Fast skada sig gör dom överallt, på allt och ingenting. Självklart speler inköpspriset in men det är alltid att räkna med att man nästan garanterat kommer på ett eller annat sätt förlora mycket pengar. Min häst skadade sig i boxen genom en spark med frambenet i boxväggen och krossade sin kota, han gick i kuperade hagar i flock och reds överallt utan att skada sig i 9 år innan det.Intressant att läsa din berättelse. Mängdträning är bra, det har du helt rätt i. Om jag drar ned på mina andra intressen så kommer jag ha mer möjlighet och tid. Jag kommer fokusera helt på ridningen, när skidsäsongen också är över tusan att man ska ha sådana dyra fritidsintressen haha! Men vad gäller ridningen så blir det mer än så, det blir ju en livsstil. Hästar är ens hela liv nästan om man väl börjar igen. Angående högre priser på hästar, ja visst. Jag förstår hur du tänker men det känns också läskigt för mig att investera med så mycket pengar. Visserligen ökar chansen att få en bra häst, men om det går fel så är det mycket på spel. Jag kanske inte hade kunnat slappna av ens när jag rider ut med risk för att den skulle råka skada sig, oavsett försäkringsgrad. En häst som inte är så dyr är ju inte så mycket pengar investerat i, rent krasst.
Det bästa är att köpa en idivid oavsett ras som passar till vad ni vill helt enkelt och som passar in i stallet ni har tänkt att ha hästen i. Sen vad priset blir känner jag att man får avgöra lite beroende på vilken häst man träffar, har man råd med mer så låt det kosta mer.