Är det rätt?

Sv: Är det rätt?

Jag vill inte sitta och ge dig svar på vad som är rätt och fel i det här läget.

Innan du fattar ett beslut tycker jag du ska besöka vet klinik, röntga igenom henne , kolla tänder , ja allt!!
Rid för tränare som du vet är kunnig, kanske hittar felet (om det är något).
Eller är det helt enkelt så att du och denna hästen inte klickar, du kanske ska se efter hur hon reagerar med annan ryttare på ryggen om du inte redan gjort det.
Vad exakt gör hon när ni är ute och rider????

Lycka till , hoppas verkligen det löser sig för er!!!!!!!:bow::bow:

Förlåt att jag kritiserar men det här är jättebra tips om hästen betett sig så i några månader eller kanske som längst ett år... efter åtta års kämpande så är det dags att ge upp. Om inte för sin egen skull så för hästens och för plånbokens.

Även OM man nu hittar fysiska fel efter genomgång för en halv förmögenhet så är det stor sannolikhet att skadan redan är permanent efter så lång tid att man måste ta bort hästen i alla fall. Dessutom står man där med ännu värre samvete efter att ha kämpat på med en häst som inte varit frisk. I det här fallet är det bättre att inte veta.. Försäkringsbolaget täcker ju inte heller lynnesfel, vilket är det man letar efter orsaken till i ett sånt fall.
 
Sv: Är det rätt?

Tack för alla råd och tips. dock har jag redan provat det mesta av dem. Men nu har jag (med råd och hjälp av andra bl.a. ET:n) att hon får till slutet av sommaren på sig och under den tiden så rids hon inte, hon går på bete och ET:n arbetar med henne. När sommaren är slut (alltså när hon är hemma från betet) så har hon en ridtur på sig, beter hon sig som hon brukar blir det tyvärr slakt snarast. Dock måste jag erkänna att det inte ser ljust ut, jag har till och med redan börjat leta efter andra hästar :/
 
Sv: Är det rätt?

Ibland så måste man inse att en häst är för svår för en, eller att man inte passar ihop. Jag hade nog tagit hjälp eller försökt hitta en människa som klarar hästen och som kommer överens med den om det är så att hästen är frisk fysiskt och psykiskt.

Gett det ett försök i alla fall. Någon utbildad instruktör kanske kan hjälpa dig?

Är hästen sjuk, och har varit länge, och heller inte kan bete sig med andra hästar pga. att den kanske ha psykiska problem hade jag nog tagit bort hästen.
 
Sv: Är det rätt?

Kl,
jag tycker inte alls du behöver ta henne till en klinik eftersom du redan har gjort det.
När ditt tålamod nu är slut, din ork och din glädje, hästen är uppenbarnligen inte bra för dig, så tycker jag det är dags.
Visst finns det säkert någon där ute som är rätt för just din häst, men hur ska du hitta den personen? Nästintill omöjligt.

Låt henne bege sig till de ständigt gröna ängarna och jag hoppas för din skull att du hittar något nytt härligt häst-ämne att som du gläjd åt var dag!
 
Sv: Är det rätt?

Tycker inte det är värt att fortsätta kämpa med henne.
Har hon inte blivit bättre än, på 8 år, kommer hon inte bli det heller.
Hon lider inte av att du tar bort henne. Snarare tvärtom, för hon lär inte heller må bra.

Vad är det för stam på henne?
Finns ju en travhingst som sägs vara komplett galen. (WallStreetBanker)
Men om hans avkommor också blir det vet jag inte.
 
Sv: Är det rätt?

Säger som de övriga: det är absolut inte fel att ta bort. Som det är nu mår ni båda dåligt och skaderisken stor.
Bara nyfiken: hur beter hon sig? I vilka situationer? Vad gör hon då?
OM du vill ha ett sista halmstrå så vet jag en man som hjälpt många hästar som ingen hittat felen på, eller som blivit felbedömda, eller som är på väg till slakt. Skicka PM så får du veta mer.
 
Sv: Är det rätt?

Tack för alla råd och tips. dock har jag redan provat det mesta av dem. Men nu har jag (med råd och hjälp av andra bl.a. ET:n) att hon får till slutet av sommaren på sig och under den tiden så rids hon inte, hon går på bete och ET:n arbetar med henne. När sommaren är slut (alltså när hon är hemma från betet) så har hon en ridtur på sig, beter hon sig som hon brukar blir det tyvärr slakt snarast. Dock måste jag erkänna att det inte ser ljust ut, jag har till och med redan börjat leta efter andra hästar :/


Det är säkert en bra plan. Då får hon också en sista sommar och får bara vara häst med kompisarna ett tag.

Väldigt tråkigt om du får ta avlivningsbeslutet, men samtidigt är det bättre att bestämma sig. Det värsta är alltid när man funderar och velar fram och tillbaka... :cry:
 
Sv: Är det rätt?

Låter som ett vettigt beslut
Alternativet att du lånar ut henne som sällskapshäst till rätt människor
 
Sv: Är det rätt?

Tack för alla råd och tips. dock har jag redan provat det mesta av dem. Men nu har jag (med råd och hjälp av andra bl.a. ET:n) att hon får till slutet av sommaren på sig och under den tiden så rids hon inte, hon går på bete och ET:n arbetar med henne. När sommaren är slut (alltså när hon är hemma från betet) så har hon en ridtur på sig, beter hon sig som hon brukar blir det tyvärr slakt snarast. Dock måste jag erkänna att det inte ser ljust ut, jag har till och med redan börjat leta efter andra hästar :/

Alltså va? Du har "bråkat" med hästen i åtta år och tror att det bara kommer gå över?
Även om ET hittar den felande länken så kommer det ta lång tid, mkt kunskap och rejält med tålamod att få hästen bra.

Om jag vore du skulle jag låta hästen gå på bete ett tag och sen ta bort den utan att slänga massa pengar på behandlingar (om den inte mår bättre på smärtstillande?).
Normalt sett tycker jag väl inte att det är okej att ta bort en 'problemhäst' bara för att man själv inte klarar ut det, men har det gått så långt som åtta år är det nog dags att låta hästen bli fri från sitt llidande.
 
Sv: Är det rätt?

Alltså va? Du har "bråkat" med hästen i åtta år och tror att det bara kommer gå över?
Även om ET hittar den felande länken så kommer det ta lång tid, mkt kunskap och rejält med tålamod att få hästen bra.

Om jag vore du skulle jag låta hästen gå på bete ett tag och sen ta bort den utan att slänga massa pengar på behandlingar (om den inte mår bättre på smärtstillande?).
Normalt sett tycker jag väl inte att det är okej att ta bort en 'problemhäst' bara för att man själv inte klarar ut det, men har det gått så långt som åtta år är det nog dags att låta hästen bli fri från sitt llidande.

"bara tror att det går över"? Jag har jobbat med henne i 8 år för att HITTA felet, med hjälp av duktiga instruktörer, vet, massör och Nu ET. Under sommaren kommer ET:N att jobba med henne, ursäkta men kom inte och säg att jag "bara tror att det går över"
 
Sv: Är det rätt?

Tycker inte det är värt att fortsätta kämpa med henne.
Har hon inte blivit bättre än, på 8 år, kommer hon inte bli det heller.
Hon lider inte av att du tar bort henne. Snarare tvärtom, för hon lär inte heller må bra.

Vad är det för stam på henne?
Finns ju en travhingst som sägs vara komplett galen. (WallStreetBanker)
Men om hans avkommor också blir det vet jag inte.

E. Min kaos u: Boldy (stavning?) Hon har Nevelpride långt bak i stamtavlan på pappans sida men jag vet inte, det kan väl inte gå så många generationer och fortfarande "påverka"?
 
Sv: Är det rätt?

Säger som de övriga: det är absolut inte fel att ta bort. Som det är nu mår ni båda dåligt och skaderisken stor.
Bara nyfiken: hur beter hon sig? I vilka situationer? Vad gör hon då?
OM du vill ha ett sista halmstrå så vet jag en man som hjälpt många hästar som ingen hittat felen på, eller som blivit felbedömda, eller som är på väg till slakt. Skicka PM så får du veta mer.

På marken kan hon helt plötsligt sticka, bara sådär te.x. om jag är ute och går med henne, försöker bitas, i boxen lägger hon öronen bakåt och vänder rumpan till och hotar med att sparkas, är totalt omöjlig att lasta det här inte spelat någon roll hur mycket vi tränat på det hon är lika omöjlig oavsett. När jag rider så sticker hon, stegrar sig, bockar eller fryser fast och struntar i mig. Jag rider inte med sporrar och aldrig igen med spö den gången jag gjorde det så ställde hon sig rakt upp och slog nästan över (hon hade fryst fast så jag petade till henne på rumpan med spöet).

Vet inte om det är värt att fortsätta gripa efter halmstrån längre men det var ett bra tips men som sagt, jag vet inte fömodligen inte. :/
 
Sv: Är det rätt?

Det är säkert en bra plan. Då får hon också en sista sommar och får bara vara häst med kompisarna ett tag.

Väldigt tråkigt om du får ta avlivningsbeslutet, men samtidigt är det bättre att bestämma sig. Det värsta är alltid när man funderar och velar fram och tillbaka... :cry:

Precis det är velatet som är problemet, hade jag kunnat skulle jag tagit ett beslut och hållt det och genomfört det snarast men det funkar inte så i mitt huvud -.- men man får hoppas på det bästa, även om jag inte vet vilket som är det i det här fallet :(
 
Sv: Är det rätt?

Stackars pollan, hon låter ju helt förstörd. Vet du något om henne sen innan hon kom till dig? (vet inte om du tagit upp det, orkade inte läsa igenom allt)
 
Sv: Är det rätt?

kl

Jag hade under en ganska kort tid (7-8 månader kanske?) ett varmblodssto e. Tap In som var så som du beskriver. Det var inte roligt att ha häst när jag hade henne och jag såg verkilgen inte fram emot dagens träningspass så jag beslutade mig till slut, efter att hon hade sprängt staketet och tagit med sig hela stoflocken in i en hingsthage, att säga tack men nej tack. Det var inte ens roligt att hålla på med tvååringen eftersom jag bara funderade på hur jag skulle lösa det med "tokan". Jag hade henne på foder och skulle få henne gratis om allt funkade... gissa varför hon var gratis? ;)

Även om man skulle hitta felet på din häst så ska det nog mycket till om hon blir en lugn och harmonisk, trevlig ridhäst efter 8 år med vad det nu kan vara som är fel. Även om det fysiska läker så sitter det mentala oftast kvar, och är det ett mentalt problem från början så är det frågan om det går att rätta till det heller. Du har ju verkligen gett henne all tid i världen och både en femtex, sjätte osv chans. På "min" häst hittades inga fysiska fel. Även om det låter hårt så är det sant - en död häst lider inte.
 
Sv: Är det rätt?

Känner att jag måste delta här! När min föräldrar var unga så köpte de en fjording som hete mirran. Hon va både körd pch riden. Men hon skenade, sparkad, bockade och stack vid både körning och ridning. Hon bet och sparkade både pappa och mamma välldigt illa. Hon kunde få världens raseriutbrått i boxen och nästan sparkade sönder den. De bestände sig då att lämna tillbaka henne, men fd ägaren sa nej. Så de valde att sälja henne. Det kom en tjej och pro red henne. Självklart sa pappa oh mamma hur mirran va. Men tjejen vill ändå prov rida. Hon kunde galoppera , trava henne utan problem. Ligga raklång på hennes rygg, ligga bakåvän på henne jaa göra allt möjlig och mirran var super snäll. Det enda probelmat som var mellan pappa oh mamma och mirran var att kemin inte stämde mellan dom. Så tänk över ditt val.
 
Sv: Är det rätt?

Tycker inte det är värt att fortsätta kämpa med henne.
Har hon inte blivit bättre än, på 8 år, kommer hon inte bli det heller.
Hon lider inte av att du tar bort henne. Snarare tvärtom, för hon lär inte heller må bra.

Vad är det för stam på henne?
Finns ju en travhingst som sägs vara komplett galen. (WallStreetBanker)
Men om hans avkommor också blir det vet jag inte.

Jag vet en som inte är tokig. Enligt uppfödaren då.
 
Sv: Är det rätt?

Förlåt att jag kritiserar men det här är jättebra tips om hästen betett sig så i några månader eller kanske som längst ett år... efter åtta års kämpande så är det dags att ge upp. Om inte för sin egen skull så för hästens och för plånbokens.

Även OM man nu hittar fysiska fel efter genomgång för en halv förmögenhet så är det stor sannolikhet att skadan redan är permanent efter så lång tid att man måste ta bort hästen i alla fall. Dessutom står man där med ännu värre samvete efter att ha kämpat på med en häst som inte varit frisk. I det här fallet är det bättre att inte veta.. Försäkringsbolaget täcker ju inte heller lynnesfel, vilket är det man letar efter orsaken till i ett sånt fall.

Ja stor sannolikhet men behöver inte vara så. Sedan är jag en sådan person i mig själv (både positivt och negativ enligt min mening) att jag hellre provar alla dess vägar innan jag tar det slutliga beslutet. Jag hade haft ett rent samvete om jag hade fått reda på vad det var för fel på min häst tillslut.
Sedan ska man inte heller stirra sig blind på att hästen är problemet kan även vara ryttaren. Visst där kan jag hålla med dig om att det har gått ett antal år, men vi vet inte hur mycket som gjorts med hästen under denna tid. Om det hade varit min häst hade jag nog reagerat lite tidigare. För det är ju ingen rolig situation som TS sitter i.
 
Sv: Är det rätt?

Men man kan ju misstänka av det TS skriver att hon oavsett inte är sugen på att ha kvar hästen. Är det en häst man verkligen är fäst vid och vill få det funka är det ju en sak, men efter så många år är väl frågan om man tycker det är värt att fortsätta och om det skulle sitta kvar för mycket i ens egen skalle för att det ska kunna bli hållbart.

Nu kanske det låter väldigt fördomsfullt (men bygger ju faktiskt på egna erfarenheter) men hade det varit en häst som på något vis är eftertraktad och skulle gå att hitta en seriös köpare till som klickar med hästen är det ju en sak. Då kanske det kan vara hopp om att förbättra hästen/hitta eventuellt problem för att med bättre samvete kunna sälja.
Men det är hopplöst nog att sälja travare och de lockar till sig okunniga och mindre seriösa köpare. Så vill man inte ha kvar hästen tycker jag det är bättre att slakta/avliva.
Men jag vet hur det är, har alldeles för mycket samvete så jag skulle också ha dragit på det in i det sista. MEN jag skulle aldrig ha orkat hålla på så länge som TS har gjort! :o
Är ju en helt annan sak som sagt om man älskar sin häst och det iallafall går framåt, kanske bara är problem i enstaka situationer, mot som i det här fallet då det verkligen inte låter som att det klickar och är så genomgående stora problem.
 
Sv: Är det rätt?

Håller med de flesta här.. Det är ett mognare beslut att inse när det är dags att släppa taget.

Precis som folk dessutom har nämnt så gäller det att vara realistisk när det kommer till rasen av hästen och de beteenden som den har. Även om travarna är väldigt trevliga hästar (här själv en halvbror till denna häst som är helt underbar) men de springer ständigt i motvind på inom ridvärlden.

Det är möjligt att TS hittar någon som vill ha hästen som sällskapshäst och bara gå att skrota i hagen men sådana människor växer inte på trän. För hästens skull så är det dessutom svårt att garantera att liv som kommer att bestå av lullande i hagen då den kanske säljs till en mindre erfaren människa och vips så ska det testas att hoppas, dressyras etc och folk kan bli skadade.

Det är i situationer som dessa som vi djurägare måste ta vårt riktiga ansvar och ställa oss bortom känslor och endast se till djurets bästa i ett logiskt tänkande. Oavsett vilken utgång det blir...
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har en 23 år gammal dressyrhäst som jag haft i 9 år. Jag känner henne alltså mycket väl! Hon har alltid haft mycket energi och...
2
Svar
35
· Visningar
2 385
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 065
Skola & Jobb Om man har mycket resor på jobbet, måste man åka på alla? Har man rätt tacka nej? Kan börja med förtydligande, jag är INTE utbränd...
10 11 12
Svar
231
· Visningar
11 141
Senast: Badger
·
  • Låst
Hästhantering På förekommen anledning sitter jag och funderar på det här med hästar som springer på/över en människa, vilket ju i bland haft en...
16 17 18
Svar
351
· Visningar
16 076
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundpassning, hundar som kissar
  • Oseriös avel 2023
  • Tråden för spår

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp