A
ang
Sv: Är det hästarna eller hästägarna som har blivit sämre?
Jag tror det beror på en hel del orsaker varav många redan tagits upp.
Hos människan är nu hästen mest en rekreation och därmed använder vi våra fyrfota vänner på ett annat sätt. Vi har mindre tid och kanske mera pengar, och många köper häst direkt efter RIDskolan, där du kanske lär dig rida men inte sköta eller hantera. Just samvaron/ ridningen prioriteras och jag har hört fall där det är ok att treåringen är svårlastad - men nog fasen skall den hopptränas ...
Hästen är samtidigt inte längre en arbetskompis som måste fungera i olika situationer, utan en prestationsavlad individ och inte minst en värdefull ekonomisk transaktion.
Men nog är hästaägaren ofta "boven i dramat" ... Vi stallar hästarna efter våra behov, vi fodrar utifrån våra kunskaper och plånböcker, oavsett om det passar eller inte. Vi vårdar inte bara efter dokumenterad vetenskap, utan efter våra drömmar och förhoppningar och betalar andra för att tala med våra djur eftersom vi själva inte lyssnar eller ser. Eller har kunskapen för detta.
Och vi ursäktar ofta våra ögonstenar med att förmänskliga deras sätt eller handlingar. Lättast att förändra borde ju vara vi själva -men samtidigt är vi också oerhört lättstötta och känsliga för kritik ...
Jag tror det beror på en hel del orsaker varav många redan tagits upp.
Hos människan är nu hästen mest en rekreation och därmed använder vi våra fyrfota vänner på ett annat sätt. Vi har mindre tid och kanske mera pengar, och många köper häst direkt efter RIDskolan, där du kanske lär dig rida men inte sköta eller hantera. Just samvaron/ ridningen prioriteras och jag har hört fall där det är ok att treåringen är svårlastad - men nog fasen skall den hopptränas ...
Hästen är samtidigt inte längre en arbetskompis som måste fungera i olika situationer, utan en prestationsavlad individ och inte minst en värdefull ekonomisk transaktion.
Men nog är hästaägaren ofta "boven i dramat" ... Vi stallar hästarna efter våra behov, vi fodrar utifrån våra kunskaper och plånböcker, oavsett om det passar eller inte. Vi vårdar inte bara efter dokumenterad vetenskap, utan efter våra drömmar och förhoppningar och betalar andra för att tala med våra djur eftersom vi själva inte lyssnar eller ser. Eller har kunskapen för detta.
Och vi ursäktar ofta våra ögonstenar med att förmänskliga deras sätt eller handlingar. Lättast att förändra borde ju vara vi själva -men samtidigt är vi också oerhört lättstötta och känsliga för kritik ...