Arbetsmoral (utbruten från Just nu funderar jag på...)

[Enya]

Jag funderar på vad det är som gör att någon har arbetsmoral och någon inte har arbetsmoral. Vad är det som påverkar? Personlighet sedan födseln? Är den med andra ord opåverkbar? Eller är det uppfostran? Bra/dålig sådan?

Och är hög arbetsmoral dåligt eller bra?

 

[Nahar]

Jag funderar på vad det är som gör att någon har arbetsmoral och någon inte har arbetsmoral. Vad är det som påverkar? Personlighet sedan födseln? Är den med andra ord opåverkbar? Eller är det uppfostran? Bra/dålig sådan?

Och är hög arbetsmoral dåligt eller bra?

Arbetsmoral är bara ett kapitalistiskt påhitt för att lura folk till att slösa bort sina liv på meningslöst arbete/mv h han som gärna jobbar 60h-veckor

Men mer seriöst så beror det väl på vad du menar med arbetsmoral egentligen? Känns som att ämnet lätt kan fylla en egen tråd!

 

[Enya]

Arbetsmoral är bara ett kapitalistiskt påhitt för att lura folk till att slösa bort sina liv på meningslöst arbete/mv h han som gärna jobbar 60h-veckor

Men mer seriöst så beror det väl på vad du menar med arbetsmoral egentligen? Känns som att ämnet lätt kan fylla en egen tråd!

Ja jag vet inte vad arbetsmoral är kanske. Men att känna att man går till jobbet, arbetar på med det man ska och faktiskt anstränger sig- som minimum. Funderingen /-arna kommer sig av kollegan som helt uppenbart verkar sakna en känsla för vad man egentligen gör på betald arbetstid=som inte verkar känna att det är viktigt att arbeta utan mer väntar ut tiden till att sluta för dagen eller så. En känsla om henne jag haft sedan hon började på jobbet-avsaknad av arbetsmoral, känslan att jobba på jobbet.

Själv jobbar jag 4 timmar pga sjukersättning, vilket är ett helvete. Jag kan inte jobba mer eftersom jag mår dåligt, men jag älskar att jobba, på riktigt, och önskar inget hellre än att kunna jobba fritt. Avskyr verkligen min begränsande kropp! Hade jag kunnat hade jag jobbat större delen av dygnets timmar. Jobbet är roligt, behövs, och sömn är överskattat! Vilken tur att FK finns (och har regler) så att jag håller och kan jobba, förhoppningsvis i många år till på detta viset istället för att rusa rakt ner i arbetsoförmågans avgrund.

Visst har du rätt i att det nog är en egen tråd dock. Sorry.

 

[Nahar]

Ja jag vet inte vad arbetsmoral är kanske. Men att känna att man går till jobbet, arbetar på med det man ska och faktiskt anstränger sig- som minimum. Funderingen /-arna kommer sig av kollegan som helt uppenbart verkar sakna en känsla för vad man egentligen gör på betald arbetstid=som inte verkar känna att det är viktigt att arbeta utan mer väntar ut tiden till att sluta för dagen eller så. En känsla om henne jag haft sedan hon började på jobbet-avsaknad av arbetsmoral, känslan att jobba på jobbet.

Själv jobbar jag 4 timmar pga sjukersättning, vilket är ett helvete. Jag kan inte jobba mer eftersom jag mår dåligt, men jag älskar att jobba, på riktigt, och önskar inget hellre än att kunna jobba fritt. Avskyr verkligen min begränsande kropp! Hade jag kunnat hade jag jobbat större delen av dygnets timmar. Jobbet är roligt, behövs, och sömn är överskattat! Vilken tur att FK finns (och har regler) så att jag håller och kan jobba, förhoppningsvis i många år till på detta viset istället för att rusa rakt ner i arbetsoförmågans avgrund.

Visst har du rätt i att det nog är en egen tråd dock. Sorry.

Nej, ingen anledning att be om ursäkt, jag tycker det är ett intressant ämne. Skulle nog dock säga att kollegan är på fel jobb/inte trivs snarare än att hon har dålig arbetsmoral. Kanske mår hon dåligt över annat i livet som påverkar. För jag tycker verkligen det jag skrev först, att arbetsmoral är lite av ett påhitt som ska bekräfta att det är bra att jobba för mycket och anstränga sig mer än en vill, utan egentlig anledning. Finns inget grundläggande moraliskt fel med att inte alltid prestera på topp, utan felen ligger oftast hos strukturer och händelser runt om, inte hos arbetaren, imo.

 

[Enya]

Nej, ingen anledning att be om ursäkt, jag tycker det är ett intressant ämne. Skulle nog dock säga att kollegan är på fel jobb/inte trivs snarare än att hon har dålig arbetsmoral. Kanske mår hon dåligt över annat i livet som påverkar. För jag tycker verkligen det jag skrev först, att arbetsmoral är lite av ett påhitt som ska bekräfta att det är bra att jobba för mycket och anstränga sig mer än en vill, utan egentlig anledning. Finns inget grundläggande moraliskt fel med att inte alltid prestera på topp, utan felen ligger oftast hos strukturer och händelser runt om, inte hos arbetaren, imo.

Jag vet inte, jag har alltid tänkt att det finns olika sorters arbetsmoral- arbetsmoral, hög arbetsmoral och låg arbetsmoral. Bara arbetsmoral är typ att man gör vad man ska varken mer eller mindre (såsom jag tänker det), och det är där kollegan brister och har gjort från start. Dock håller jag med om att det kan vara annat i livet som påverkar henne, i det här fallet är det nog mindre själva jobbet och nog mer hon själv/hennes livssituation/hennes person/vad vet hon nog bäst själv kanske.
Moralist fel tycker jag inte att det är att inte alltid ligga på topp, men det känns fel när det är ett mönster att smita undan arbetsuppgifter snarare än något tillfälligt.

 

[Nahar]

Jag vet inte, jag har alltid tänkt att det finns olika sorters arbetsmoral- arbetsmoral, hög arbetsmoral och låg arbetsmoral. Bara arbetsmoral är typ att man gör vad man ska varken mer eller mindre (såsom jag tänker det), och det är där kollegan brister och har gjort från start. Dock håller jag med om att det kan vara annat i livet som påverkar henne, i det här fallet är det nog mindre själva jobbet och nog mer hon själv/hennes livssituation/hennes person/vad vet hon nog bäst själv kanske.
Moralist fel tycker jag inte att det är att inte alltid ligga på topp, men det känns fel när det är ett mönster att smita undan arbetsuppgifter snarare än något tillfälligt.

Jag skulle nog inte benämna det arbetsmoral, utan mer dålig stil att låta andra dra lasset oavsett om det är i arbetet eller privat. En hjälper sina medmänniskor oavsett om de är kolleger eller inte. Jag är bara så väldigt anti att det ska ses som starkt/bra/rätt att prioritera arbete hela tiden.

 

[em-pirre]

Jag skulle nog inte benämna det arbetsmoral, utan mer dålig stil att låta andra dra lasset oavsett om det är i arbetet eller privat. En hjälper sina medmänniskor oavsett om de är kolleger eller inte. Jag är bara så väldigt anti att det ska ses som starkt/bra/rätt att prioritera arbete hela tiden.

Fast mår man så dåligt att man inte kan sköta sitt jobb ska man inte vara på jobbet.

Jag har tyvärr stött på hur många som helst med dålig arbetsmoral. De sitter av tiden och orkar inte bry sig.

 

[Lingon]

Fast mår man så dåligt att man inte kan sköta sitt jobb ska man inte vara på jobbet.

Jag har tyvärr stött på hur många som helst med dålig arbetsmoral. De sitter av tiden och orkar inte bry sig.

Och jag har stött på alltför många som lever för sitt arbete och som inte kan förstå att alla inte har jobbmobilen påslagen och svarar på samtal och mail på sin fritid och semester trots att inget i anställningen säger att man ska göra det.

 

[Luff]

Och jag har stött på alltför många som lever för sitt arbete och som inte kan förstå att alla inte har jobbmobilen påslagen och svarar på samtal och mail på sin fritid och semester trots att inget i anställningen säger att man ska göra det.

Det finns ju mellanting. När jag är på jobbet presterar jag. "Minsta möjliga, inte vara engagerad och sitta av tidenkollegor" är så jäkla tråkiga. När jag är hemma är jag inte på jobbet.

 

[Nahar]

Fast mår man så dåligt att man inte kan sköta sitt jobb ska man inte vara på jobbet.

Jag har tyvärr stött på hur många som helst med dålig arbetsmoral. De sitter av tiden och orkar inte bry sig.

Problemet är att vi inte har ett samhälle idag där en kan skippa jobbet om en inte kan sköta det. Ett samhälle där människor tvingas jobba med saker de avskyr eller egentligen inte klarar av.

 

[em-pirre]

Problemet är att vi inte har ett samhälle idag där en kan skippa jobbet om en inte kan sköta det. Ett samhälle där människor tvingas jobba med saker de avskyr eller egentligen inte klarar av.

Klart man man.man bör vara sjukskriven om man är för sjuk för att jobba.

Det är ju en stor skillnad på att må för dåligt för att jobba (helt okej) och att vara lat och inte bry sig (ingen rolig kollega)

 

[Enya]

Jag skulle nog inte benämna det arbetsmoral, utan mer dålig stil att låta andra dra lasset oavsett om det är i arbetet eller privat. En hjälper sina medmänniskor oavsett om de är kolleger eller inte. Jag är bara så väldigt anti att det ska ses som starkt/bra/rätt att prioritera arbete hela tiden.

Här håller jag inte med känner jag. För mig är det dålig arbetsmoral att inte uppnå det grundläggande man är anställd för, inte för att man är sjuk eller för att något är hänt eller så utan för att man är lat och väljer och vrakar bland uppgifterna "det är tråkigt så det kan kollegorna göra medan jag tar detta för det är roligare, och jag går och gör annat titt som tätt för att slippa jobbet" osv. Om det istället handlar om sjukdom eller liknande bakom är det ju inte alls någon bristande arbetsmoral/lathet/dålig stil utan just att man inte har förmågan att uppbåda vad som krävs för just sagda arbete. För mig känns det som stor skillnad.

Jag har inget fel på min arbetsmoral, tvärtom är den rejält hög. Däremot jobbar jag endast fyra timmar och kämpar emot känslan av att inte alltid orka fyra timmar vissa dagar. Arbetsmoralen är det däremot inget fel på. Om du förstår skillnaden. Du kallar det dålig stil att låta andra dra lasset och jag kallar det grundläggande arbetsmoral (=att göra grundläggande på jobbet, varken mer eller mindre och så tänker jag att man kan göra mer och ha hög arbetsmoral och fundera på om det är bra, och göra mindre, och ha låg arbetsmoral= att låta andra dra lasset) men jag tror vi menar samma sak och tänker nog samma sak om den.

 

[Enya]

Fast mår man så dåligt att man inte kan sköta sitt jobb ska man inte vara på jobbet.

Jag har tyvärr stött på hur många som helst med dålig arbetsmoral. De sitter av tiden och orkar inte bry sig.

För mig är det två olika saker, att må dåligt och inte kunna sköta sitt jobb och att faktiskt mest vara lat och inte bry sig. För de människorna finns också ju.

 

[Enya]

Och jag har stött på alltför många som lever för sitt arbete och som inte kan förstå att alla inte har jobbmobilen påslagen och svarar på samtal och mail på sin fritid och semester trots att inget i anställningen säger att man ska göra det.

Så om man pratar om arbetsmoral som sådan så tänker du att om man har arbetsmoral så är det det här du skrev ovan som gäller och om man inte har arbetsmoral så presterar man normalt? Eller hur menar du?

Det du beskriver är för mig hög arbetsmoral och är just det jag funderar på, är det verkligen bara positivt? Att förvänta sig att alla ska agera så är ju definitivt inte det heller.

 

[Enya]

Problemet är att vi inte har ett samhälle idag där en kan skippa jobbet om en inte kan sköta det. Ett samhälle där människor tvingas jobba med saker de avskyr eller egentligen inte klarar av.

Man blir inte långvarig på ett jobb man inte sköter.
Jag upplever att man nog kan märka skillnad på vad det beror på när någon inte sköter sitt jobb. När det är arbetsmoralen som tryter eller när man egentligen borde vara sjukskriven och hemma.

 

[Lingon]

Så om man pratar om arbetsmoral som sådan så tänker du att om man har arbetsmoral så är det det här du skrev ovan som gäller och om man inte har arbetsmoral så presterar man normalt? Eller hur menar du?

Det du beskriver är för mig hög arbetsmoral och är just det jag funderar på, är det verkligen bara positivt? Att förvänta sig att alla ska agera så är ju definitivt inte det heller.

Jag menar att jag stött på människor som sätter ett likamedstecken mellan arbetsmoral och att alltid vara tillgänglig för arbetsgivaren och svara i telefon och mail på fritiden och semester. Jag tror absolut att det är negativt att dra den kopplingen.

Jag tycker att är man ledig så är man ledig. Vill arbetsgivaren att man ska vara tillgänglig så får hen betala för det. Annars är jag ledig. Det betyder inte att min arbetsmoral är låg. Bara att jag värnar om min fritid och min hälsa.

 

[Enya]

Jag menar att jag stött på människor som sätter ett likamedstecken mellan arbetsmoral och att alltid vara tillgänglig för arbetsgivaren och svara i telefon och mail på fritiden och semester. Jag tror absolut att det är negativt att dra den kopplingen.

Jag tycker att är man ledig så är man ledig. Vill arbetsgivaren att man ska vara tillgänglig så får hen betala för det. Annars är jag ledig. Det betyder inte att min arbetsmoral är låg. Bara att jag värnar om min fritid och min hälsa.

För mig låter det som att du beskriver hög arbetsmoral och inte arbetsmoral per se. Men absolut, jag tror säkert att det finns människor som tycker att arbetsmoral handlar om att göra mer än vad som krävs.
Det kan ju vara jag som definierar det annorlunda kanske, eftersom arbetsmoral för mig är att gå till jobbet och göra det som krävs, varken mer eller mindre. Låg arbetsmoral är att göra för lite och lata sig, hög är det du beskriver.

 

[Lingon]

Man blir inte långvarig på ett jobb man inte sköter.
Jag upplever att man nog kan märka skillnad på vad det beror på när någon inte sköter sitt jobb. När det är arbetsmoralen som tryter eller när man egentligen borde vara sjukskriven och hemma.

Jag tror inte att det är så lätt att upptäcka skillnaden alla gånger. Och alla som av någon anledning inte orkar fullt ut får inte sjukskrivning. Tyvärr funkar det inte så.

 

[Enya]

Jag tror inte att det är så lätt att upptäcka skillnaden alla gånger. Och alla som av någon anledning inte orkar fullt ut får inte sjukskrivning. Tyvärr funkar det inte så.

Jag skrev inte att man automatiskt får sjukskrivning. Jag skrev att det nog är lätt att märka skillnad på om det beror på om någon är lat och låter kollegorna göra en massa av sina uppgifter eller om man borde vara sjukskriven, men inte är det.

För mig är arbetsmoral nog en del av hur man är som person. VILL du göra rätt för dig? Eller är det ok att lata dig och välja arbetsuppgifter och lägga de tråkiga på dina kollegor? Det är det jag tror märks. I alla fall är det min upplevelse av personer som borde vara sjukskrivna och hemma och som inte har fixat sitt jobb. Det har funnits en stark önskan om att göra rätt, men förmågan att fixa det fullt ut har brustit. I fall där arbetsmoralen tryter, där man låter kollegorna dra de tyngsta har det mer varit en annan inställning hos personen.

 

[Nytant]

För mig är det två olika saker, att må dåligt och inte kunna sköta sitt jobb och att faktiskt mest vara lat och inte bry sig. För de människorna finns också ju.

Det där har jag funderat mycket på. Jag undrar just om de där människorna finns. Om lathet finns, egentligen. Om det inte är ett vagt samlingsbegrepp för andra saker som man inte identifierat. Och vilka kulturella eller kanske rentav religiösa (ffa. kristna tänker jag) föreställningar är det som gav upphov till ordet? Vilket syfte fyller det? Det bidrar ju egentligen inte med mer information om den man beskriver, utan endast med dömande, ungefär som ordet "konstig". Konstig = du är fel för du är inte som jag tycker att du borde vara, lat = du är fel för du gör inte det jag tycker att du borde göra. Har tänkt på det mycket för egen del men även kring djur. T.ex. den typiska ridskolehästen alla kallade för lat – nu har vi lärt oss undersöka kringliggande faktorer som arbetsbelastning, enformiga uppgifter, felsittande utrustning, magsår, istället för att formulera det som en karaktärsbrist hos hästen. Är man uttråkad, understimulerad, överbelastad, trött, utbränd, saknar man tydlig motivation, syfte, mening? Eller saknar man kanske respekt för de man jobbar med, för yrket och arbetsplatsen i stort, för att man kanske inte jobbar med det man hade velat? Jag menar inte att det är oskyldigt att lägga över arbetsuppgifter på sina kollegor. Men jag tycker lathet är en otillfredsställande och väldigt ospecifik förklaringsmodell.
Fun fact, jag googlade lite på frågan om lathet finns och det verkar ha skrivits en del om det.