"Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Swat

Trådstartare
Passade nyss en bekants hund några dagar. Hunden i fråga är en omplacering på ca 3 år.
Matte är jätte ambitiös och trots att vi tränar hund på HELT olika vis så är det jag som passar hunden de få gånger hon behöver "lämna bort" honom.

Hunden ifråga tränas enligt den mjuka-konstens alla regler - med skvallerträning, fel beteenden = utebliven belöning och "nytt försök", "problem-situationer" tränas uppdelat i små, små, små steg osv och sakta men säker så gör matte och hund framsteg.
Matte är JÄTTE noga med allt och planerar i stor sett sitt liv kring denna hund.

Hunden har bott hos sin nya ägare i 18-20 månader och om dess tidigare liv vet jag inget alls!
Gentemot sin ägare är hunden - i mina ögon - både "oartig" och oengagerad, han inbjuder sällan till något och väljer ofta sitt eget sällskap framför mattes. Han "bökar och stökar" ganska mycket i vardagen och är för mej på många vis en osympatisk hund.

När hunden är hos mej så är det mitt "gestapo-liv" som gäller!
Jag korrigerar beteenden som jag anser oacceptabla och styr hunden precis som jag styr mina egna hundar. (OBS!! Detta vet matten mycket väl om!)
I vardagen med sin matte har hunden STORA problem med hundmöten och han kan inte rastas lös annat än i "rastgårdar" eller i lång-lina i skogen.
Hos mej hade vi en ordentlig "diskussion" om hur man beter sej vid hundmöten - första gången jag passade hunden - och han rastas lös med mina hundar dagligen. Hunden har vid två tillfällen försökt "dra på vilt" vilket resulterat i att jag efter en del springande förklarat att jagar gör man dj**lar inte när man är i mitt sällskap!

Så till "problemet", hunden "älskar mej"! Han "dyrkar marken jag går på" och är en samlad, cool, mycket trevlig hund hemma hos mej. Han är uppmärksam, glad, aktiv utan att vara "påfrestande" och behandlar alla med en mjuk "artighet".

När matte ska hämta hunden så blir han inte glad... Hon får bogsera ut hunden till bilen, hon gör "allt" - lockar med korvar, köttbullar, favvo-bollen. Hon försöker ignorera hans "hysteri" osv.
Väl hemma så beter han sej sedan - i mina ögon - som "skit" igen och kan inte möta andra hundar eller vara lös...

De få gånger vi rastat hundarna tillsammans och hon - efter en del övertalning - släppt honom lös och sett hur fint han fungerar har hon nästan börjat gråta...

Så snälla ni som tränar med mjuka metoder HJÄLP mej!!

Personen i fråga kommer aldrig träna "som mej" utan hon kör sitt rejs - vilket jag självklart inte kan säga något om!
Men hur kan jag agera för att hunden - med ert tränings-tänk - skall knyta an mer till sin matte? Hur ska hon agera? Hon och hunden gör som sagt små, små framsteg och hon lägger ner många timmar/vecka på träning. Hunden kan en massa olika "trix" och konster och så länge inget stör så tycker hon att han fungerar jätte bra...

Men... När han varit hos mej några dygn och hon kommer så vill han nästan inte ens hälsa och möter jag dem på stan' så skriker han och vrålar och ska helst "äta upp mej"..

Tips någon?!
Ni förstår ju säkert hur det skär i mattens hjärta när hennes hund så tydligt "favoriserar" en person som han träffat sammanlagt kanske 20 dygn samtidigt som han så tydligt "avvisar" henne.

/Swat
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Åh, har sett och upplevt samma sak vid ett flertal tillfällen. Ska vara tyst i diskussionen dock och bara läsa :)
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag har ingen hjälp att ge men som liten var jag med om en sån sak som liknar din beskrivning om en hunds känslor för en annan ägare.
Min pappa brukade hjälpa ett par som var grannar till min farbror, de hade en schäferhund som var "hemsk". Pappa gick även lydnadskurser med denna hund och han började älska min pappa. Det var lika svårt att lämna tillbaka honom varje gång de träffades osv.

I detta hus där denna hund bodde då (han var ett år) så käkade han allt, tom. gardinerna. Till slut så orkade detta par inte ha honom kvar och min far blev tillfrågad om han ville ta över.

Jag var liten och minns det inte men min far och mor fick hem denna hund en midsommarafton, då de skulle gå upp på dans till Gammelgården. De gick iväg och bävade för förödelsen när de skulle komma hem.

Mor och far öppnar dörren och kliver in i huset, hunden möter dem i dörren och ingenting är rört. Absuolut inget!

Det är bara början på alla händelser denna hund gjorde. En sån hund får man aldrig uppleva mer.

När han fick flytta till mina föräldrar så hade han kommit hem, han gjorde aldrig något mer bus eller förstörde något. Otroligt duktig och vaktade oss barn när föräldrarna åkte fram på byn för att handla osv. Kom det folk som vi släppte in så släppte inte hunden ut dem förrän mor och far kom hem. Han gjorde massor av såna grejor. När pappa satte på honom koppel så blev han en annan hund (det var sällan min far använde koppel, så lydig) Hunden vaktade och var nästan aggressiv med far i andra änden av koppel. När mamma gick med honom drog han oftast som ett ånglok så hon gick sällan ut med honom.
Jag har fått det berättat jag gick också ut med honom och han gick som en filbunke, drog aldrig i kopplet. Hittade jag inte kopplet så tog jag garn och knöt fast runt halsen. Den hunden dog när jag var 13 år och mitt liv gick itu. Idag är jag 42 och jag kommer ihåg honom som igår, alla utflykter mm vi gjorde. Vi bodde på landet och jag hade inte så många kompisar i min ålder så det blev att hunden och jag gjorde det mesta ihop.

Din bekants hund skulle nog ge sitt liv för att få ha sig som ägare.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag kan inte se att du kan göra så mycket. Tydligen strålar du av "alfa" för den här hunden. Om det är träningsmetoder eller annat kan väl vara svårt att säga. Om man skulle anta att det var pga träningsmetoden så tror jag ändå inte att matten skulle uppnå samma effekt om hon "gick på kurs" hos dig och ändrade sina metoder. Hon har antagligen tagit till sig denna metod för att den passar henne som person, om din metod inte passar henne kommer hunden ändå genomskåda henne.

Om jag var matten skulle jag såklart vara hemskt ledsen, man tror ju aldrig att ens hund skulle vilja flytta hemifrån :crazy:
Jag skulle nog börja med att inte lämna hunden till dig mer, det känns som att det blir bara mer traumatiskt för både hund och matte.
Sedan skulle jag se om jag kunde få hjälp av någon tränare att anpassa mina metoder så att de passar hunden bättre. Som omplacering kanske den behöver mer struktur, det kanske finns andra saker matten kan ändra på utan att försöka "härma" dina metoder.
Skulle tro att det finns flera vägar till en hunds hjärta :idea:

Tänkte på ett avsnitt med Ceasar Millan, det var en stooor lufs till hund som bara skulle ha speciallagad mat och sen åt den knappt det heller, bara om den blev handmatad osv. Den verkade också smått ointresserad av både matte och omvärlden.
Den fick börja jobba HÅRT för maten, motion tills magen kurrade, (var säkert fler grejer de gjorde, minns bara lite) men plötsligt blev hunden både vaken, glad och hungrig :idea:
Tja, sensmoralen var väl typ att man inte ska göra det för lätt för dem, då blir de ointresserade av en tillslut.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Vilket festligt problem, börjar genast fundera.

Hur är konsekvensen hos matte? Sagt ord gäller, även om man inte änvänder gestapo-metoder för att ta igenom dem.

Belöning - är det verkligen värt något för hunden? Det är ju det det hela går ut på, det ska var oumbärligt att göra motsatsen till vad som ger belöningen.

Är matte den resurs som tar alla svåra beslut, tex vid hundmöten. Kan matte sätta hunden och förklara att "Nu är det du som håller klaffen och tittar på mig".

När jag fick min egen var han som en furie mot andra hanhundar, detta löste jag genom att han fick ta ögonkontakt som vanligt. Men, han fick inte släppa kontakten innan han fick "fri".

Detta lärdes in i köket och avancerades via trädgården, till hundar på rejält avstånd osv.

Sen är det ju så att "vissa har det". Har jag någon hund som slamsar runt på mina kurser så kan det räcka att jag är på samma kvadratmeter som hunden för att den ska ändra inställning. Kalla det alfa-tjosan eller vad man vill.
 
Senast ändrad:
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Även jag har sett detta fenomen flera gånger. Matte/husse är en levande godismaskinn som man går till och gör något för att få en gotta. Men relation finns det ingen alls. Jätteledsamt då dessa människor jag stött på varit Jätteengagerade i sitt hundträningstänk men aldrig når fram till något mål. Allt tar en jävla tid och hunden hinner hitta på artonhundrasjuttiotvå nya hyss.

En hund kan inte sitta fint, rulla runt eller spela död genom hela livet. Det är väl jättegulligt att den kan massa konster, men det är väl inte det som är det viktiga?

Kommer följa den här tråden med stort intresse! :bow:
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

<snip>

Kommer följa den här tråden med stort intresse! :bow:

Ditto!

Personligen tror jag min hund hade varit helt galen om jag bara kort med godis, lek, och berom. Jag tror att de flesta hundar behover ocksa consequencer nar de valjer att inte lyda. Precis som barn.;)
 
Senast ändrad:
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

det där är inte "mjuka metoder", det där är "inga metoder". hela klickergrejen bygger ju på att hunden aktivt jobbar istället för att passivt ledas.

jag tycker också att man måste skilja på vardagsdiciplin och tävlingsträning. ska man kunna leva med hunden så måste den också få tillgång till "husreglerna", dvs du förklarar tydligt vad som är okej och vad som inte är det och vad konsekvensen blir om man bryter mot reglerna.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Har varit med om samma sak, en hund jag var dagmatte till. En japansk spets tik vars matte var alldeles för mjuk, även om det verkligen inte var en hård hund så märktes effekten av detta tydligt.

Jag har ungefär samma filosofi som dig, mina regler gäller oavsett vems hunden är och hur den brukar ha det, har jag hand om den så anpassar jag mig inte till den utan den får anpassa sig till mig och min hund.

Den här tiken blev lite chockad när ingen behandlade henne som en bebis i jobbiga situationer som möten med nya hundar. Hon var rätt osäker och visade gärna tänderna åt nya hundar vilket jag inte accepterade utan korrigerade varefter jag fick en chockad blick av hunden men sen slutade hon med det.
Hon valde efter det att ignorera hundar istället för att morra och visa tänderna vilket till sist ledde till att honom fungerade i flocken.


När hennes matte skulle hämta henne blev hon glad en stund men sen var det liksom som om hon sa: visst kul att se dig, vi ses en annan dag!
Hon ville inte gå, stannade gärna hos mig istället.

Likadant när jag skulle lämna henne hos dem, hon hälsade glatt och gick sen tillbaka till hissen och tyckte att hon och jag skulle gå igen.


Lite sorgligt men det var hennes första hund och var lite överbeskyddande.


Hoppas du kan hjälpa din vän att vinna hundens förtroende och att hon kan bli en inspiration för sin hund, som du uppenbarligen är för den.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

det där är inte "mjuka metoder", det där är "inga metoder". hela klickergrejen bygger ju på att hunden aktivt jobbar istället för att passivt ledas.

+ 1 på den :bow:. Det är verkligen en vanlig och vedertagen missuppfattning att mjuka metoder går ut på att ge godis i tid och otid vad hunden än gör :crazy:.

Mina klickertränade hundar måste även de prestera då vi shapar fram beteenden, inget korrekt resultat = inget klick = ingen förstärkning. Inte mutar eller lockar jag mina hundar till att lyda bara för att jag arbetar med klicker, utan jag ser till att få en aktiv och intensiv arbetsinsats innan klick utdelas.

Dock kan jag hålla med om att många som säger att de håller på med "mjuka metoder" ofta inte vet vad de sysslar med, utan hamnar i ett mutstadie och inte har en aning hur de ska göra för att få hunden att aktivt och villigt arbetar med dem (och därigenom får hundar med låg störningströskel och som är intresserade av allt annat förutom sina förare), men det tror jag är minst lika vanligt i gruppen som jobbar med "hårda metoder".

Summasummarum: Det finns bra förare som lyckas och dåliga förare som misslyckas inom alla förgreningar och inlärningsmetoder/skolor.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Skuggi: Jag passar denna hund eftersom matte har jätte svårt att hitta någon som vill/kan passa honom! Det är rent ut sagt en "djäkla skit hund" till vardags! Han har varit på pensionat några gånger men där uppfört sej så att han inte varit välkommen tillbaka - detta har varit pensionat med mjuk-inriktning där hundarna förväntas fungera i hemmiljö/i grupp.

Blandrastik: Jag är allt för oinsatt i - och oförstående till - denna mattes träningsupplägg för att kunna uttala mej säkert, men hon har gått ett antal kurser på Hun***s H*s, gjort ett par "problem-utredningar" och även tränat privat för någon IMMI-tjej - och tränar fortfarande för den tjejen någon gång i kvartalet eller så tror jag.

Hon är - enligt egen utsago - mycket konsekvent och planerar sin träning in i minsta detalj enligt något vedertaget (?) metod som hon lärt sej av någon av dessa tränare. Och jag upplever henne som EXTREMT noggrann och "målinriktad".

Sedan har jag lite svårt att relatera till frågorna:
Belöning - är det verkligen värt något för hunden?
Är matte den resurs som tar alla svåra beslut?

Vad gäller belöning så skiter denna hund högaktningsfullt i alla "belöningar" som matte erbjuder - utom om han själv "vill" något.
Hon har nog testat det mesta - tror jag...
Korv, köttbullar, torkad lever, fiskbullar, den vanliga hundmaten mm. Hon har tagit undan hans egen mat och krävt att han skall prestera något för att få sin mat som belöning osv.osv.
Hon har bollar och trasor och kamp-dontar och mjukdjur och brandslangar osv.
Men hunden är inte intresserad! Inte så länge matte "styr" belöningen vill säga...

När det gäller "resurs" så förstår jag inte hur du menar... Hunden ifråga skiter i sin matte - utom om allt är lugnt runt omkring och han är på "rätt humör"!

Hon har nött in MASSOR av "moment" inomhus och i andra störningsfria miljöer och även lagt till vissa kontrollerbara störningar - som även de fungerar när hunden vill.

Cillamuffins: Men när matte inte vill/kan "förklarar tydligt vad som är okej och vad som inte är det" utom genom att ignorera hundens "dåliga" beteenden och sedan försöka förstärka när han gör "rätt" då?

Moster Mia: Jag försöker INTE kritisera metoder eller hundägare!! Jag ber om hjälp för att kunna ge denna matte nya redkap att hantera sin hund på ett sätt som hon anser är korrekt!

Konkreta frågor:
Hur gör ni för att avstyra hunden från att "bete sej illa"?

Ett: Varje morgonpromenad så är risken överhängande att ni kommer möta andra hundar. Vid dessa möten - oavsett om ni ser hunden på långt håll eller om den dyker plötsligt - så fixerar er hunden sej något enormt!
Om mötet sker inom några meter så gör hunden riktiga "ful utfall" och mattes största problem är att orka ta hunden förbi utan att någon skall komma "i kläm". Om mötet sker på lite längre håll så hänger hunden längst ut i kopplet och skäller, väser, morrar, gurglar, spottar osv.

Matte jobbar heltid så hon kan inte åka till någon annan plats, hon kan inte går någon annan väg som är hundfri och rent praktiskt så kan hon ju inte gå upp många timmar tidigare för att vara mer ensam i såpret.

Två: Hunden är inte "aktsam" om sin matte!
Han kan gå in i/krocka med henne, hoppa på henne utan hänsyn och skalla henne, välta henne, riva henne i ansiktet osv.
Han bogserar även omkring henne i kopplet när han vill det. Matte har testat både halsband, selar och halti, men hunden lyckas alltid "stöka" i kopplet.

Hunden brukar även bita tag i kopplet och börja kampa med matte på promenaderna och då har matte stora svårigheter med att över huvud taget få honom att släppa eller ens få honom med sej år "rätt håll".

Vad göra?

/Swat
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag tycker inte att du specifikt försöker kritisera, det var en allmän reflektion över vad jag märkt har blivit ett mer och mer allmänt missförstånd om att sätta likhetstecken mellan klickerträning och regellös/dålig träning :).



Som någon sa ovan, hundägaren är inne på sin egna metod, och har en klar plan i hur hon ska jobba (av vad jag kan läsa så verkar hon vara väldigt strukturerad, fast har kanske inte jobbat så mycket med grunderna så att hon och hunden har fått den livsviktiga kontakten?) så att försöka få henne att byta metod skulle nog bara skapa mer problem än det skulle hjälpa.



Kan det vara så att hon är ett exemplar av de personer jag pratade om i mitt förra inlägg,
som säger att de håller på med "mjuka metoder" ofta inte vet vad de sysslar med, utan hamnar i ett mutstadie och inte har en aning hur de ska göra för att få hunden att aktivt och villigt arbetar med dem (och därigenom får hundar med låg störningströskel och som är intresserade av allt annat förutom sina förare),
. Men det är ju inget jag kan säga med bestämdhet, utan bara vad jag utläser av det du skrivit.

Jag tycker inte att hon verkar inte ha klarat av att mästra de "mjuka metoderna" och det i kombination med att hunden verkar ha väldigt mycket driv och motor, så blir det inget bra. Den får ingen bra styrning eller stöd från sin förare, och börjar därför agera ut.


En aspekt man kan tänka på, är att s.k. "Cross-over"hundar (hundar som tidigare tränats med hårda metoder och "kadaverdiciplin") och som sedan fasas över till klickerträning mycket ofta får en period där de blir mer "odrägliga", eftersom de för första gången får arbeta på eget initiativ och börja bjuda på beteenden. Det är här som det kan vara en svår period för hund och hundägare. Och sen är det ju ännu svårare med omplaceringar som man inte vet vad som hänt dem innan.



Men det jag i mitt stilla sinne tänker på (som inte hjälper hundägaren i sin relation till hunden, tyvärr) är om hon inte har tagit sig vatten över huvudet? Det kanske är en för svår hund för henne, oavsett vilken träningsmetod hon skulle använda sig av? Det är ju svårt att säga när man inte känner dem eller har sett dem, men vad tror du själv? Alla förare och alla hundar passar ju inte ihop...
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Mina åsikter om hundägaren och hunden spelar mycket liten roll då hon - som sagt - LEVER för sin hund!
(Mitt konkreta råd till henne hade varit att avliva och skaffa något nytt mer lämpat för henne och hennes träningsmetoder.)

Jag har själv upplevt cross-over effekter på mina egna hundar, dock inte under 18-20 månaders tid!

Frågorna/Funderingarna kvarstår: Vad gör ni? Hur börjar ni bryta "problem-beteenden" i vardagen?

Vad kan jag göra? Råda ägaren att göra?

/Swat
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Personligen så bryter jag problembeteenden antingen med ett oförenligt beteende, t.ex. om min hund fokuserar för mycket på andra hundar (som skulle kunna utmynna i en "skällattack") så ber jag om ögonkontakt och ett sättande/läggande/fotgående etc. så min hund slutar fokusera på den andra.

Jag kan även ge kommandot "titta där" och belöna hunden för att den tittar på det som "stör" den. Skvallerträning är underskattat hos många!

Ett tredje sätt är att sätta hunden i lek och leka oss förbi det som "stör".

Ett fjärde är att helt enkelt säga "Nej! Här var det" och bryta beteendet genom ett avslutningskommando och förstärka när hunden släpper det som "stör".


Det finns flera olika sätt som jag använder för att bryta beteenden (det viktiga är ju att bryta beteendet INNAN det urartar), men det finns ju vissa krav för att det ska fungera, t.ex:

* Hunden ska kunna fokusera på mig (genom att man lärt den att fokusera i svårare och svårare miljö). Vi måste alltså först kunna arbeta tillsammans störningsfritt för att sedan kunna arbeta i miljöer med högre störning.

* Hunden ska vara intresserad av att få förstärkning, alltså måste jag ha hittat något som verkligen ÄR en belöning för hunden.



Så med den relation (eller icke-relation) som din vänninna och hennes hund har, så tror jag inte att något av dessa alternativ skulle fungera, eftersom hunden helt enkelt inte verkar intresserad av henne/att arbeta med henne.

Så jag hade rekommenderat henne att gå tillbaka i träningen och arbeta mycket med kontaktövningar, fokusövningar, och träna störningsfritt. Man kan INTE kräva att hunden ska gå att bryta vid problembeteendet om man inte tränat grunderna innan. Klickerträning är ju ingen magi som fungerar utan att man gör någonting, men det tror jag nog allt att du vet :D!

Sen även att hon kanske kan sätta upp mer regler för sin hund. Är den tillåten att göra "vad som helst" hemma hos henne och därigenom blir osäker på henne?
 
Senast ändrad:
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Men är det helt uteslutet att försöka få henne att använda "dina" metoder? Eller i alla fall försöka leda in henne mer på ett annat (ditt) spår? Hon måste ju se att hunden både mår och fungerar bättre hos dig.

Fråga henne hur hon tycker att hennes och hundens relation är, och vad det beror på att den ser ut som den gör, om hon har några egna förslag på lösning. Om varför hon och hundens relation ser ut som den gör trots en massa kurser och privatträningar. Vilka skillnader hon ser i ditt och hennes agerande och hur detta påverkar hunden.
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag tror "tyvärr" att denna matte kommer hålla kvar vid sitt tänk!

Hon anser att min träning är stenålders-mässig och korrigeringsbaserad. (Som ni förstår så har vi diskuterat detta vid några tillfällen :) )

Skall nästa gång jag får möjlighet försöka föreslå att hon backar i sin träning och försöker hitta en väg där hunden kan fokusera sej på "henne" eller i alla fall på hennes resurser i form av kamp/boll/näring osv.

/Swat
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag har ingen hjälp att ge men som liten var jag med om en sån sak som liknar din beskrivning om en hunds känslor för en annan ägare.
Min pappa brukade hjälpa ett par som var grannar till min farbror, de hade en schäferhund som var "hemsk". Pappa gick även lydnadskurser med denna hund och han började älska min pappa. Det var lika svårt att lämna tillbaka honom varje gång de träffades osv.

I detta hus där denna hund bodde då (han var ett år) så käkade han allt, tom. gardinerna. Till slut så orkade detta par inte ha honom kvar och min far blev tillfrågad om han ville ta över.

Jag var liten och minns det inte men min far och mor fick hem denna hund en midsommarafton, då de skulle gå upp på dans till Gammelgården. De gick iväg och bävade för förödelsen när de skulle komma hem.

Mor och far öppnar dörren och kliver in i huset, hunden möter dem i dörren och ingenting är rört. Absuolut inget!

Det är bara början på alla händelser denna hund gjorde. En sån hund får man aldrig uppleva mer.

När han fick flytta till mina föräldrar så hade han kommit hem, han gjorde aldrig något mer bus eller förstörde något. Otroligt duktig och vaktade oss barn när föräldrarna åkte fram på byn för att handla osv. Kom det folk som vi släppte in så släppte inte hunden ut dem förrän mor och far kom hem. Han gjorde massor av såna grejor. När pappa satte på honom koppel så blev han en annan hund (det var sällan min far använde koppel, så lydig) Hunden vaktade och var nästan aggressiv med far i andra änden av koppel. När mamma gick med honom drog han oftast som ett ånglok så hon gick sällan ut med honom.
Jag har fått det berättat jag gick också ut med honom och han gick som en filbunke, drog aldrig i kopplet. Hittade jag inte kopplet så tog jag garn och knöt fast runt halsen. Den hunden dog när jag var 13 år och mitt liv gick itu. Idag är jag 42 och jag kommer ihåg honom som igår, alla utflykter mm vi gjorde. Vi bodde på landet och jag hade inte så många kompisar i min ålder så det blev att hunden och jag gjorde det mesta ihop.

Din bekants hund skulle nog ge sitt liv för att få ha sig som ägare.

Det låter som min fars gamla schäfer som han hade när jag var liten. Hunden hade lämnats tillbaka till uppfödaren för att han var allmänt besvärlig. Efter ett tag hos min far blev han den mest fantastiske hund. Farsan hade honom som tjänstehund inom försvaret och han var bla utbildad skyddshund och minsökarhund.

Gissa om jag var ledsen när vi fick avliva honom när han var 14 år.

Vad TS beskriver verkar vara att hunden helt enkelt uppskattar en stark och konsekvent ledare som har tydliga riktlinjer för hunden.

/KT
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Jag tror "tyvärr" att denna matte kommer hålla kvar vid sitt tänk!

Hon anser att min träning är stenålders-mässig och korrigeringsbaserad. (Som ni förstår så har vi diskuterat detta vid några tillfällen :) )

Skall nästa gång jag får möjlighet försöka föreslå att hon backar i sin träning och försöker hitta en väg där hunden kan fokusera sej på "henne" eller i alla fall på hennes resurser i form av kamp/boll/näring osv.

/Swat

Det är ju fint att hon är ambitiös och principfast, men måste det vara svart och vitt? ;)
Kan du inte göra ett ärligt försök att "visa" hur hunden fixar att uppföra sig vid andra möten med dig, eller något, så kanske hon blir "sporrad" och vill ha en rejäl lösning på problemet?

(Sedan är det ju så att det kanske inte alls är helt säkert att hon får bukt med problemet bara för att hon gör som du. Det kanske inte alls funkar för henne, men då har hon ju iallafall provat. )

Jag är överlag väldigt mjuk och korrigerar sällan, men det händer. Ett tillfälle har varit just vid möten. Min hanne har gjort gjort några få utfall mot människor och några fler mot hundar. Med människorna har jag kört HELMJUKT, men samtidigt styrt honom. Inte haft honom under kommando men haft honom nära mig och slängt godisar i diket under mötet för att avdramatisera. Det har funkat och han har inte gjort ett utfall på jag vet inte hur länge.

Vid hundmöten är han "häftig", struttig och spännig så där har jag korrigerat honom istället. Nu är han väldigt mjuk och fin så en korrigering för honom som tar är t ex att jag bara vänder mig emot honom och säger typ "lägg av". Han är fortfarande struttig men gör inte utfall. (så länge det inte är en lös hund som är alldeles för glad, typ.)

Hm. Vad jag vill komma fram till är nog det här: Jag är som sagt väldigt mjuk och använder t ex aldrig korrigering i träning. Jag pysslade med skvallerträning i 1½ år med min hund, och det fungerade inte på honom just vid möten. Han stressar upp sig ännu mer därför att det blir "mycket som ska göras", alltså det kommer någon, det ska ätas godis, mat, person, åh god mat, va? En boll? Åh, en tant.... Det blir "overload" i huvudet på honom.
På min andra hund funkade det galant, faktiskt. Det är individuellt.

Summa summarum: Bara för att hon vill vara mjuk behöver hon ju inte ändra hela sitt träningstänk! Men har hon problem som hon upplever som jättejobbiga kanske hon faktiskt kan tänka sig att...vidga vyerna litegrann? :o
 
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Som jag ser det så ger ni bara den här hunden dubbla budskap.Onödigt att förvirra en sån här hund med det(omplaceringshund som är lite "jobbig").Tror det är bäst att ni bestämmer ett sätt att träna hunden på,eller att bara en av er har hunden,och det får väl bli ägaren då,för det är ju trots allt dennes hund och inte din.
Jag har aldrig "gestapo" tränat mina hundar utan kört ganska mjukt när dom är små och sen kört ett lagom mellanting.För mig är inte hunden en undersåte utan en vän.En jämställd.Jag har ändå inga problem med hundmöten,osv idag.Jag tror inte heller på att hundar måste ha någon att lyda för att må bra.Inte har dom en ledare i vargflocken som tramsar runt och säger "sitt" "ligg" och "rulla runt" till dom andra bara för att den kan.Alla är vi olika.Du måste nog acceptera din väns sätt att träna sin hund,detta är bara din sida av saken,skulle vara intressant att höra hundägarens,utan den åsikten kan man bara höra hur du känner i det hela.
 
Senast ändrad:
Sv: "Älskad" av fel hund, vad göra?! (LÅNGT)

Ursäkta??

En person ber mej passa hennes hund när hon behöver hjälp, för att ingen annan kan/vill göra det!
Han är tex inte välkommen tillbaka till de två pensionat som "försökt" passa honom!

Hunden fungerar utan problem hemma hos mej och sköter sej klanderfritt i alla vardagliga situationer!

Skall jag då vägra för att inte hunden skall bli "förvirrad"?

Skulle hunden bli mindre förvirrad av att ytterligare någon annan passade honom?

/Swat
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vi passar ibland en äldre hund (11 år troligen korsning bichon havanais och terrier av något slag) som alltid haft svårt att vara ensam...
Svar
2
· Visningar
370
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 311
Senast: Ragdoll
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 338
Senast: fixi
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 919
Senast: Liran
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp