Man säger också att ledaren får i uppdrag att se till att det ska ta slut. Han/hon får helt enkelt det i uppdrag.
Mobbaren frågar naturligtvis hur den vuxne fått reda på det men den frågan avvisar, sen frågar mobbaren varför just h*n valts till det och svaret är ju för att den vuxne tycker att h*n passar till det.
Det fungerar förvånansvärt bra.
S
Sara-Ida
Sv: Att skapa kön...
Ja, gärna för mig att flytta den som mobbar. Jag har dock aldrig varit med om att det praktiserats i verkliga livet.
Vem är MAN i ditt inlägg? Tror du att någon uppfostrar sina barn till att bli mobbare?
Ja, gärna för mig att flytta den som mobbar. Jag har dock aldrig varit med om att det praktiserats i verkliga livet.
Vem är MAN i ditt inlägg? Tror du att någon uppfostrar sina barn till att bli mobbare?
S
Sara-Ida
Sv: Att skapa kön...
Jag tror dig, men varför nås vi då av så många rapporter om att det försiggår i alla fall?
Jag tror dig, men varför nås vi då av så många rapporter om att det försiggår i alla fall?
Sv: Att skapa kön...
Därför att inte alla jobbar systematiskt med just det gissar jag. Naturligtvis finns det bättre och sämre skolor, precis som det finns bättre och sämre skolor.
Men min poäng är alltså att det går att lösa problem och att preventivt arbeta mot mobbning, det är inte naturlag att det förekommer. Därför ville jag argumentera mot dig vad gäller barns anpassning av kläder och hobbies, vilket var exemplet.
Därför att inte alla jobbar systematiskt med just det gissar jag. Naturligtvis finns det bättre och sämre skolor, precis som det finns bättre och sämre skolor.
Men min poäng är alltså att det går att lösa problem och att preventivt arbeta mot mobbning, det är inte naturlag att det förekommer. Därför ville jag argumentera mot dig vad gäller barns anpassning av kläder och hobbies, vilket var exemplet.
Sv: Att skapa kön...
Ja, det finns massor som uppfostrar sina barn till att bli mobbare. Alla som anser att deras sätt är det normala, det rätta, de personerna som skapar referensramar som gör att deras barn ser allt annat som avvikande. Och avvikande är något som ifrågasätts. Ju trängre referensramar du får med dig i livet, desto fler saker att stöta sig på.
Man i mitt inlägg är skolpersonal, förälder, annan vuxen osv osv.
Här i kommunen har precis en kille från ett av mina barns klass blivit flyttad till annan skola pga att han ställer till det.
Ja, det finns massor som uppfostrar sina barn till att bli mobbare. Alla som anser att deras sätt är det normala, det rätta, de personerna som skapar referensramar som gör att deras barn ser allt annat som avvikande. Och avvikande är något som ifrågasätts. Ju trängre referensramar du får med dig i livet, desto fler saker att stöta sig på.
Man i mitt inlägg är skolpersonal, förälder, annan vuxen osv osv.
Här i kommunen har precis en kille från ett av mina barns klass blivit flyttad till annan skola pga att han ställer till det.
S
Sara-Ida
Sv: Att skapa kön...
Jag menar att det räcker att Kalle/Stina kallar någon för tjockis en eller ett par gånger, så kan det påverka barnets självbild. Det behöver inte vara mobbning. I fall där det krävs bantning är det väl snarare mer motion som är lösningen. Men oftast är det bra att ta barnet till en läkare, för att få förklarat från någon annan att h*n är helt normal.
Vad jag ville säga är att barn är oerhört känsliga för andras kommentarer, även om det inte handlar om mobbning i strikt mening och att det är svårt för vuxna att upptäcka den typen av "subtil" trakassering.
Jag menar att det räcker att Kalle/Stina kallar någon för tjockis en eller ett par gånger, så kan det påverka barnets självbild. Det behöver inte vara mobbning. I fall där det krävs bantning är det väl snarare mer motion som är lösningen. Men oftast är det bra att ta barnet till en läkare, för att få förklarat från någon annan att h*n är helt normal.
Vad jag ville säga är att barn är oerhört känsliga för andras kommentarer, även om det inte handlar om mobbning i strikt mening och att det är svårt för vuxna att upptäcka den typen av "subtil" trakassering.
S
Sara-Ida
Sv: Att skapa kön...
Det tror inte jag. I de fall jag själv har upplevt kan man inte lasta föräldrarna för att ha skapat mallar. De brydde sig helt enkelt inte om sina barn och det låg en massa skit under ytan, skilsmässor, alkoholism, etc. Negligerade ungdomar som tog ut sin frustration på andra, kort och gott.
Men det är ju bra att man flyttar mobbare.
Det tror inte jag. I de fall jag själv har upplevt kan man inte lasta föräldrarna för att ha skapat mallar. De brydde sig helt enkelt inte om sina barn och det låg en massa skit under ytan, skilsmässor, alkoholism, etc. Negligerade ungdomar som tog ut sin frustration på andra, kort och gott.
Men det är ju bra att man flyttar mobbare.
Sv: Att skapa kön...
Jag håller med om att det är mycket känsligt. Men då är vi inne på en annan fråga än mobbning. Och då kommer vi ju in på just frågan om vad som ger en god självbild och en god självkänsla. Någonstans måste vi (omgivning) förmedla att barnet är bra - i sig.
Det Rea skrev var bra. Ju trängre referensramar barnet får, desto mer förmedlar ju barnet om sin omgivning.
Jag håller med om att det är mycket känsligt. Men då är vi inne på en annan fråga än mobbning. Och då kommer vi ju in på just frågan om vad som ger en god självbild och en god självkänsla. Någonstans måste vi (omgivning) förmedla att barnet är bra - i sig.
Det Rea skrev var bra. Ju trängre referensramar barnet får, desto mer förmedlar ju barnet om sin omgivning.
Sv: Att skapa kön...
Fast frågan kvarstår ju om hur man ska agera för att ens barn ska klara av även känslighet mot kommentarer.
Jag tror på att ständigt jobba med självförtroendebiten och att ständigt vara kärleksfull och visa med handling och ord att barnet ÄR betydelsefullt. Det gäller alla barn, oavsett om de visat sig vara känsliga för kommentarer, blir retade eller inte. Att hindra att en kommentar eller mycket subtila trakasserier gör barn illa; jag tycker inte då heller att din "metod" (?) att påverka barnet att försöka ändra på sig för att slippa kommentarerna är rätt.
Om man märker att ens barn mår dåligt är väl inte de första rådet de ska få att de ska lyssna mer på dem som får dem att må dåligt?
Ett överviktigt barn är ju specialfall av två skäl:
1. om man nu ska råda barnet att anpassa sig (vilket enligt mig är vansinne) så går det inte lika snabbt och enkelt att bli av med sin övervikt som att byta plagg.
2. Det finns starka hälsoskäl till att man bör försöka få sitt eventuella överviktiga barn att gå ner i vikt. Däremot ska de inte göra det enbart för att slippa bli retade eller för att bli accepterade.
Fast frågan kvarstår ju om hur man ska agera för att ens barn ska klara av även känslighet mot kommentarer.
Jag tror på att ständigt jobba med självförtroendebiten och att ständigt vara kärleksfull och visa med handling och ord att barnet ÄR betydelsefullt. Det gäller alla barn, oavsett om de visat sig vara känsliga för kommentarer, blir retade eller inte. Att hindra att en kommentar eller mycket subtila trakasserier gör barn illa; jag tycker inte då heller att din "metod" (?) att påverka barnet att försöka ändra på sig för att slippa kommentarerna är rätt.
Om man märker att ens barn mår dåligt är väl inte de första rådet de ska få att de ska lyssna mer på dem som får dem att må dåligt?
Ett överviktigt barn är ju specialfall av två skäl:
1. om man nu ska råda barnet att anpassa sig (vilket enligt mig är vansinne) så går det inte lika snabbt och enkelt att bli av med sin övervikt som att byta plagg.
2. Det finns starka hälsoskäl till att man bör försöka få sitt eventuella överviktiga barn att gå ner i vikt. Däremot ska de inte göra det enbart för att slippa bli retade eller för att bli accepterade.
Sv: Att skapa kön...
Att negligera/inte fostra sina barn är också ett sätt att uppfostra en mobbare. De föräldrarna har ju inte lärt sina barn några normer alls. Och ofta känner sig ju de barnen utsatta själva och "tar ut det" på någon annan.
Att negligera/inte fostra sina barn är också ett sätt att uppfostra en mobbare. De föräldrarna har ju inte lärt sina barn några normer alls. Och ofta känner sig ju de barnen utsatta själva och "tar ut det" på någon annan.
Sv: Att skapa kön...
Men man kan ju alltid hitta något att mobba nån för.
Kläder
Hårfärg
Glasögon
Fräknar
Föräldrar
Hygien (eller bristen på)
Hur man pratar
Intressen
och så vidare.
Det spelar liksom ingen roll, det är inte kläder eller kroppar som är fel. Det är attityderna. Varför inte lägga krutet där istället?
Jag blev retad på lågstadiet för mina blommiga velourdressar från indiska (hrmmm) som min mor klädde mig i. När jag fick "coolare" kläder blev jag retad för att min bror var tjock (logik?).
Det finns alltid något.
Det tog för övrigt slut när föräldrarna till de som härjade värst började öppna ögonen och se vad som pågick. Och jag gick åter i velourdress
Men man kan ju alltid hitta något att mobba nån för.
Kläder
Hårfärg
Glasögon
Fräknar
Föräldrar
Hygien (eller bristen på)
Hur man pratar
Intressen
och så vidare.
Det spelar liksom ingen roll, det är inte kläder eller kroppar som är fel. Det är attityderna. Varför inte lägga krutet där istället?
Jag blev retad på lågstadiet för mina blommiga velourdressar från indiska (hrmmm) som min mor klädde mig i. När jag fick "coolare" kläder blev jag retad för att min bror var tjock (logik?).
Det finns alltid något.
Det tog för övrigt slut när föräldrarna till de som härjade värst började öppna ögonen och se vad som pågick. Och jag gick åter i velourdress
Sv: Att skapa kön...
Och är man utanför normerna, "ramarna", så är de som befinner sig innanför de som man lättast tar ut det på.
Tack, precis så.
Och är man utanför normerna, "ramarna", så är de som befinner sig innanför de som man lättast tar ut det på.
Men visst är det så!Kanelbulle skrev:
Sv: Att skapa kön...
Att argumentera med dig - alltså, jag är tveksam till om jag ens vill kalla det för att argumentera, men i brist på bättre terminologi, så.
Vad jag tycker om din debattkonst sammanfattas mycket väl av Jane i flertalet av hennes senare inlägg i tråden. Om jag inte minns helt fel har jag försökt förklara samma sak för dig flera gånger förut. Din debattmetod liknar för mig väldigt mycket den metod som de politiker jag tycker är tristast använder. De talar nämligen om för kombattanterna vad dessa tycker, istället för att säga något substantiellt själva. Oftast i en form som är tolkad för att tjäna deras egna syften, precis som du så ofta gör. Och när de någon gång säger något själva så är det alltid, precis som ofta i ditt fall, med stöd i vad de flesta tycker, givet det ena eller andra tänkta majoritetsförhållandet.
På den sista punkten är det ju på sitt sätt begripligt och inte enbart dåligt att politiker gör som de gör, då de ju är förtroendevalda och representerar fler än sig själva etc. Men när vi diskuterar här, synnerligen informellt, då är det ju, tycker jag, intressantare vad vi själva tycker och varför, än vad vi möjligen skulle kunna få med oss flest personer i.
Vi är ju inte förtroendevalda på buke, liksom.
Jag har dock inga problem med att folk tycker annorlunda än jag. För att fortsätta politikerspåret så tycker jag att flera av de på många sätt bästa politikerna både i och utanför Sverige är sådana som jag inte håller med i sak. Det finns också flera på buke som jag tycker argumenterar oerhört väl utan att jag håller med dem, och ibland får dessa mig att ändra mig.
Att argumentera med dig - alltså, jag är tveksam till om jag ens vill kalla det för att argumentera, men i brist på bättre terminologi, så.
Vad jag tycker om din debattkonst sammanfattas mycket väl av Jane i flertalet av hennes senare inlägg i tråden. Om jag inte minns helt fel har jag försökt förklara samma sak för dig flera gånger förut. Din debattmetod liknar för mig väldigt mycket den metod som de politiker jag tycker är tristast använder. De talar nämligen om för kombattanterna vad dessa tycker, istället för att säga något substantiellt själva. Oftast i en form som är tolkad för att tjäna deras egna syften, precis som du så ofta gör. Och när de någon gång säger något själva så är det alltid, precis som ofta i ditt fall, med stöd i vad de flesta tycker, givet det ena eller andra tänkta majoritetsförhållandet.
På den sista punkten är det ju på sitt sätt begripligt och inte enbart dåligt att politiker gör som de gör, då de ju är förtroendevalda och representerar fler än sig själva etc. Men när vi diskuterar här, synnerligen informellt, då är det ju, tycker jag, intressantare vad vi själva tycker och varför, än vad vi möjligen skulle kunna få med oss flest personer i.
Vi är ju inte förtroendevalda på buke, liksom.
Jag har dock inga problem med att folk tycker annorlunda än jag. För att fortsätta politikerspåret så tycker jag att flera av de på många sätt bästa politikerna både i och utanför Sverige är sådana som jag inte håller med i sak. Det finns också flera på buke som jag tycker argumenterar oerhört väl utan att jag håller med dem, och ibland får dessa mig att ändra mig.
Sv: Att skapa kön...
Jag tänker i alla fall låta mitt barn bli en individ, inte en snopp eller mus.
Min lillebror är uppvuxen med 2 storasystrar, han lekte med barbie och tog på sig våra klänningar/kjolar när han var liten. Inte blev han bög för det (om det nu är det man är rädd för).
Jag blir så förbannad när man antingen kan köpa rosa med små kattungar eller blått med döskallar i princip. Eller så står det "girl/boy" på grejjerna.
Jag blir så less på en bekant som skäller ut sin man för han inte tagit på dottern klänning när de får besök, men det är helt ok om sonen och alla andra går i mjukisbyxor å t-shirt. Hur bra och smidigt leker man i klänning?
Barn är de elakaste som finns, väljer de att mobba någon så hittar de något att mobba honom/henne för.
När jag gick i åk.5 fick jag höra för första gången att jag var ett missfoster å anorexia barn, jag visste inte ens vad anorexi var då!
Sen höll de sig genom hela högstadiet och då mobbades jag även för mitt lite lockiga "troll" hår, kom de inte på något blev det IG-barn av någon konstig anledning.
Och vet ni vad det sjuka är? Att 4 år efter jag slutat 9an och flyttat ifrån orten hörde jag av mobb-ledaren igen
Mitt barn kommer få vara lika mkt med mig i stallet som med pappa och mecka. Barnrummet kommer bli vitt med färgglada lådor och ramar runt olika affischer.
Sen kommer h*n få välja sin egen tapet. Jag minns (eller har sett på video då jag är uppvuxen med videokamera ) hur överlycklig jag var när jag pappa tapetserade om mitt rum med mina pippi tapeter!
Jag tänker i alla fall låta mitt barn bli en individ, inte en snopp eller mus.
Min lillebror är uppvuxen med 2 storasystrar, han lekte med barbie och tog på sig våra klänningar/kjolar när han var liten. Inte blev han bög för det (om det nu är det man är rädd för).
Jag blir så förbannad när man antingen kan köpa rosa med små kattungar eller blått med döskallar i princip. Eller så står det "girl/boy" på grejjerna.
Jag blir så less på en bekant som skäller ut sin man för han inte tagit på dottern klänning när de får besök, men det är helt ok om sonen och alla andra går i mjukisbyxor å t-shirt. Hur bra och smidigt leker man i klänning?
Barn är de elakaste som finns, väljer de att mobba någon så hittar de något att mobba honom/henne för.
När jag gick i åk.5 fick jag höra för första gången att jag var ett missfoster å anorexia barn, jag visste inte ens vad anorexi var då!
Sen höll de sig genom hela högstadiet och då mobbades jag även för mitt lite lockiga "troll" hår, kom de inte på något blev det IG-barn av någon konstig anledning.
Och vet ni vad det sjuka är? Att 4 år efter jag slutat 9an och flyttat ifrån orten hörde jag av mobb-ledaren igen
Mitt barn kommer få vara lika mkt med mig i stallet som med pappa och mecka. Barnrummet kommer bli vitt med färgglada lådor och ramar runt olika affischer.
Sen kommer h*n få välja sin egen tapet. Jag minns (eller har sett på video då jag är uppvuxen med videokamera
) hur överlycklig jag var när jag pappa tapetserade om mitt rum med mina pippi tapeter!
Sv: Att skapa kön...
Jag är också less på att alla rosa/röda kläder ska vara tryckta med tjejtryck, eller beklädda med spets. Nog för att jag är öppen för rosa kläder till sonen, men han behöver inte gå i spets eller verkligt utstuderade flickkläder.
Vårat barnrum blir förmodligen i beige/creme/brunt. Och detaljer runt blir kanske lite könsbundna, gardiner och spjälsäng t.ex, men det ska blandas med många roliga färger så det tror jag inte spelar någon roll.
Jag tänker i alla fall låta mitt barn bli en individ, inte en snopp eller mus.
Min lillebror är uppvuxen med 2 storasystrar, han lekte med barbie och tog på sig våra klänningar/kjolar när han var liten. Inte blev han bög för det (om det nu är det man är rädd för).
Jag blir så förbannad när man antingen kan köpa rosa med små kattungar eller blått med döskallar i princip. Eller så står det "girl/boy" på grejjerna.
Jag blir så less på en bekant som skäller ut sin man för han inte tagit på dottern klänning när de får besök, men det är helt ok om sonen och alla andra går i mjukisbyxor å t-shirt. Hur bra och smidigt leker man i klänning?
Barn är de elakaste som finns, väljer de att mobba någon så hittar de något att mobba honom/henne för.
När jag gick i åk.5 fick jag höra för första gången att jag var ett missfoster å anorexia barn, jag visste inte ens vad anorexi var då!
Sen höll de sig genom hela högstadiet och då mobbades jag även för mitt lite lockiga "troll" hår, kom de inte på något blev det IG-barn av någon konstig anledning.
Och vet ni vad det sjuka är? Att 4 år efter jag slutat 9an och flyttat ifrån orten hörde jag av mobb-ledaren igen
Mitt barn kommer få vara lika mkt med mig i stallet som med pappa och mecka. Barnrummet kommer bli vitt med färgglada lådor och ramar runt olika affischer.
Sen kommer h*n få välja sin egen tapet. Jag minns (eller har sett på video då jag är uppvuxen med videokamera
Jag är också less på att alla rosa/röda kläder ska vara tryckta med tjejtryck, eller beklädda med spets. Nog för att jag är öppen för rosa kläder till sonen, men han behöver inte gå i spets eller verkligt utstuderade flickkläder.
Vårat barnrum blir förmodligen i beige/creme/brunt. Och detaljer runt blir kanske lite könsbundna, gardiner och spjälsäng t.ex, men det ska blandas med många roliga färger så det tror jag inte spelar någon roll.
Sv: Att skapa kön...
Herregud jag läste köns-bruna
Det är smidigare och bädda om än måla om en rosa "prinsess" spjälsäng
Herregud jag läste köns-bruna
Det är smidigare och bädda om än måla om en rosa "prinsess" spjälsäng
Liknande trådar
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Ridskolan mer än bara ridning: ”Hästen dömer inte”- Hästnyheter Och skulle ridskolan försvinna så påverkar det barnen som behöver ett sammanhang, menar Anna Zetterlund på Smålands Ridsportförbund.
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 45
- Hästnyheter
-
Richard Vogels drag i världscupen hyllas
- Hästnyheter Richard Vogel kreativa drag tog honom till omhoppning i helgens världscup i Lyon. En manöver som låg bakom segern. – Oh, han gick...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 56
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Behandling vid anemi/järnbrist
- Kropp & Själ Väljer att inte ta med allt då jag nu äter väldigt likt en diet som det pratas om och skrivs mycket om nu då jag iallafall för...
- nullo-modo
- Svar: 20
- Visningar: 398
- Allmänt
-
Blod i urinen- Kropp & Själ 1177. Makroskopisk hematuri ska i regel utredas. Cystit, pyelonefrit, uretrit och glomerulonefrit är väl några av de vanligaste...
- Dimmoln
- Svar: 4
- Visningar: 129
- Allmänt
-
Allmänna "Hjälp, jag har för mycket prylar!" - tråden del 4- Hemmet Jag har äntligen fått tummen ur och lagt ut annons på sadel. Samt sålt ett par boots och en bok 😊
- DarkInNight
- Svar: 1 235
- Visningar: 39 426
- Allmänt
Hästrelaterat
-
Uppsittningspall?!- Utrustning Yes, två oisolerade ridhus. Kyla är inget problem iaf👍
- MiniLi
- Svar: 6
- Visningar: 57
- Utrustning
-
Skadade hästar och konvalescenter- Hästvård Ute Kiro idag, fick rejäl behandling, hade roterat sitt bäcken rätt rejält. Förstår inte hur hon lyckas, eller om det bara är jag som...
- QueenLilith
- Svar: 337
- Visningar: 32 554
- Vård
