Är jag helt från vettet?

E

emjo

Som funderar på att köpa häst samtidigt som man försöker bli gravid?

Känner mig äntligen redo att ha egen häst både kunskapsmässigt, ekonomiskt och tidsmässigt.
Men det enda som krockar då är att jag försöker bli gravid...

Visst det kan ju dröja innan jag blir gravid, men å andra sidan så har planen varit att snåla med mammadagarna sen så att jag kan vara hemma längre och då kan det ju bli tufft...:smirk:
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Ja, du är galen ;). Skoja bara, men om jag ser till mig själv så har jag varit ganska deppig när jag insett hur otroligt lite ork man har för hästarna under gravidteten, och sedan när barnet är fött. Jag som minsann skulle orka allt och inte aaaalls ändra på mitt liv! :angel: Nu har vi behållt hästarna ändå för att dom är älskade familjemedlemmar, MEN livet hade varit otroligt mycket enklare utan häst just nu.
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jo, det är så jag tänker också...

Andra "planen" är att försöka spara pengar fram till en ev graviditet på ett speciellt "hästkonto" och sen efter ett tag köpa häst...
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Svårt,å ena sidan kan det ju dröja innan man blir gravid,å andra sidan kändes det som att jag inte ens hade tid för katten i början när Hampus kom (nu var jag iofs ensamstående).

Jag är dessutom hopplös på att tänka "Ja men tänk OM" hela tiden.

Å andra sidan igen då,har du tillgång till tex medryttare eller köper en häst som kanske kan stå några månader utifall kan det ju fungera bra även om det skulle bli struligt med bebisen tex om den har kolik,problematisk ammning eller dyl som tar extra tid.

Det behöver ju inte bli så att problem uppstår heller med häst & bebis.
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Det beror ju på.. vissa kan ju orka att rida och sköta en häst varenda dag fram till graviditeten, vissa får foglossningar i v 15 och klarar inte att rida.
Sen beror det ju på vad för häst du tänkte skaffa. Jag lånar snart ut min häst (jag kommer vara i v 25). JAg mår bra och visst hade jag kunnat ha kvar henne mkt längre OM hon hade varit lite äldre och accepterat att jag lullade runt i skogen eller inte red exakt varje dag och inte 1 timma varje dag. Jag känner att det börjar bli jobbigt att träna nu och att jag får lite ont i korsrygg och bäcken av att sitta i min dressyrsadel (lite bred) samt att jobba hårt. Det är helt enkelt bäst för henne att få aktivt tränas (hon fyller 7 i år) och jag kan inte tillgodose det.

JAg hade i allafall väntat tills efter jag fått barn med att skaffa häst!
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Du kan få köpa min ;)

Jag red och skötte om henne precis som vanligt hela graviditeten, fast red ju lugnare och lugnare och i slutet kunde jag bara skritta för magen slog i så när jag travade i v.38 (Rasmus kom i v.39+1)

Höll mig i 4 veckor sen börja jag rida igen, super skoj! Men sen så slutade Rasmus sova på dagen så då funkade det inte så nu är hon utlånad, och jag vill faktiskt inte ha hem henne.

Visst finns både tiden och pengarna, och det är superskönt att komma upp till stallet och bara vara stalltjej, men inte att anpassa de efter bebisen.

Nu ha rjag turen att ha massa kompisar som har hästar jag får komma och rida på om jag vill det, och det passar mig mkt bättre.
Dessutom spar jag 7 föräldrapenningsdagar i månaden på att ha henne utlånad! Och då är jag faktiskt hemma längre med Rasmus än att jag måste åka till stallet nästan varje dag.
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Dessutom spar jag 7 föräldrapenningsdagar i månaden på att ha henne utlånad! Och då är jag faktiskt hemma längre med Rasmus än att jag måste åka till stallet nästan varje dag.

Det där har jag faktiskt funderat på! Våra hästar kostar oss ca 2-3000 kr i månaden (har dom hemma). Det är ganska många föräldrapenningdagar faktiskt, speciellt när man är tvingad att ta ut sju dagar veckan för att få allt att gå runt.. :crazy:
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Ja jag tycker nog du ska vänta med hästen tills bäbis är född i så fall. Kanske vara medryttare eller ha en på foder tills du blir gravid i stället?
Jag har egen häst o har nu medryttare på heltid på henne och kommer börja ta henne igen nån dag i veckan i maj. Har funkat bra med 2-3 dagar i veckan fram till februari, men nu är man bra trött i kroppen och rida kan jag inte pga ryggont. Så häst på heltid i dagsläget skulle vara uteslutet.
Däremot har det aldrig varit tal om att sälja henne...hon är min ögonsten! Har flyttat henne närmare hemma o är hos henne flera dagar i veckan nu med o gullar! Haft henne i nästan 6 år och hon är ju en familjemedlem hon med!
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jag hade häst när jag fick min minsta dotter.
Det var en ständig kamp att få tiden att räcka till. Plågades med ett konstant dåligt samvete emot hästen som jag ville rida och hålla igång men det funkade inte i början när dottern var nyfödd.
Hade då en medryttare, så vi hade halva tiden var. ( 3-4 dagar i veckan)
Och en man som ställde upp, men det var ändå rent av jobbigt med alla dessa måsten.
Så så som jag kände det då så blev det varken hackat eller malet.
Och var det då vissa dagar så att min man inte var hemma och medryttaren inte hade möjlighet att byta dag.. ja, då blev det väldigt bökigt.
Sen hade jag hästen i ett kollektivstall där vi hade uppgjorda dagar med insläpp/fodringar m.m.
Så ja, jag tog beslutet att sälja hästen till slut.
Det sög lusten och energin ur mig att ens ha häst överhuvudtaget när Lillan var så liten.
MEN.
Hade jag haft det så som jag har det idag, med eget stall och hästarna hemma så hade det varit en annan femma.
Då hade man kunnat fixa hästen under dagen vilken tid det hade passat mig.
Men inhyrd där man hade vissa plikter och klockslag man var tvungen att passa.
Det var jobbigt, rent av.

Så jag råder dig till att vänta.
Spara pengar och låna en häst eller var medryttare så länge tills du har fått barn så ser du hur det ser ut då.
Inte roligt att skaffa en häst och glädjas till tusen, sen inse att man inte har tid eller ork för det just då.
Och kanske då behöva låna ut hästen på längre tid.

Men alla är olika.
Och sen beror det ju lite på hur era liv och eran vardag ser ut i övrigt.

Lycka till med bebisverkstan förresten! :bow::banana:
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jag hade foderhäst när jag blev gravid, och hade kvar honom tills min dotter föddes, men red inte de sista 6 veckorna innan förlossningen. Efter förlossningen började jag rida igen efter ca 5 veckor, 2-3 dagar i veckan på lånad häst.

När min dotter var fyra månader köpte jag en unghäst, som jag själv red in, och som har varit min ridhäst sedan dess. Det är nu sju år sedan, och jag ångrar inte att jag skaffade häst och barn samtidigt :-) Jag tyckte inte att det var jobbigt eller stressigt, utan har snarare tyckt att träningen av och samvaron med hästen har givit mig mer energi att vara förälder och allt annat man "måste" i livet.

Men trots att jag red "länge" medan jag var gravid och började rida "tidigt" efter förlossningen (i alla fall om man jämför med mina vänner som varit i samma situation), så var det ju i alla fall 2,5 - 3 månader som jag hade uppehåll i ridningen (även om jag skötte stallsysslor som vanligt hela tiden utom när jag var på BB....). Och så får man nog räkna med att det blir, så det är nog bra att ha en plan att antingen ställa av hästen en period eller att ha någon som hjälper en med ridningen.

Jag har flera stallkompisar med egna hästar som fått barn under den senaste tioårsperioden, och faktiskt är det så att alla fortsatt med ridningen och haft kvar sina hästar (eller köpt nya!). Vet inte om det är en slump att det blivit så (för det ÄR ju trots allt en hel del som slutar med eller trappar ner ridningen när de får barn), eller om vi kanske i vårt stall har ett upplägg som gör det "lätt" att vara hästägande förälder....?
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Mja...kanske lite galen;)

Jag gjorde positivt grav.test dagen efter att jag hämtat hem ett sto, blev för mkt med alla hästar då jag mådde så otroligt dåligt & bara kunde ligga i sängen hela dagarna, inte mocka, inte ta in hästar osv.
Sålde stoet ca 5 månader senare, orkade helt enkelt inte.
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Mja...kanske lite galen;)

Jag gjorde positivt grav.test dagen efter att jag hämtat hem ett sto, blev för mkt med alla hästar då jag mådde så otroligt dåligt & bara kunde ligga i sängen hela dagarna, inte mocka, inte ta in hästar osv.
Sålde stoet ca 5 månader senare, orkade helt enkelt inte.
Men du har väl några hästar kvar va?
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jag köpte ett sto när sonen var 3 månader :angel:
men skillnaden var att jag inte var gravid & kraftigt illamående längre.

Så gjorde jag med min FÖRSTA dotter oxå
Hon var 3 månader när jag köpte mitt första travarsto. Och det funkade bra. Då var det vår och man kunde ta dagen som den kom.-
Det var mysigt.:love:
Och då funkade det men återigen. DÅ hade jag henne hemma på gården. :bow:
 
Sv: Är jag helt från vettet?

kl
Det är ju så himla svårt att veta i förväg hur man kommer att må och hur saker och ting kommer att bli.

Själv hade jag ju tänkt rida tills bäbisen kom ut ungefär, men det var ju bara att glömma när foglossning slog till redan i vecka 15. Har inte kunnat rida eller mocka mer än ett par ggr sedan dess, och då med väldig smärta som konsekvens.

Som tur är har jag en skötare som nu tar hand om och rider Lindy varje dag, men det är ändå jobbigt iochmed att det fortfarande är jag som är ansvarig för att allt fungerar med insläpp/utsläpp osv.. Och åker skötaren bort, ja, då är det bara att försöka ragga folk eller kämpa på själv.

För mig så känns det som att jag gärna skulle ha varit utan häst, just för enkelhetens skull, men nu går det bara inte att varken sälja eller hyra ut min häst på foder. Dels skulle jag inte klara det psykiskt själv och så är inte min häst direkt en sån som man kan sälja heller då hon har svårt att acceptera andra människor.
Hade jag haft en annan typ av häst så hade jag nog lånat ut den på foder när bäbis kommer, men nu blir det inte så.

Du måste känna själv, men jag skulle nog råda dig till att kanske börja med att ta en häst på foder isåfall, så att du har chans att lämna tillbaka den om det inte skulle fungera.

Lycka till med bäbistillverkningen!
(Det kan gå fortare än vad man tror, säger jag av egen erfarenhet ;) )
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jadå, det fungerar faktiskt, däremot lägger jag inte samma tid åt hästarnas motionerande som jag gjorde förr, men det är av rent egoistiska säl, vill hinna med sambon & min son även på kvällstid när han kommer hem.
Annars träffas man aldrig & det vore lite trist.
Mn sparar väldigt mkt tid på att ha eget stall, allt har tagit tredubbelt så mkt tid när jag haft hästar inhyrda även om jag har fler hästar nu.
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Förresten, du tror inte du vill köpa häst för ditt bebissug är så starkt och du vill ha någon att ta hand om?

Lite så kände jag när jag börja bli bebissugen, och trodde en häst kunde lugna ner suget lite grann, de funka väl i någon vecka kanske men sen var suget lika stort som vanligt ;)
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Jag skulle vänta om jag var du.
Hade häst till i somras. Stoet lämnades tillbaka (foderhäst)
och valacken såldes. Det var svårt att göra sig av med dem och spec valacken. Men nu är jag ändå glad att jag inte har häst.
Man kan omöjligt veta i förväg hur ens graviditet kommer arta sig.
Det kan gå jättebra hela tiden för att helt bara sådär vända totalt.
Att då ha häst och vara sjuk eller så samtidigt är ingen lyckad kombination.

Är sjukskriven nu och ska enligt läkaren vila (helst liggandes) 15 timmar per dygn.
Inte mycket tid för häst då.
Att bli gravid kan gå fortare än man tror.
Träffade sambon i juni förra året. Blev gravid samma månad.
 
Senast ändrad:
Sv: Är jag helt från vettet?

ja ganska enligt mej....hittade och kopte dromhasten..:love:
en manad senare fick jag reda pa att jag var gravid
det var med blandade kanslor (om man far saga sa)...:smirk:
 
Sv: Är jag helt från vettet?

Å andra sidan KAN det ta tid att bli gravid.

Skaffade själv unghäst ungefär samtidigt som barnalstringsförsöken inleddes, tänkte att det kunde vara lagom att pyssla med en liten medan man var hemma med en ev. bebis. I stället hann hästen bli 3 år och både inkörd och inriden innan det blev något barn. Tänk om jag hade avvaktat och inte skaffat någon häst, då hade ju väntan blivit vääääldigt lång!

Dessutom mådde jag väldigt bra under min graviditet och höll igång hästen fram till några veckor före förlossningen. Även efteråt tycker jag det gått ganska bra att kombinera. Men det där går egentligen aldrig att råda om, för ingen vet hur det blir för just dig. Man kan ju lika gärna må jättedåligt och få ett bärbarn som inte går att lämna ifrån sig. Jag vill ändå få fram att det visst KAN gå, eftersom alla sade till mig att det inte skulle gå eller i alla fall vara väldigt svårt att förena.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 973
Senast: Anonymisten
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 423
Senast: mamman
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat en hel del kring hur livet förändras, i bland relativt förutsägbart, och i bland åt helt oväntade håll. Jag förstår att...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
19 426
Senast: MML
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2 3
Svar
45
· Visningar
6 728
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp