Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

[Dresden]

*skäms lite till*

 

[mandalaki]

Återigen, nu är jag tjatig. Men om man funderar över operation så varför inte testa att fasta lite först? Inget som skadar men kan hjälpa jättemycket om man känner att det passar.
Nu var det inte TS som tog upp op, men jag vill ändå slänga ut tanken så att säga. Fy vad jag är jobbig känner jag - sorry TS! Jag är ju Nyfrälst!! Fasta is the shit! Usch vad jag skäms!! Det är bara så otroligt häftigt vilka resultat man kan få!

Men alltså - nyfrälsta har hittills aldrig hjälpt någon med viktproblematik. Dvs, är man själv frälst så fine, men andras frälsning hjälper inte mycket.

Och om du använder förhandsgranskningen kan du ju alltid låta bli att skicka inlägget så slipper du be om ursäkt och skämmas. En annan lösning är att radera innan 15 minuter gått.

 

[Vallmo]

Jag ser att jag skrev i början av denna tråden, och jag tänker skriva det igen. Normalt sett brukar jag inte ta lättvindigt på operationer av denna typ, men nu har flertalet runt mig gjort dem (GBP/Sleeve). Jag tycker verkligen du ska överväga en operation. Skit i vad dina anhöriga tycker om dessa operationer, låt inte det påverka dig. Behöver du ens berätta för dem?
Nu menar jag inte att vara hemsk eller så, men ditt beteende ser jag hos många av dem som slutligen valde att operera sig. Deras jojobantning ledde ingenvart, år efter år var det samma sak - inget hände. Något radikalt behövde ske.

Jag håller med. Det verkar oöverstigligt med så många kilo och allt annat runt omkring.
Har inte lästa hela tråden men jag har förstått att Ts har mycket övervikt och problem med sköldkörteln och lite annat hormonellt.

Jag gör en gastric sleeve om en vecka.
För mig är det också till stor del sköldkörteln (medicinbiverkan) tillsammans med övergångsåldern som har gjort att vikten fullkomligt galopperat iväg.
Jag har ca 30-35 kilo att gå ner och jag har inte alls varit överviktig lika länge som Ts.
Däremot är jag äldre, fyller femtio snart och kroppen håller på att gå sönder totalt pga av övervikten.
Det är den största anledningen till att jag gör det nu.

Håller på och förbereder mig för operationen med en diet på 800-1000 kcal per dag och inte ens då vill kilona lämna kroppen.
Jag hade aldrig orkat hålla på så för ett halvt kilo i veckan och för att bara gått upp mer sen, vilket jag redan prövat.

En finess med operationen är också att man tvingas till sunda vanor genom att äta lite och ofta. Kroppen kommer kräva det naturligt, så att säga.
Dessutom måste man äta "rätt" för att då i sig allt det man ska.
Tror också att en stor av att resultatet blir lyckat efter en operation är att dom celler som stimulerar hungern opereras bort.

 

[Kattennizze]

Jag håller med. Det verkar oöverstigligt med så många kilo och allt annat runt omkring.
Har inte lästa hela tråden men jag har förstått att Ts har mycket övervikt och problem med sköldkörteln och lite annat hormonellt.

Jag gör en gastric sleeve om en vecka.
För mig är det också till stor del sköldkörteln (medicinbiverkan) tillsammans med övergångsåldern som har gjort att vikten fullkomligt galopperat iväg.
Jag har ca 30-35 kilo att gå ner och jag har inte alls varit överviktig lika länge som Ts.
Däremot är jag äldre, fyller femtio snart och kroppen håller på att gå sönder totalt pga av övervikten.
Det är den största anledningen till att jag gör det nu.

Håller på och förbereder mig för operationen med en diet på 800-1000 kcal per dag och inte ens då vill kilona lämna kroppen.
Jag hade aldrig orkat hålla på så för ett halvt kilo i veckan och för att bara gått upp mer sen, vilket jag redan prövat.

En finess med operationen är också att man tvingas till sunda vanor genom att äta lite och ofta. Kroppen kommer kräva det naturligt, så att säga.
Dessutom måste man äta "rätt" för att då i sig allt det man ska.
Tror också att en stor av att resultatet blir lyckat efter en operation är att dom celler som stimulerar hungern opereras bort.

Ursäkta om jag frågar i TS:s tråd men fick du vänta länge på att få din operation? Hur mycket har du själv försökt att banta innan du fick operationen?

 

[Kattennizze]

-1 kg av en tur till toa. Känns inte som att det ska behövas, men I'll take it.


I wish, så magert äter jag inte. Lite ost i salladen vill jag ha exempelvis.
Har hört talas om folk som fått förstoppning av att äta för lite fett dessutom. Blotta tanken skrämmer skiten ur mig så det är jag hyfsat noga med.


Jag har ingen menscykel.


Ja precis - och ändå går det inte neråt som det ska nu Tid är orsaken till att jag inte vägt mig förrän nu, för jag vet att jag deppar ihop när vågen visar som den gör nu.
Tack, tar gärna tips på instakonton.

Jag tror att du är på så rätt väg! Du kommer att fixa det här, och även om du bestämmer dig för en viktoperation senare så har du liksom redan gjort grundjobbet med ditt tänk kring maten. Jag tycker du har gjort ett fantastiskt arbete såhär långt, och tycker du är värd en stor eloge för det, faktiskt. Få orkar kämpa som du ändå gör hela tiden!

 

[Vallmo]

Ursäkta om jag frågar i TS:s tråd men fick du vänta länge på att få din operation? Hur mycket har du själv försökt att banta innan du fick operationen?

Jag har betalat den själv.

 

[Vallmo]

Jag köpte på nätet tex Ellos och bonprix.
Det finns bikiniunderdelar som är som en kjol. Bra om man inte vill visa allt

Sån har jag, med kjol alltså. En ceriserosa.
Känner mig faktiskt bekväm och fin i den trots övervikt.

 

[lil-sis]

Sån har jag, med kjol alltså. En ceriserosa.
Känner mig faktiskt bekväm och fin i den trots övervikt.

Jag har en baddräkt med "kjol", täcker lite mer rumpa. Perfekt

 

[Vallmo]

Jag har en baddräkt med "kjol", täcker lite mer rumpa. Perfekt

Jamän, visst är dom fina med lilla kjolen.

 

[gul_zebra]

Tack kära bukefalister! Känns bättre idag och jag räknar än

Ang operation så har jag funderat så mycket på det efter att flera i min närhet fått fina resultat, och jag har övervägt om man iaf ska diskutera saken med en kirurg eller vad det nu blir. Min familj är inga problem så sett längre, de har fått se på folk i närheten själva också att det inte är en quick fix för lata tjockisar som inte orkar anstränga sig. De har fått se att den släkting som alltid dömts ut som skitlat exempelvis inte alls är så jävla lat utan glatt springer maraton och åker vasalopp nu när kroppen håller. De fick äta upp sina ord helt enkelt. Samtidigt känner jag mest att jag inte bryr mig i vad de tycker ändå - är man sorten som ringer och ber mig komma över för att man köpt "en sista kebabrulle" åt mig dagen innan jag börjar räkna kalorier eller går i butiker och pekar ut choklad för mig när jag är igång med räkningen (true story, hände senast ikväll) så har man faktiskt inte rätt att öppna käften ens.

Med det sagt - operation känns inte som en lösning för mig. Jag är ju inte en överätare på det viset så jag ser liksom inte hur jag skulle bli hjälpt av det. Och ja, dumparna man hört om verkar skitläskiga. Dessutom har jag redan problem med vitaminbrist - nu hålls det i schack med tabletter, men de lär ju inte bli bättre av en operation so to speak.

Nu är jag alldeles för mycket uppe i mitt, så ursäkta om jag är lite jobbig, men har du testat periodisk fasta? För mig släppte kilon som har suttit fastgjutna i årtionden när jag lät kroppen vila från att äta. Jag har alltså legat 35+, över 100kg, inga små skönhetsfels-kilon.

Jag har börjat inse att jag nog är rätt insulinresistent, på god väg mot diabetes typ 2 om jag inte redan har det. (vägrar testa...) Sämre syn, kissar varje natt, högt blodtryck osv...

Sen jag började äta en gång per dygn och lät kroppen vila de resterande 23 timmarna har jag mått mycket bättre och gått ner en hel del i vikt. Äter ca 1700 kalorier/dygn så jag bantar inte, men jag fastar 23 timmar per dygn vilket tydligen ger en hel del fördelar sägs det? Att få ständiga insulinpåslag stressar kroppen och utan dem kan man må så mycket bättre.

Att äta så kaloritätt kräver ju en del eftertanke, men jag satsar på mycket grönsaker, allt som har färg plus en hel del fett för att stärka upp. Jag har gått ner drygt 10 kg de senaste två månaderna nu, men då har jag också åkt iväg på en veckas "all inclusive", farligt, ha ha...

Varje måltid innehåller bra protein, mycket grönsaker och oftast en god efterrätt med choklad eller nötter, allt för att få upp kaloriinnehållet och för att få mig riktigt mätt. Sen blir jag inte hungrig förrens nästa dag vid samma tid, nästan magiskt!

Har nog aldrig mått så bra som jag gör nu, ville bara dela med mig om det är något du inte funderat på.
Inget som passar alla, men för oss som inte avlider av ett missat mål mat är det ett bra sätt att få kontroll. Speciellt om man håller nere kolhydraterna, det gör jag. Första veckan är jobbig, det säger nog alla, men efter den glider man som på en räkmacka - som man faktiskt kan äta om man vill

Bäst av allt är att jag kunnat gå ner från +3 till +1 i styrka på läsglasögon, lite häftigt! Behöver inte längre zooma in 125% här på Bukes!
Autophagy är tydligen grejen när man fastar enligt vår senaste nobelpristagare i medicin, rensa ut gamla dåliga celler och bygga nya. Det märks!

Om det inte passar dig kan du bara skippa över mitt inlägg och ignorera det, vi är alla olika med olika behov!

Fasta är inte för mig nej. Jag har med min hungersproblematik fastat automatiskt i åratal och det har mest inneburit motsatt effekt. Utan att faktiskt jobba på att äta ofta så äter jag glatt en gång om dagen utan problem, men har då inte lyckats gå ner i vikt. Däremot gick jag stadigt neråt när jag började tvinga i mig de där måltiderna jag annars inte hade ätit, denna fortfarande ofta hatade frukost och ett antal mellanmål dagligen. Den biten kommer inte ändras, för varför ändra på ett vinnande koncept liksom

Vilken vikt hade du legat på om du inte startat tråden för tre år sedan och gjort det jobb du gjort?

Räknar man på vikten jag gick upp igen och utgår från vikten jag låg på vid trådstart så 165 kg... Så, ja. Point taken

 

[gul_zebra]

På tal om badkläder så går det fint att kombinera badklänning med boxertrosor om man som jag vill dölja hängmagen och det den kan råka visa upp också Bara klippkortet till vattengympan som fattas, men först ska körkortet bli klart

 

[Diabetikern]

@gul_zebra Vet inte riktigt vad jag ska säga men jag vill bara ge mitt stöd.

Simning kan nog vara något också. (utöver vattengympan) Vanligt motionssim som inte är superansträngande men tar ändå. Vi var ett gäng som brukade simma några längder och sedan basta efteråt för att det skulle bli roligare och trevligare. (mycket lättare att motivera sig själv till att gå när man är fler)
Satsa på allt positivt du gjort. Hur duktig du varit som tar tag i det. Allt positivt som får dig att vara bra. Hur duktig du är som räknar, Att du äter nyttigare. Bara där är en stor eloge För mig hjälper det även att ta hand om sig själv det där lilla extra ibland som t ex en ansiktsmask för att man ska må lite bättre.

Finns det några i din omgivning som kämpar med samma? Tänkte om man kunde träffas och prata, utbyta erfarenheter och peppa.

Jag har alltid känt mig ganska ensam med min diabetes men tack vare internet har jag hittat flera som har samma och vi kan bolla lite idéer och stötta.

Hoppas du inte tog illa upp av detta inlägget och jag tycker verkligen du är stark som tar tag i det, bit för bit. En dag i taget som man brukar säga

 

[bitta]

På tal om badkläder så går det fint att kombinera badklänning med boxertrosor om man som jag vill dölja hängmagen och det den kan råka visa upp också Bara klippkortet till vattengympan som fattas, men först ska körkortet bli klart

Här finns möjlighet att gå på vattengympa genom fysioterapin. Då kostar det ju upp till frikortsgränsen och har du andra kontakter med vården kanske du redan har en början dit.
Det kanske är värt att kolla upp.

 

[lilstar]

Jag rekommenderar också simning! Alla typer av människor simmar, i sin egen takt utan att bry sig om varandra (så länge de håller sig åt kanten så man kan simma om då ) och det är avslappnande på nåt vis att bara simma runt runt i sina egna tankar. Jag brukar knappt känna att jag blir andfådd förrän jag sätter ner fötterna igen.

 

[gul_zebra]

Simning är inte aktuellt i nuläget tyvärr. Skulle gärna simma men då är resten av badhuset öppet också och det känns sisådär att kila runt bland "normalt" folk som är där för äventyrsbad och grejer. Vattengympan äger rum när resten av simhallen är stängd, det känns tryggare. Men man vet aldrig, kortet för vattengympa täcker även motionssim har jag för mig, så kanske längre fram när jag är lite varm i kläderna so to speak
Annars hoppas jag på mycket bad i sommar! Bokade in uppkörning idag, så bara jag klarar proven i mars och därefter hittar en passande bil att köpa så finns ingenting som hindrar från att åka iväg och bada i någon mindre välbesökt sjö - och jag är inte den som ligger uppe och solar när det finns vatten i närheten

@gul_zebra Vet inte riktigt vad jag ska säga men jag vill bara ge mitt stöd.

Simning kan nog vara något också. (utöver vattengympan) Vanligt motionssim som inte är superansträngande men tar ändå. Vi var ett gäng som brukade simma några längder och sedan basta efteråt för att det skulle bli roligare och trevligare. (mycket lättare att motivera sig själv till att gå när man är fler)
Satsa på allt positivt du gjort. Hur duktig du varit som tar tag i det. Allt positivt som får dig att vara bra. Hur duktig du är som räknar, Att du äter nyttigare. Bara där är en stor eloge För mig hjälper det även att ta hand om sig själv det där lilla extra ibland som t ex en ansiktsmask för att man ska må lite bättre.

Finns det några i din omgivning som kämpar med samma? Tänkte om man kunde träffas och prata, utbyta erfarenheter och peppa.

Jag har alltid känt mig ganska ensam med min diabetes men tack vare internet har jag hittat flera som har samma och vi kan bolla lite idéer och stötta.

Hoppas du inte tog illa upp av detta inlägget och jag tycker verkligen du är stark som tar tag i det, bit för bit. En dag i taget som man brukar säga

Tack!
Jag har tyvärr inte folk i omgivningen att sällskapa så mycket med, har tur som får sällskap till vattengympan men det är typ det. Möjligtvis att samma person kanske skulle vilja hänga med på motionssim om det hade funkat.
Ingen med samma problem i omgivningen nej, bantare finns men ingen som har en rejäl övervikt utan mest lite småkilon.

Här finns möjlighet att gå på vattengympa genom fysioterapin. Då kostar det ju upp till frikortsgränsen och har du andra kontakter med vården kanske du redan har en början dit.
Det kanske är värt att kolla upp.

Det kan det definitivt vara! Vart vänder man sig för sånt? Är det motion på recept du menar?

 

[bitta]

Simning är inte aktuellt i nuläget tyvärr. Skulle gärna simma men då är resten av badhuset öppet också och det känns sisådär att kila runt bland "normalt" folk som är där för äventyrsbad och grejer. Vattengympan äger rum när resten av simhallen är stängd, det känns tryggare. Men man vet aldrig, kortet för vattengympa täcker även motionssim har jag för mig, så kanske längre fram när jag är lite varm i kläderna so to speak
Annars hoppas jag på mycket bad i sommar! Bokade in uppkörning idag, så bara jag klarar proven i mars och därefter hittar en passande bil att köpa så finns ingenting som hindrar från att åka iväg och bada i någon mindre välbesökt sjö - och jag är inte den som ligger uppe och solar när det finns vatten i närheten


Tack!
Jag har tyvärr inte folk i omgivningen att sällskapa så mycket med, har tur som får sällskap till vattengympan men det är typ det. Möjligtvis att samma person kanske skulle vilja hänga med på motionssim om det hade funkat.
Ingen med samma problem i omgivningen nej, bantare finns men ingen som har en rejäl övervikt utan mest lite småkilon.


Det kan det definitivt vara! Vart vänder man sig för sånt? Är det motion på recept du menar?

Sjukgymnasten jag går hos har grupper med vattengympa. Kostar ju som ett besök tills man har frikort.
Hon brukar anpassa olika övningar inom gruppen beroende på orsak. Men jag är väldigt säker på att hon skulle tycka att viktminskning skulle vara en skitbra orsak.
Det är ju värt att kolla om sjukgymnasterna hos dig är lika bra.

 

[svea]

Alltså zebran, det suger skitmycket att du inte fått mer utdelning på ditt hårda arbete vad gäller viktminskning, men någonstans i processen har du blivit så himla klok och det gör mig så glad!

 

[Hyacinth]

Simning är inte aktuellt i nuläget tyvärr. Skulle gärna simma men då är resten av badhuset öppet också och det känns sisådär att kila runt bland "normalt" folk som är där för äventyrsbad och grejer. Vattengympan äger rum när resten av simhallen är stängd, det känns tryggare. Men man vet aldrig, kortet för vattengympa täcker även motionssim har jag för mig, så kanske längre fram när jag är lite varm i kläderna so to speak
Annars hoppas jag på mycket bad i sommar! Bokade in uppkörning idag, så bara jag klarar proven i mars och därefter hittar en passande bil att köpa så finns ingenting som hindrar från att åka iväg och bada i någon mindre välbesökt sjö - och jag är inte den som ligger uppe och solar när det finns vatten i närheten


Tack!
Jag har tyvärr inte folk i omgivningen att sällskapa så mycket med, har tur som får sällskap till vattengympan men det är typ det. Möjligtvis att samma person kanske skulle vilja hänga med på motionssim om det hade funkat.
Ingen med samma problem i omgivningen nej, bantare finns men ingen som har en rejäl övervikt utan mest lite småkilon.


Det kan det definitivt vara! Vart vänder man sig för sånt? Är det motion på recept du menar?

Vilket jobb du gör! Imponerad och önskar du får resultat också.
Jag är en usel bantare, jag körde soppor och det funkade för mig. När jag gick över till mat lade jag mig på 1500 kcal och räknade allt, samt försökte promenera så mycket som möjligt.
Stentufft men gav snabba resultat vilket jag behöver för motivationen.
Kan du få någon hjälp av vården?

 

[gul_zebra]

Sjukgymnasten jag går hos har grupper med vattengympa. Kostar ju som ett besök tills man har frikort.
Hon brukar anpassa olika övningar inom gruppen beroende på orsak. Men jag är väldigt säker på att hon skulle tycka att viktminskning skulle vara en skitbra orsak.
Det är ju värt att kolla om sjukgymnasterna hos dig är lika bra.

Ah du menar så! Då ryker sällskapet tyvärr, så jag kör på simhallen när det är dags

Alltså zebran, det suger skitmycket att du inte fått mer utdelning på ditt hårda arbete vad gäller viktminskning, men någonstans i processen har du blivit så himla klok och det gör mig så glad!

Bah, blivit
Tack!

Vilket jobb du gör! Imponerad och önskar du får resultat också.
Jag är en usel bantare, jag körde soppor och det funkade för mig. När jag gick över till mat lade jag mig på 1500 kcal och räknade allt, samt försökte promenera så mycket som möjligt.
Stentufft men gav snabba resultat vilket jag behöver för motivationen.
Kan du få någon hjälp av vården?

Njä, vården har jag aldrig haft mycket flyt med så sett, tvärtom. Jag är ju i vårdsvängen med sköldkörteln däremot så jag hoppas att Levaxinet hjälper så småningom

 

[tanten]

Njä, vården har jag aldrig haft mycket flyt med så sett, tvärtom. Jag är ju i vårdsvängen med sköldkörteln däremot så jag hoppas att Levaxinet hjälper så småningom

Jag har ätit Levaxin i väldigt många år. Det började rätt dramatiskt under en höst. La på mig 20 kilo. Höll igen stenhårt men kilona kom ändå. Efter levaxinet (ett år senare) försvann tio kg så småningom. Jag låg på rejäla doser Levaxin och kunde inte sänka utan att bli dålig.

Nu har jag ändrat min medicinering och de sista tio kilona är sakta på väg bort. Ett halvt kilo i månaden försvinner. Jag gör inget särskilt, lever som tidigare men kilona rinner sakta av.

Så jag tror - baserat på denna lilla evidens - att rätt inställd medicin är vägen till måendet och viktminskningen.