Sv: Att ha småbarn - hur är det?
När man läser i böcker så skildras alltid småbarnslivet som stressigt, att relationen kraschar och att man är konstant trött. Är det så? Jag har själv inga vänner med barn så jag har ingen att prata med om det här.
Första året sova han på nätterna. Men sen han var ca 10 månader är vi rätt trötta och han är snart två.
Jag och sambon har ett underbart liv nu, vi har roligt ihop och en trygg vardag. Jag har mina intressen och nystartat företag och trivs väldigt bra med mitt liv precis som det är. Jag inser att livet inte kan vara likadant när man skaffat barn och jag är rädd att relationen kan bli förstörd och att jag måste släppa både företaget och mina intressen.
Själv kände jag att vi fördjupade vår relation. Intressen har vi haft svårt att hinna med trots att vi delar samma intresse.
Finns det möjlighet att kunna jobba hemifrån med ett litet barn hemma? Jag vet att alla barn är olika men över lag.. Att det inte blir lika effektivt är ju en sak men går det överhuvudtaget att få något gjort? Jag tror jag skulle bli väldigt nere om jag inte fick jobba med mitt, om än bara på halvtid.
Jag hade aldrig gjort det. Vårt barn sov inte ens som nyfödd. Jag satt bara och ammade konstant och sen var han rätt krävande där emellan. Jag var glad om jag lyckades laga middag en dag. Fortfarande kan det vara svårt att laga middag om han är gnällig.
Jag vet ju vad jag har men inte vad jag får...det är bara så svårt..
Det är lätt värt det.
När man läser i böcker så skildras alltid småbarnslivet som stressigt, att relationen kraschar och att man är konstant trött. Är det så? Jag har själv inga vänner med barn så jag har ingen att prata med om det här.
Första året sova han på nätterna. Men sen han var ca 10 månader är vi rätt trötta och han är snart två.
Jag och sambon har ett underbart liv nu, vi har roligt ihop och en trygg vardag. Jag har mina intressen och nystartat företag och trivs väldigt bra med mitt liv precis som det är. Jag inser att livet inte kan vara likadant när man skaffat barn och jag är rädd att relationen kan bli förstörd och att jag måste släppa både företaget och mina intressen.
Själv kände jag att vi fördjupade vår relation. Intressen har vi haft svårt att hinna med trots att vi delar samma intresse.
Finns det möjlighet att kunna jobba hemifrån med ett litet barn hemma? Jag vet att alla barn är olika men över lag.. Att det inte blir lika effektivt är ju en sak men går det överhuvudtaget att få något gjort? Jag tror jag skulle bli väldigt nere om jag inte fick jobba med mitt, om än bara på halvtid.
Jag hade aldrig gjort det. Vårt barn sov inte ens som nyfödd. Jag satt bara och ammade konstant och sen var han rätt krävande där emellan. Jag var glad om jag lyckades laga middag en dag. Fortfarande kan det vara svårt att laga middag om han är gnällig.
Jag vet ju vad jag har men inte vad jag får...det är bara så svårt..
Det är lätt värt det.
gadriel
Trådstartare
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Jag vill ändå ha dagmamma eller dagis, bara inte så många timmar och inte så fort barnet fyllt 1 år, tycker det kan vänta lite längre. Samlingarna på förmiddagden känns väldigt bra med sång och socialt samspel osv.
Sen finns det förhoppningsvis möjlighet att umgås med andra barn och vuxna utanför barnomsorgen.
Det finnns ju andra alternativ till dagis/sluta jobba heltid.
Vi har en tjej som jobbar som Au Pair hos oss. An sa lange ar jag hemma heltid med men jag kommer att borja jobba snart. Det ar guld vart att ha henne har.
Passar kanske bra om man har eget foretag? Man behover inte passa dagistider och kan vara flexibel.
Jag vill ändå ha dagmamma eller dagis, bara inte så många timmar och inte så fort barnet fyllt 1 år, tycker det kan vänta lite längre. Samlingarna på förmiddagden känns väldigt bra med sång och socialt samspel osv.
Sen finns det förhoppningsvis möjlighet att umgås med andra barn och vuxna utanför barnomsorgen.
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Fast det låter ju inte särskilt trevligt när du beskriver det.
När man läser beskrivningar av hur det är att vara småbarnsförälder får jag ofta intrycket av att det fantastiska med att få barn är att man får gå upp helt i en annan människa och bara leva för den människans önskningar och behov, att det är däri det underbara ligger. Att få centrera hela sin tillvaro och ge upp allt för en enda människa, som dessutom behöver en.
Fast det låter ju inte särskilt trevligt när du beskriver det.
När man läser beskrivningar av hur det är att vara småbarnsförälder får jag ofta intrycket av att det fantastiska med att få barn är att man får gå upp helt i en annan människa och bara leva för den människans önskningar och behov, att det är däri det underbara ligger. Att få centrera hela sin tillvaro och ge upp allt för en enda människa, som dessutom behöver en.
gadriel
Trådstartare
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Tack för ditt svar
Det är skönt att få bolla lite tankar det gör att mina egna klarnar en hel del. Jag känner mig betydligt lugnare nu och jag är nog ganska säker på att jag verkligen vill. Jag tog upp det med sambon igår, kändes skönt att prata om det. Han är minst lika bebissugen som jag.
Tack för ditt svar
Det är skönt att få bolla lite tankar det gör att mina egna klarnar en hel del. Jag känner mig betydligt lugnare nu och jag är nog ganska säker på att jag verkligen vill. Jag tog upp det med sambon igår, kändes skönt att prata om det. Han är minst lika bebissugen som jag.
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Det går ju inte att förutsäga hur det kommer att bli för er men om man ska definiera den jobbiga småbarnstiden så tycker jag att den egentligen infaller först när man har flera barn. Första barnet kan iofs vara jobbigt när man är mitt uppe i det med tiden går egentligen väldigt fort, på ett par tre år så har man en unge med alla grundkunskaper (prat, motorik mm) som bara ska förfinas. En unge är också lättare att ha med sig, ökar bara hushållsarbetet ganska marginellt och är sjuk hanterbart mycket. Med två ungar i olika åldrar känns det plötsligt verkligen som om man är AB Familjen som kräver en hel del tid och plötsligt kan man komma på att man inte snackat med sin kille ordentligt på mer än en vecka och man vet inte när man klippte sig sist. Personligen har jag extremt svårt att förstå folk som skaffar 4-5 barn på kort tid, man måste ju ha lite tid att njuta av dem också och inte bara hålla på med hushållslogistik, i alla fall om man tänker sig att ha någon form av liv utanför familjen.
Men sen är det ju så otroligt häftigt med ens egna barn, man får skilja på det praktiska omaket och det känslomässiga med att ha barn. När de väl är där så är de så självklara. Det går liksom inte att förklara hur barnen känns i hjärtat, det är en så rent kärleksfull grundkänsla. Det bästa hos mig är mina barn, helt klart, och jag är långt ifrån bullmammetypen.
Det går ju inte att förutsäga hur det kommer att bli för er men om man ska definiera den jobbiga småbarnstiden så tycker jag att den egentligen infaller först när man har flera barn. Första barnet kan iofs vara jobbigt när man är mitt uppe i det med tiden går egentligen väldigt fort, på ett par tre år så har man en unge med alla grundkunskaper (prat, motorik mm) som bara ska förfinas. En unge är också lättare att ha med sig, ökar bara hushållsarbetet ganska marginellt och är sjuk hanterbart mycket. Med två ungar i olika åldrar känns det plötsligt verkligen som om man är AB Familjen som kräver en hel del tid och plötsligt kan man komma på att man inte snackat med sin kille ordentligt på mer än en vecka och man vet inte när man klippte sig sist. Personligen har jag extremt svårt att förstå folk som skaffar 4-5 barn på kort tid, man måste ju ha lite tid att njuta av dem också och inte bara hålla på med hushållslogistik, i alla fall om man tänker sig att ha någon form av liv utanför familjen.
Men sen är det ju så otroligt häftigt med ens egna barn, man får skilja på det praktiska omaket och det känslomässiga med att ha barn. När de väl är där så är de så självklara. Det går liksom inte att förklara hur barnen känns i hjärtat, det är en så rent kärleksfull grundkänsla. Det bästa hos mig är mina barn, helt klart, och jag är långt ifrån bullmammetypen.
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Livet blir annorlunda, men knappast sämre! Man får mindre tid över till annat, men man behöver ju inte avstå från allt man gillade innan barnet föddes. Jag rider min häst 4 dagar i veckan nu jämfört med 6 tidigare, vi är inte borta på kvällarna så ofta, men åker iväg o gör kul saker på dagtid på helgenra i stället osv, osv.
Ang dagis så behöver det ju inte vara antingen 40 h per vecka eller inget heller. Man kanske inte behöver jobba heltid båda två, och man kanske dessutom kan pussla med tiderna. Om du styr din tid mkt själv kanske du kan jobba ibland när din sambo har kommit hem för dagen? I vårt fall kommer vårt barn att börja på dagis när han är drygt ett och ett halvt, och gå ca 15h per vecka då. JAg är ridlärare o jobbar därför en hel del kvällar, och ingen av oss måste till vår stora glädje gå upp påå heltid just då heller.
Lycka till, det kommer bli bra! Sen är det klart att det kan vara jobbigt ibland oxå, men så är det ju med allt i livet!
Livet blir annorlunda, men knappast sämre! Man får mindre tid över till annat, men man behöver ju inte avstå från allt man gillade innan barnet föddes. Jag rider min häst 4 dagar i veckan nu jämfört med 6 tidigare, vi är inte borta på kvällarna så ofta, men åker iväg o gör kul saker på dagtid på helgenra i stället osv, osv.
Ang dagis så behöver det ju inte vara antingen 40 h per vecka eller inget heller. Man kanske inte behöver jobba heltid båda två, och man kanske dessutom kan pussla med tiderna. Om du styr din tid mkt själv kanske du kan jobba ibland när din sambo har kommit hem för dagen? I vårt fall kommer vårt barn att börja på dagis när han är drygt ett och ett halvt, och gå ca 15h per vecka då. JAg är ridlärare o jobbar därför en hel del kvällar, och ingen av oss måste till vår stora glädje gå upp påå heltid just då heller.
Lycka till, det kommer bli bra! Sen är det klart att det kan vara jobbigt ibland oxå, men så är det ju med allt i livet!
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Om du jämför det med att lämna bort barnet på dagis så många timmar som möjligt för att ha ett liv utan barn, så tror jag nog rätt många föräldrar tycker som det jag har citerat. Finns det inget mellanting?
Om du jämför det med att lämna bort barnet på dagis så många timmar som möjligt för att ha ett liv utan barn, så tror jag nog rätt många föräldrar tycker som det jag har citerat. Finns det inget mellanting?
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Jag vet inte, de föräldrar jag känner har sina barn på dagis för att kunna jobba. Inte för att ha ett liv utan barn - det är såvitt jag vet heller inte möjligt, eftersom de flesta dagis stänger vid 5 på kvällen, och det alltså inte går att leva ett liv helt utan barn med hjälp av dagis. Eller vilken typ av dagis tänkte du på?
Däremot jobbar bägge föräldrarna heltid, utan att ha dåligt samvete för det. Mina föräldrar jobbade också heltid när jag var liten, har inga särskilt traumatiska minnen från det heller. De i min bekantskapskrets som har gått ner itid har inte gjort det pga barnen, utan för att hinna med fritidsintressen och öht ha mer ledig tid, ledig tid som absolut inte enbart tillbringas med barnen.
Jag vet inte, de föräldrar jag känner har sina barn på dagis för att kunna jobba. Inte för att ha ett liv utan barn - det är såvitt jag vet heller inte möjligt, eftersom de flesta dagis stänger vid 5 på kvällen, och det alltså inte går att leva ett liv helt utan barn med hjälp av dagis. Eller vilken typ av dagis tänkte du på?
Däremot jobbar bägge föräldrarna heltid, utan att ha dåligt samvete för det. Mina föräldrar jobbade också heltid när jag var liten, har inga särskilt traumatiska minnen från det heller. De i min bekantskapskrets som har gått ner itid har inte gjort det pga barnen, utan för att hinna med fritidsintressen och öht ha mer ledig tid, ledig tid som absolut inte enbart tillbringas med barnen.
Senast ändrad:
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Det är väl ingen som skrivit att man ska ha dåligt samvete om båda jobbar heltid, det är väl heller ingen som påstått att det skulle vara traumatiskt för barnen att båda jobbar heltid?
Jag tänker såhär. Jag (el sambon) väljer att inte jobba heltid för att jag ska hinna med både fritidsintresse och barn. Jag vill inte släppa mina intressen för att jag har blivit mamma, men barn går ändå först och jag personligen skulle inte orka med att jobba heltid, umgås med barnet samt utöva min fritidssyssla. Hur man än vänder och vrider på det så har ju dygnet bara 24 timmar.
Så jag tycker nog det hör ihop: mer tid till intressen/ mer tid för barnen.
Det är väl ingen som skrivit att man ska ha dåligt samvete om båda jobbar heltid, det är väl heller ingen som påstått att det skulle vara traumatiskt för barnen att båda jobbar heltid?
Jag tänker såhär. Jag (el sambon) väljer att inte jobba heltid för att jag ska hinna med både fritidsintresse och barn. Jag vill inte släppa mina intressen för att jag har blivit mamma, men barn går ändå först och jag personligen skulle inte orka med att jobba heltid, umgås med barnet samt utöva min fritidssyssla. Hur man än vänder och vrider på det så har ju dygnet bara 24 timmar.
Så jag tycker nog det hör ihop: mer tid till intressen/ mer tid för barnen.
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Vad menade du med ditt inlägg då? Det jag citerade.
Vad menade du med ditt inlägg då? Det jag citerade.
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Min flicka ar ju bara 8 manader sa alldelses for ung for dagis tycker jag.
Nar hon blir aldre och har utbyte av att leka med andra barn sa far barnflickan eller jag ta henne dit nagra timmar om dagen.
Eller till lokala childrens centre dar det finns "stay and play" Da kan man som vuxen vara med och overvaka det hela, vet dock inte om det finns liknande i sverige?
Fordelen med barnflicka ar ocksa att man kan vara flexibel med arbetstider och behover inte anpassa det efter dagistider. Jag kan vara hemma med henne pa formiddagar och istallet arbeta kvallar nar hon anda sover. Perfekt!
Jag har vart egen foretagare under nagra ar och hade jag haft barn da hade det inte gatt med de arbetstider jag hade.
Tankte ocksa pa att TS tyckte att
Dagis ar bra i lagoma doser. Kan/vill man inte ga ner i arbetstid sa kan barnflicka vara ett alternativ att fa ner timmarna dar.
Forstar dock att det inte ar for alla.
Men mycket mer vanligt utomlands av nagon anledning?
Min flicka ar ju bara 8 manader sa alldelses for ung for dagis tycker jag.
Nar hon blir aldre och har utbyte av att leka med andra barn sa far barnflickan eller jag ta henne dit nagra timmar om dagen.
Eller till lokala childrens centre dar det finns "stay and play" Da kan man som vuxen vara med och overvaka det hela, vet dock inte om det finns liknande i sverige?
Fordelen med barnflicka ar ocksa att man kan vara flexibel med arbetstider och behover inte anpassa det efter dagistider. Jag kan vara hemma med henne pa formiddagar och istallet arbeta kvallar nar hon anda sover. Perfekt!
Jag har vart egen foretagare under nagra ar och hade jag haft barn da hade det inte gatt med de arbetstider jag hade.
Tankte ocksa pa att TS tyckte att
Dagis ar bra i lagoma doser. Kan/vill man inte ga ner i arbetstid sa kan barnflicka vara ett alternativ att fa ner timmarna dar.
Forstar dock att det inte ar for alla.
Men mycket mer vanligt utomlands av nagon anledning?
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Ah då förstår jag.
Barn utan särskilda skäl får ju inte börja på förskola före 1 års ålder ( tror jag ? ) och du har rätt, så små barn har inget utbyte av andra barn.
Stay and play låter lite som vårat "öppna förskolan".
Så som du tänkt lösa det låter ju bra helt klart, tänkte inte riktigt på det viset
Ah då förstår jag.
Barn utan särskilda skäl får ju inte börja på förskola före 1 års ålder ( tror jag ? ) och du har rätt, så små barn har inget utbyte av andra barn.
Stay and play låter lite som vårat "öppna förskolan".
Så som du tänkt lösa det låter ju bra helt klart, tänkte inte riktigt på det viset
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Jag har inte läst ett enda av svaren i den här tråden, bara ditt första inlägg! Men jag jobbar ju hemifrån och det har fungerat perfekt för oss när jag fick min dotter för 9 år sedan. Jobbar din man också hemifrån? Min dotter behövde aldrig gå på dagis, hon hade en underbar dagmamma några timmar i veckan från 4 års ålder. Jag märker en enorm skillnad på henne och på hennes kompisar, som gått på dagis från tidiga morgnar till sena kvällar från väldigt tidig ålder. De är väldigt hyperaktiva och svåra att "nå", har problem med kompisrelationer (det mesta handlar om konkurrens och hävdande) etc etc. Nu får jag väl på truten för mitt uttalande, men det är bara en iakttagelse jag gjort som är väldigt tydlig.
Jag ville inte heller ha barn från början och var 43 när jag fick min dotter. Det ångrar jag inte en sekund, dottern alltså, hon har lagt en dimension till mitt liv som jag annars aldrig hittat. Idag ångrar jag möjligtvis att jag inte började tidigare så hon fått åtminstone ett syskon, men men.
Att "skaffa" barn är livsomvälvande och självklart känner man en viss rädsla inför detta enorma, okända. Bara du kan välja om det är rätt för dig eller inte, men jag tror det är en större bitterhet att ångra de barn man aldrig fick, än de man satte till världen...
Jag har inte läst ett enda av svaren i den här tråden, bara ditt första inlägg! Men jag jobbar ju hemifrån och det har fungerat perfekt för oss när jag fick min dotter för 9 år sedan. Jobbar din man också hemifrån? Min dotter behövde aldrig gå på dagis, hon hade en underbar dagmamma några timmar i veckan från 4 års ålder. Jag märker en enorm skillnad på henne och på hennes kompisar, som gått på dagis från tidiga morgnar till sena kvällar från väldigt tidig ålder. De är väldigt hyperaktiva och svåra att "nå", har problem med kompisrelationer (det mesta handlar om konkurrens och hävdande) etc etc. Nu får jag väl på truten för mitt uttalande, men det är bara en iakttagelse jag gjort som är väldigt tydlig.
Jag ville inte heller ha barn från början och var 43 när jag fick min dotter. Det ångrar jag inte en sekund, dottern alltså, hon har lagt en dimension till mitt liv som jag annars aldrig hittat. Idag ångrar jag möjligtvis att jag inte började tidigare så hon fått åtminstone ett syskon, men men.
Att "skaffa" barn är livsomvälvande och självklart känner man en viss rädsla inför detta enorma, okända. Bara du kan välja om det är rätt för dig eller inte, men jag tror det är en större bitterhet att ångra de barn man aldrig fick, än de man satte till världen...
Sv: Att ha småbarn - hur är det?
Nu blev jag nästan åksjuk över vilket pusslande det verkar vara. I annat fall fick jag ännu större förståelse för att föräldrar glömmer att hämta barnen på dagis
Nu blev jag nästan åksjuk över vilket pusslande det verkar vara. I annat fall fick jag ännu större förståelse för att föräldrar glömmer att hämta barnen på dagis
Liknande trådar
Senast: Blyger
·
Senast: Anonymisten
·
Senast: Enya
·
Hundträning
Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
Senast: Liran
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
”En viskande revolution i TR”- Hästnyheter Aachenremmen i sig behöver inte vara dålig, men den får inte spännas för hårt såklart. Fram med bra mätverktyg och undersök alla starter.
- Mirtai
- Svar: 6
- Visningar: 230
- Hästnyheter
-
Hästar som gapar kan ha skador i munnen enligt ny studie- Hästnyheter En ny studie visar att dressyrhästar med munskador ofta uppvisar konfliktrelaterade beteenden, som ökad frekvens av munöppning under...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 84
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Separera med barn- Relationer Tack för alla som delat era historier! Även om jag inte svarat alla så har jag läst. Jag och min sambo hade snacket för några dagar...
- Elektronen
- Svar: 51
- Visningar: 3 955
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Passar inte med min hund :(
- Hundträning Ja lite såhär jag känner, tyvärr. För kan som sagt inte ens synas eller höras om någon annan ska kunna valla henne. Just för att då vill...
- Ragdoll
- Svar: 5
- Visningar: 258
- Hund
