Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

För 3 veckor sen började jag om igen. Jag vägde in mig och låg sedan trådstart på -2,5 kg. Nästan ursprungsvikt alltså, men iaf mindre än jag trodde. Samtidigt fick jag bekräftat att sköldkörteln är paj och fick börja knapra Levaxin.

Kaloriräkningen gick hur enkelt som helst och det kändes verkligen som att jag var igång nu. Jag har ätit frukost som jag ska, jag har ätit mellanmål, har inte ätit en massa skit. Jag har ätit popcorn på bio, men bränt av kalorierna på cykelturen till och från. Jag har haft de gamla vanliga upphakningarna på att vilja äta en viss maträtt typ jämt - nu har det handlat om kalkonsallad, så jävla magert så det finns inte typ. Nu visade det sig att det funkar rätt kasst att shotta ren 50%ig vodka efter lite sallad, så jag har slopat räkningen EN dag då jag var så sjukt jävla bakis och då käkat kebabsallad. Lika fett som en pizza eller rulle förstås, men körde sallad för att stå kvar i rätt mindset. Det var en enda dag, och bestod inte av så mycket kalorier att jag kan ha gått upp av enbart det.

Förutom kaloriräkning har jag försökt minska på salt i maten då jag tenderar att salta så sjukt mycket, vilket förstås blev skitenkelt när jag hakade upp mig på sallad och inte saltat alls på typ 2 veckor. Det bör innebära minskad vattenvikt.

Idag vägde jag mig. Efter 3 veckor av att ha legat på 1000 kcal underskott dagligen, förutom min enda setback, så hoppades jag på att ha gått ner ett par kg. Jag hoppades inte på mycket, inte 10 kg, inte 5 kg, men 2-3 iaf... Jag har gått ner 7 hekto. Om det inte enbart är vattenvikt och jag fettmässigt inte gått ner ett piss vill säga.

Jag begriper inte varför jag ens försöker längre.
En sak att ta hänsyn till är vid vilken tidpunkt vägningen sker i relation till menscykeln. Jag väger mig t.ex. aldrig veckan före mens. Rent generellt föredrar jag måttbandet f.ö. Jag litar inte riktigt på vågen.

Sen kan det ju ta ett tag innan saker och ting börjar hända.
 
Äh låt det ta tid. Tänk vad mycket bra näring din kropp får av salladen som den inte hade fått av en pizza. Tänk vad bra det är för din kropp att äta minde salt generellt. Du är ju superduktig som håller den goda vanan så bra just nu. Detta är vad du fick med dig från förra omgången: kunskapen om hur du ska starta, hur man räknar kalorier och vetskapen att du kan!
Om det skulle hjälpa dig som pepp så vet jag några riktigt bra instakonton med personer som kämpar med extrem (amerikansk) viktnedgång och är öppna med sina toppar och dalar.
 
-1 kg av en tur till toa. Känns inte som att det ska behövas, men I'll take it.

Du äter kanske för magert? För att gå ner i vikt måste man även äta lite fett varje dag, annars stoppar det upp nedgången.
I wish, så magert äter jag inte. Lite ost i salladen vill jag ha exempelvis.
Har hört talas om folk som fått förstoppning av att äta för lite fett dessutom. Blotta tanken skrämmer skiten ur mig så det är jag hyfsat noga med.

En sak att ta hänsyn till är vid vilken tidpunkt vägningen sker i relation till menscykeln. Jag väger mig t.ex. aldrig veckan före mens. Rent generellt föredrar jag måttbandet f.ö. Jag litar inte riktigt på vågen.

Sen kan det ju ta ett tag innan saker och ting börjar hända.
Jag har ingen menscykel.

Äh låt det ta tid. Tänk vad mycket bra näring din kropp får av salladen som den inte hade fått av en pizza. Tänk vad bra det är för din kropp att äta minde salt generellt. Du är ju superduktig som håller den goda vanan så bra just nu. Detta är vad du fick med dig från förra omgången: kunskapen om hur du ska starta, hur man räknar kalorier och vetskapen att du kan!
Om det skulle hjälpa dig som pepp så vet jag några riktigt bra instakonton med personer som kämpar med extrem (amerikansk) viktnedgång och är öppna med sina toppar och dalar.
Ja precis - och ändå går det inte neråt som det ska nu :( Tid är orsaken till att jag inte vägt mig förrän nu, för jag vet att jag deppar ihop när vågen visar som den gör nu.
Tack, tar gärna tips på instakonton.
 
Hehe, jag väger mig alltid efter toabesök, direkt på morgonen när jag klivit upp och gjort både ettan och tvåan ;) och innan jag ätit något för dagen. Då vet jag att variationerna i vikten bör vara minimerade. Annars kan det pendla ett par kilo per dag.
Var precis det jag gjorde nu, minus tvåan som ville ut såhär en stund senare :p

Nu ska du nog ta dig tiden och kolla upp dig hos gyn. Du misstänkte pcos och det är väldigt vanligt med just såna här viktproblem då.
Jo kanske det. Kan tydligen bero på sköldkörteln också dock.
 
@gul_zebra: Fast frågan är om Levaxinet verkligen hunnit kicka in fullt ännu? Mamma har hypotyreos och även om hon gick ner rätt snabbt efter diagnos plus medicin så var det ju inte som om det var över en natt. Det tog rätt lång tid att ställa in henne på en lämplig dos Levaxin också.

Sedan håller jag med om att kolla upp ev PCOS.
 
Det här är kanske ett sugigt råd men kan du skita i att väga dig och bara koncentrera dig på att ha goda vanor ändå? Poängen med det hela är väl att du ska må bättre och om vägningarna bara gör dig nedslagen känns det ju kontraproduktivt.

https://www.instagram.com/beast_underneath/ är ett konto jag ramlar in på ibland. Jag blir iaf väldigt inspirerad av att han jobbar så hårt, lite "kan han så kan jag". Även om de flesta inte klarar av att jobba så hårt med träning osv, samt hålla motivationen uppe, så kan det vara en bra pepp. Läs kommentarerna på bilderna också, bara positivt och peppigt!
Samma med https://www.instagram.com/fatgirlfedup/
 
För 3 veckor sen började jag om igen. Jag vägde in mig och låg sedan trådstart på -2,5 kg. Nästan ursprungsvikt alltså, men iaf mindre än jag trodde. Samtidigt fick jag bekräftat att sköldkörteln är paj och fick börja knapra Levaxin.

Kaloriräkningen gick hur enkelt som helst och det kändes verkligen som att jag var igång nu. Jag har ätit frukost som jag ska, jag har ätit mellanmål, har inte ätit en massa skit. Jag har ätit popcorn på bio, men bränt av kalorierna på cykelturen till och från. Jag har haft de gamla vanliga upphakningarna på att vilja äta en viss maträtt typ jämt - nu har det handlat om kalkonsallad, så jävla magert så det finns inte typ. Nu visade det sig att det funkar rätt kasst att shotta ren 50%ig vodka efter lite sallad, så jag har slopat räkningen EN dag då jag var så sjukt jävla bakis och då käkat kebabsallad. Lika fett som en pizza eller rulle förstås, men körde sallad för att stå kvar i rätt mindset. Det var en enda dag, och bestod inte av så mycket kalorier att jag kan ha gått upp av enbart det.

Förutom kaloriräkning har jag försökt minska på salt i maten då jag tenderar att salta så sjukt mycket, vilket förstås blev skitenkelt när jag hakade upp mig på sallad och inte saltat alls på typ 2 veckor. Det bör innebära minskad vattenvikt.

Idag vägde jag mig. Efter 3 veckor av att ha legat på 1000 kcal underskott dagligen, förutom min enda setback, så hoppades jag på att ha gått ner ett par kg. Jag hoppades inte på mycket, inte 10 kg, inte 5 kg, men 2-3 iaf... Jag har gått ner 7 hekto. Om det inte enbart är vattenvikt och jag fettmässigt inte gått ner ett piss vill säga.

Jag begriper inte varför jag ens försöker längre.

Men du, min vikt skiftar i alla fall 2 kg upp och ner beroende på vad, när och hur mycket jag ätit och druckit. Om du väger dig igen om några dagar så kanske du har gått ner flera kilo!
 
@gul_zebra: Fast frågan är om Levaxinet verkligen hunnit kicka in fullt ännu? Mamma har hypotyreos och även om hon gick ner rätt snabbt efter diagnos plus medicin så var det ju inte som om det var över en natt. Det tog rätt lång tid att ställa in henne på en lämplig dos Levaxin också.

Sedan håller jag med om att kolla upp ev PCOS.
Nej det vete sjutton. Känner mig piggare men det kan mycket väl vara D-vitamintillskott som gör det.
Jo, jag får se om jag får tummen ur framöver. Det är lite mycket nu.

Det här är kanske ett sugigt råd men kan du skita i att väga dig och bara koncentrera dig på att ha goda vanor ändå? Poängen med det hela är väl att du ska må bättre och om vägningarna bara gör dig nedslagen känns det ju kontraproduktivt.

https://www.instagram.com/beast_underneath/ är ett konto jag ramlar in på ibland. Jag blir iaf väldigt inspirerad av att han jobbar så hårt, lite "kan han så kan jag". Även om de flesta inte klarar av att jobba så hårt med träning osv, samt hålla motivationen uppe, så kan det vara en bra pepp. Läs kommentarerna på bilderna också, bara positivt och peppigt!
Samma med https://www.instagram.com/fatgirlfedup/
Absolut inte sugigt. Hade det inte varit för att jag skulle tappa motivation utan invägning (och för att mängden kalorier jag ska äta beror på vikten) så hade jag glatt hoppat över det. Men målet är siffror och då lär jag hålla koll på just siffror för att veta hur jag ligger till.
Nu väger jag mig sällan just för att lura mig själv - jag går hellre ner 3 kg på 6 veckor än 1 kg på 1 vecka så att säga, för 3 kg känns bättre än 1 även om den där 1an är en snabbare nedgång. Innan har den strategin passat mig utmärkt men den här gången sket det sig.

Tack!

Jag har fel på sköldkörteln. Min läkare sa att det kunde dröja några månader innan medicinen fick full verkan.

Jag hejar på dig!
Tack!

Men du, min vikt skiftar i alla fall 2 kg upp och ner beroende på vad, när och hur mycket jag ätit och druckit. Om du väger dig igen om några dagar så kanske du har gått ner flera kilo!
Yes, där är ytterligare en anledning till att jag väger mig sällan. Men flera kg nedgång på några dagar är definitivt inget jag törs hoppas på, även om det vore drömmen just nu.
 
Åh, jag förstår verkligen frustrationen och besvikelsen när skillnaden på vågen inte är större än så, dock tror jag att du fokuserar för mycket på siffrorna och inte på helheten. Mår du bättre efter de här veckorna? Känner du dig piggare? Vaknar du lättare på morgonen? För mig personligen ligger värdet i motionen inte i vad vågen visar utan hur mycket bättre jag faktiskt mår och där märker jag snabbt en skillnad när jag börjar träna igen efter en period när jag inte gjort det.
Jag har dessutom lätt för att bygga muskler så för mig kan vågen visa samma vikt eller till och med mer efter tre veckors träning trots att midjemåttet minskat, det kanske är samma för dig?

Om man dessutom jämför tråden nu med vad du skrev i trådstarten så känns det ju ändå som att du är en bra bit på väg mentalt. Du skrev att du funderade på att ta tag i vikten, vilket du nu gör. Du skrev att du inte kunde äta små måltider och nu skriver du att du äter frukost och mellanmål. Du skrev att du inte cyklade på vintern vilket du faktiskt gör nu.
Jag tror att du har kommit längre än vad du inser, så stirra dig inte blind på vågen.
 
Åh, jag förstår verkligen frustrationen och besvikelsen när skillnaden på vågen inte är större än så, dock tror jag att du fokuserar för mycket på siffrorna och inte på helheten. Mår du bättre efter de här veckorna? Känner du dig piggare? Vaknar du lättare på morgonen? För mig personligen ligger värdet i motionen inte i vad vågen visar utan hur mycket bättre jag faktiskt mår och där märker jag snabbt en skillnad när jag börjar träna igen efter en period när jag inte gjort det.
Jag har dessutom lätt för att bygga muskler så för mig kan vågen visa samma vikt eller till och med mer efter tre veckors träning trots att midjemåttet minskat, det kanske är samma för dig?

Om man dessutom jämför tråden nu med vad du skrev i trådstarten så känns det ju ändå som att du är en bra bit på väg mentalt. Du skrev att du funderade på att ta tag i vikten, vilket du nu gör. Du skrev att du inte kunde äta små måltider och nu skriver du att du äter frukost och mellanmål. Du skrev att du inte cyklade på vintern vilket du faktiskt gör nu.
Jag tror att du har kommit längre än vad du inser, så stirra dig inte blind på vågen.
Mår bättre - nja, inte direkt. Piggare - ibland, tar d-vitamin men har en sömnstörning som påverkar. Vaknar lättare - nope.
Det måste ha blivit någon missuppfattning här dock. Jag tränar inte, inte just nu, utan sysslar enbart med kosten. Cykling består av från punkt A till punkt B med enstaka kortare avstickare för att snurra pokéstops. Mer än så har jag varken tid, ork eller lust med i nuläget. Hoppas på mer cykling när väglaget är bättre och har införskaffat badkläder för att kunna börja på vattengympa när det är läge men just nu prioriterar jag vardagen och körkortsteori.

Jo absolut. Har dock svårt att släppa att tråden är 3 år gammal och jag nästan är uppe i ursprungsvikten :( Så jävla enerverande just att veta att jag kan men inte lyckas komma igång på så lång tid och så många igångsättningsförsök, och när jag väl kommer igång igen går det åt helvete istället.
 
Nu är jag alldeles för mycket uppe i mitt, så ursäkta om jag är lite jobbig, men har du testat periodisk fasta? För mig släppte kilon som har suttit fastgjutna i årtionden när jag lät kroppen vila från att äta. Jag har alltså legat 35+, över 100kg, inga små skönhetsfels-kilon.

Jag har börjat inse att jag nog är rätt insulinresistent, på god väg mot diabetes typ 2 om jag inte redan har det. (vägrar testa...) Sämre syn, kissar varje natt, högt blodtryck osv...

Sen jag började äta en gång per dygn och lät kroppen vila de resterande 23 timmarna har jag mått mycket bättre och gått ner en hel del i vikt. Äter ca 1700 kalorier/dygn så jag bantar inte, men jag fastar 23 timmar per dygn vilket tydligen ger en hel del fördelar sägs det? Att få ständiga insulinpåslag stressar kroppen och utan dem kan man må så mycket bättre.

Att äta så kaloritätt kräver ju en del eftertanke, men jag satsar på mycket grönsaker, allt som har färg plus en hel del fett för att stärka upp. Jag har gått ner drygt 10 kg de senaste två månaderna nu, men då har jag också åkt iväg på en veckas "all inclusive", farligt, ha ha...

Varje måltid innehåller bra protein, mycket grönsaker och oftast en god efterrätt med choklad eller nötter, allt för att få upp kaloriinnehållet och för att få mig riktigt mätt. Sen blir jag inte hungrig förrens nästa dag vid samma tid, nästan magiskt!

Har nog aldrig mått så bra som jag gör nu, ville bara dela med mig om det är något du inte funderat på.
Inget som passar alla, men för oss som inte avlider av ett missat mål mat är det ett bra sätt att få kontroll. Speciellt om man håller nere kolhydraterna, det gör jag. Första veckan är jobbig, det säger nog alla, men efter den glider man som på en räkmacka - som man faktiskt kan äta om man vill :)

Bäst av allt är att jag kunnat gå ner från +3 till +1 i styrka på läsglasögon, lite häftigt! :) Behöver inte längre zooma in 125% här på Bukes!
Autophagy är tydligen grejen när man fastar enligt vår senaste nobelpristagare i medicin, rensa ut gamla dåliga celler och bygga nya. :banana: Det märks!

Om det inte passar dig kan du bara skippa över mitt inlägg och ignorera det, vi är alla olika med olika behov!
 
Jag tror det är viktigt att ge det tid. Tyvärr är det lätt att känna sig uppgiven då. Men - även om det är en klyscha så tror jag man för att orka måste fokusera på hur man mår och hitta en livsstil som man mår bra av.
 
Jag ser att jag skrev i början av denna tråden, och jag tänker skriva det igen. Normalt sett brukar jag inte ta lättvindigt på operationer av denna typ, men nu har flertalet runt mig gjort dem (GBP/Sleeve). Jag tycker verkligen du ska överväga en operation. Skit i vad dina anhöriga tycker om dessa operationer, låt inte det påverka dig. Behöver du ens berätta för dem?
Nu menar jag inte att vara hemsk eller så, men ditt beteende ser jag hos många av dem som slutligen valde att operera sig. Deras jojobantning ledde ingenvart, år efter år var det samma sak - inget hände. Något radikalt behövde ske.
 
Fast om man nu överväger operation så varför inte ballongmetoden som det stod att läsa om för ett par veckor sedan? Man sväljer en "ballong" som de fyller med grönfärgad vätska så den ligger kvar i magsäcken och tar plats så man inte kan äta så mycket. Tydligen får man även här nöja sig med soppa i början och sen övergå till puréer innan man kan äta fast föda och får hjälp av dietist.

Jag är definitivt inte påläst om de olika metoderna men man slipper operation, ballongen tas ut oralt och det är uppföljning under tiden för att ha koll på hur man mår och om det behöver fyllas på mer. Det är inget som skärs bort, inget som inte går att göra ogjort och ingen sövning. Jag skulle inte våga GBP/Sleeve, de långsiktiga konsekvenserna vet vi ingenting om.
 
Återigen, nu är jag tjatig. Men om man funderar över operation så varför inte testa att fasta lite först? Inget som skadar men kan hjälpa jättemycket om man känner att det passar.
Nu var det inte TS som tog upp op, men jag vill ändå slänga ut tanken så att säga. Fy vad jag är jobbig känner jag - sorry TS! Jag är ju Nyfrälst!! :D Fasta is the shit! Usch vad jag skäms!! :o Det är bara så otroligt häftigt vilka resultat man kan få!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 102
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Hjälp, min blåsa har börjat styra mitt liv. Skulle behöva råd/tips/delade erfarenheter, tack. Har alltid haft en relativt liten blåsa...
Svar
11
· Visningar
682
Senast: Glimra
·
Kropp & Själ Två av mina hundar råkade i ett ordentligt slagsmål igårkväll, där jag fick gå in och fysiskt sära på dem (i princip bända upp munnen på...
2
Svar
34
· Visningar
1 648
Senast: starcraft
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp