Jag undrar om inte en del av problemet kan vara att man helt enkelt inte har någon kultur av att gå kurser med sina djur?
I Sverige är det allmänkunskap att hundar behöver motioneras och konceptet "gå valpkurs" är något vanligt och som man får höra från många olika håll.
På många andra håll har man hunden i trädgården mest, och att själv ha förmågan att träna djur är något "för proffs", precis som att det inte är helt ovanligt att man har hästen helinackorderad och i att ta lektioner ingår att tränaren ska rida hästen ett par dagar i veckan för att "hålla den tränad". Någon slags inlärd hjälplöshet eller hur man ska se det.