Att ha småbarn - hur är det?

[gadriel]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Tack alla för inlägg! Jag läser dom även om jag inte kommenterar alla

Är jätteglad att ni vill dela med er om era tankar och hur ni löst det på olika sätt.
Känns som att det mesta går att lösa med lite vilja. Min sambo jobbar borta än så länge men kan flexa
en del med tiderna. Vi vet ännu inte hur det blri med jordbruket, vi ska ta över
det men vet inte hur vi ska satsa och hur månag procent det blir och vem som ska sköta det av oss. Det handlar
i så fall om morgonfodring och kvällsfodring vilka går hyffsat kvickt, är köttdjur så dom är ganska lättskötta.

Det som håller mig tillbaka är nog mest oron över ekonomin, jag hoppas företaget snurrar igång snart på allvar. Har tidigare haft mer eller mindre fast på dagis i perioder men nu när dte är vikariestopp får jag knappt hoppa in alls även om dom alltid ringer mig i första hand, det msåte vara två i personalen borta och inte för många barn sjuka för att dom ska få ta in vikarie.

Jag har iaf tagit ett krafttag på övervåningen (som inte går att bo på då vi bara har direktel i huset just nu) den här helgen i väntan på att vi kan börja göra badrum där uppe, det gamla måste rivas snart p g a fuktskador och dålig isolerin. Gamla hus, charmigt men mycket jobb

 

[Björk]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Nu blev jag nästan åksjuk över vilket pusslande det verkar vara. I annat fall fick jag ännu större förståelse för att föräldrar glömmer att hämta barnen på dagis

Haha, det låter nog mer krångligt än vad det är. Vi har gjort det enkelt för oss så att jag lämnar hos dagmamman och han hämtar (utom enstaka gånger som jobbet hindrar oss).

Det vill säga: Jag vet att jag tis- fredag ska gå med sonen till dagmamman. Och han vet att han ska hämta tis-fredag hos samma dagmamma. Det blev enklast så.

Dessutom bor vi väldigt "strategiskt"; mitt emot bådas arbetsplats. Och dagmamman bor typ 4 hus bort på gatan...

 

[No1]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Haha, det låter nog mer krångligt än vad det är. Vi har gjort det enkelt för oss så att jag lämnar hos dagmamman och han hämtar (utom enstaka gånger som jobbet hindrar oss).

Det vill säga: Jag vet att jag tis- fredag ska gå med sonen till dagmamman. Och han vet att han ska hämta tis-fredag hos samma dagmamma. Det blev enklast så.

Dessutom bor vi väldigt "strategiskt"; mitt emot bådas arbetsplats. Och dagmamman bor typ 4 hus bort på gatan...

Hur 17 har ni lyckats få till det så bra
Bara att gratulera! Känns som det är få förunnat =)

 

[vindvissla]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Ah, då har vi nog bara träffat på olika sorters människor

 

[Mabuse]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Fast jag syftade iofs på inläggen i den här tråden. IRL har jag inte träffat folk som resonerar så.

 

[mino]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

många bor mer eller mindre på dagis

Skulle bara vilja följa upp det här. Jag har en känsla av att detta är en kanske 20-30 år gammal bild som kommer från en tid då många föräldrar jobbade i industrin, typ. Läser man Alfons tex så går han till dagis kl 7 och pappa hämtar typ vid 18. Nu kanske jag har bott i väldigt medelklassiga områden men det är inget barn som går så där långa dagar, vårt dagis stänger 17.30. Snarare är det många föräldrar som muttrar över att det blir som en sport att hämta barnen tidigt. När jag hämtar strax innan 16 är det max hälften av de 18 barnen kvar på mina barns avdelning. Så jag tror faktiskt inte att den bild du har om att barnen bor på dagis stämmer mer än i undantagsfall.

 

[No1]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Skulle bara vilja följa upp det här. Jag har en känsla av att detta är en kanske 20-30 år gammal bild som kommer från en tid då många föräldrar jobbade i industrin, typ. Läser man Alfons tex så går han till dagis kl 7 och pappa hämtar typ vid 18. Nu kanske jag har bott i väldigt medelklassiga områden men det är inget barn som går så där långa dagar, vårt dagis stänger 17.30. Snarare är det många föräldrar som muttrar över att det blir som en sport att hämta barnen tidigt. När jag hämtar strax innan 16 är det max hälften av de 18 barnen kvar på mina barns avdelning. Så jag tror faktiskt inte att den bild du har om att barnen bor på dagis stämmer mer än i undantagsfall.

Nej det är väl i relationer där man jobbar 7-16 & 8-17 heltid det blir svårt att korta ned dagistid och några sådana känner jag.
Andra har "tur" att leva med skiftarbetare, sådana känner jag också, deras barn är inte så många timmar på dagis men i gengäld träffas föräldrarna sällan.

 

[Sedna]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Det finnns ju andra alternativ till dagis/sluta jobba heltid.

Vi har en tjej som jobbar som Au Pair hos oss. An sa lange ar jag hemma heltid med men jag kommer att borja jobba snart. Det ar guld vart att ha henne har.
Passar kanske bra om man har eget foretag? Man behover inte passa dagistider och kan vara flexibel.

Jag jobbar själv som barnflicka och har gjort i två olika familjer, samt att jag totalt känner ett tiotal familjer med barnflickor, och min erfarenhet säger mig att det sällan fungerar så bra som många familjer inbillar sig...

Med riktigt små barn är det ju ovärderligt om någon av föräldrarna inte kan vara hemma med barnet, men efter det säger mina erfarenheter mig att det bara går utför... Barnflicka är jättebra ur föräldrarnas perspektiv, det är betydligt mer flexibelt och har man dessutom en au-pair så kan man få hjälp med hushållsarbete.

Men jag märker stoooor skillnad på de barnen som är uppväxta med barnflicka jämfört med de barn jag arbetat med när jag jobbat på förskola i Sverige. Visst det går att få harmoniska och väluppfostrad barn även med barnflicka men nästan alla barn jag känner som har barnflicka är bortskämda, har för lite/dålig kontakt med andra barn och får för lite tid med föräldrarna.

Jag tycker att barnflicka kan vara ett utmärkt alternativ till förskola, men då ska det göra rätt och det är betydligt svårare att få det bra än vad många verkar tro.

Anledningen till att det nästan inte alls existerar i Sverige är att Sverige har jättebra system kring föräldraledighet samt billig barnomsorg.

En stor anledning till att jag vill att mina framtida barn ska växa upp i Sverige och inte i exempelvis Schweiz är att jag vill inte "tvingas" till att ha barnflicka.

 

[mino]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

väldigt många går ju ner lite i tid också för att kunna hämta tidigare. Man kan ju ta ut föräldraledighet på 10-20% och fylla ut med garantidagarna tex.

 

[Sunshine]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Jag haller med - har exakt samma erfarenheter fran England, kanner manga som har barnflicka/au pair till sina barn och det blir aldrig riktigt bra, speciellt som de har en tendens att bytas ut ratt ofta
Det ar ju valdigt sallan en person jobbar for samma familj i flera ar...tyvarr

 

[gadriel]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Nej det kanske var överdrift att säga att det är många barn som har det så. Men på de åren jag jobbat på en av förskolorna så är det iaf 4-6 barn som alltid kommer först, 6:15 och går hem sist runt 17:00. På avslappningen så är det i 9 fall av 10 de barnen som somnar som stockar (mellan 4-6 år). Det är även dom som är grinigast på fredagar.

Jag menar bara att jag inte vill hamna i en sån situation att barnen ska vara så mycket på dagis, då avstår jag hellre om vi inte kan lösa det.

 

[Björk]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Hur 17 har ni lyckats få till det så bra
Bara att gratulera! Känns som det är få förunnat =)

Vi bor i en liiiiten stad (där bostadsrättslägenheter kostar nästan inget alls). Det började med jobbet; jag sökte jobb här (är inte från orten från början), träffade sen min sambo via jobbet och sen köpte vi lgh mittemot jobbet. SEN skaffade vi barn.

Det gäller att börja i rätt ände...

(Fast vi hoppas hitta ett hus snart, på landet, så då blir det nog mer bilresor).

 

[Björk]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Nej det är väl i relationer där man jobbar 7-16 & 8-17 heltid det blir svårt att korta ned dagistid och några sådana känner jag.
Andra har "tur" att leva med skiftarbetare, sådana känner jag också, deras barn är inte så många timmar på dagis men i gengäld träffas föräldrarna sällan.

Flextider är också bra!

Om man bor ihop och jobbar som du beskriver så är det ju rimligtvis så att den som börjar 8 får lämna (vid 7.30?) och den som slutar får hämta (vid 16.15?). Då blir inte dagen för barnet så mycket längre än för oss.

Men det är klart; om båda föräldrar har en timmes restid till jobbet så blir det svårt. Eller om båda jobbar med fasta arbetstider som ser lika ut för båda.

 

[Kattennizze]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Min lilla kille är snart 1 år, kan inte fatta var tiden har tagit vägen...Om jag ska sammanfatta det här året, fantastiskt, helt underbart, makalöst! Och ja, stunder av stress, oro, frustration, ilska, sömnbrist...
Efter min sons ankomst tycker jag mitt liv har fått en mening. Och jag tyckte jag hade ett fantastiskt liv innan, med massor av intressanta saker. Men nu känns det på ett djupare plan. Jag tror det är lättare för människor som har t ex hästar, vi är vana att ta ansvar, att djur tar tid, etc. Vi bangar oftast inte en sämnlös natt. Däremot ska man nog vara klar över att livet aldrig mer blir som förut, det hade jag inte riktigt föreställt mig tror jag. Att det skulle förändras så mycket, allting kräver planering nu på ett helt annat sätt. Men sammanfattningsvis så har mitt liv fått en djupare mening och blivit så otroligt mycket mer meningsfullt och roligare! Att få följa den här fantastiska individen i livet!

 

[gadriel]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Låter härligt!

Har kommit på mig flera gånger på jobbet sista 1-2 åren att jag blir avundsjuk när föräldrarna hämtar dom goa barnen och att man liksom bara har dom till låns under arbetstid. Särskilt pojkarna på stora sidan har varit helt underbara, var så tomt att komma tillbaka nu i höst och alla har börjat skolan, sen blir det inte att man träffar dom mer.

 

[Brandgul]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Fast jag syftade iofs på inläggen i den här tråden. IRL har jag inte träffat folk som resonerar så.

Men fortfarande undrar jag vad du tycker att jag skulle gjort med mitt barn då bara för att han inte följer mönstret om att barn bara äter och sover? Jag förstår inte vad du är ute efter???? Han har aldrig sovit, ska jag ljuga om det eller skulle jag gjort mig av med honom eller vad menar du??

 

[Mabuse]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Men fortfarande undrar jag vad du tycker att jag skulle gjort med mitt barn då bara för att han inte följer mönstret om att barn bara äter och sover? Jag förstår inte vad du är ute efter???? Han har aldrig sovit, ska jag ljuga om det eller skulle jag gjort mig av med honom eller vad menar du??

Nej, men som du beskrev det så lät det som att det härliga med barnet var just detta faktum att du var tvungen att ägna dig åt honom varje sekund av ditt liv. Inte att det fanns annat som gjorde allt det jobbiga med ingen sömn och ingen mat värt det, utan som att det underbara just var att få centrera hela sin tillvaro kring en enda sak: Barnet!

Givetvis tycker jag inte man ska lämna bort sitt barn för att det inte sover, men jag skulle nog inte heller tycka att det var underbart härligt att h*n inte gjorde det. Jag skulle nog vara glad för barnet fast jag inte fick sova, inte för att jag inte fick sova.

 

[Calazirya]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Jag tolkade Brandguls inlägg annorlunda jämfört med dig då.

Som jag tolkade hennes berättelse så var det rätt tufft att ha barn men att det i slutänden faktiskt är värt det trots allt!

Hur kan du få det till att Brandgul är glad för att hon inte får sova utifrån det hon beskrev?

 

[Mabuse]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Därför att hon inte skrev att det var värt det fast det var jobbigt, utan bara först att hon varken fick sova eller äta, och sen att det var fantastiskt. Men det var inte bara hennes inlägg jag reflekterade över, utan den allmänna tonen i tråden.

Hur brandgul sen fick det till att jag tyckte att hon borde ha lämnat bort sitt barn vet jag inte. Jag menade precis det jag skrev.

 

[Calazirya]

Sv: Att ha småbarn - hur är det?

Hon skrev väl inte att det var fantastiskt att hon varken fick äta eller sova, hon skrev som summarum efter hon förklarat hur hon haft det ( ganska jobbigt ) att det var lätt värt det.

Men om du tolkade hennes inlägg på det viset ( vilket jag fortf inte förstår eg ) så har jag mer förståelse för att du har tolkat tråden så som du skriver..