Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det har jag! Jag håller just nu på o ger honom råd och tips om hur han ska få sitt förhållande att funka, det är läskigt kan jag lova! En del av mig hoppas att han inte lyssnarMen jag vet ju att jag aldrig skulle kunna gå in i en relation med honom med rent samvete och fullt förtroende för honom om jag inte verkligen försökte hjälpa till med den biten.
Men jag känner mig ändå nöjd, även om han skulle bestämma sig för att stanna med sin sambo så har han hjälpt mig otroligt mkt med min självbild. Han har fått mig att verkligen förstå att jag är värd något, att jag är underbar. Han är väldigt poetisk och kan verkligen sätta ord på sina känslor. Frågar jag vad han menar så kommer det är lååååång beskrivande utläggning, och det går liksom inte att inte tro på honom.
Antalet kärleksförklaringar överstiger med all säkerhet tusental vid det här laget.
Även om han inte väljer mig så kommer jag alltid ha detta med mig, och det är ovärderligt.
Huvudsaken är att jag vet vad jag menar och är nöjd med det.
Är iaf säker på att du är totalt ut och cyklar i dina inlägg.
Det gör mig glad! Jag gillar ju dig!
För mig är det bara så om jag funderar, vilket jag gjort att jag skalar ner det till att om man är seriös i nåt så övar man massor! Och att knulla bra är ju lika svårt som att rida dressyr bra. Man måste vara förbannat ambitiös helt enkelt och att avstå ett träningstillfälle för att man anser FÖR ser seriös det är enligt mig fjolleri och lättja! Kan förstå det på typ vm nivå.
Har man känslan finns det något litet om så pyttelitet att lära av varje ridtillfälle som knulltifälle! Om så en nybörjarlektion på en trist avdankad skithäst. Men känslan ska ju finnas såklart!!
*kl*
Har läst tråden men inte själv skrivit så mkt.
Men hur ser ni på likheter/olikheter partner emellan?
Mitt ex och jag var väldigt olika varandra, i så gott som allt! Så nu söker jag någon som är mer lik mig. Men när jag varit ute och spanat, så undrar jag hur bra det egentligen är att vara för lika?
Jag har nu kontakt med en kille som verkar lite för perfekt för att vara sann. Vi ska ses nästa vecka när han kommer hem (han är iväg nu). Jag är kritisk, men hur bra är det egentligen att han är lik mig och har liknande syn på livet som jag?
Men hur ser ni på likheter/olikheter partner emellan?
Jag & mitt ex var extremt olika - på alla plan, både de betydelsefulla och de som egentligen kanske inte hade gjort något om vi var lika på något annat sätt. Det var jobbigt, vi tänkte liksom alltid helt tvärt emot varandra & kunde inte riktigt förstå varandra, tror jag.
Min sambo & jag är däremot väldigt lika, när det gäller det mesta. Samma värderingar i princip, samma tankesätt, samma sätt att reagera, samma extremt långa stubin, samma otroliga tålamod etc etc. Vi gillar samma musik, samma filmer, älskar finöl & mysiga pubar osv osv. Så egentligen är vi lika både i stort & smått. Det är inte så att vi "måste" tycka samma jämt, men vi gör oftast det, just för att vi tänker ganska lika. Vi har gemensamma "deal breakers", tankar om relationer osv. Det är... harmoniskt. Det bara flyter.
Den största & bästa likheten är att vi båda är genomsnälla & alltid vill varandras bästa. Det ger en helt fantastisk relation, där vi slipper det tjafset & (i mina ögon) onödiga konflikterna som "man" kan få annars. Vi är helt enkelt BFF's & kära.
Mkt fint förklarat!
Jag ser fram mot att träffa denna man, hoppas bara inte vi tröttnar på kik-meddelanden till varandra tills dess. Det borde ju så klart vara lättare att ha en man som är lik sig själv och har samma syn som en själv.
Men när jag funderar på mina vänner, så har de flesta varit ganska olika mig. Min bästa vän, är ganska olik mig. Vi är båda ordentliga och tycker om att vara noggranna, vi är väldigt måna om varandra, hon är ganska fräck och rak på sak och på något sätt van att få som hon vill (men för den saken skull inte alls att hon skulle köra över mig), och jag mkt mer försiktig och läser av situationen lite mer och väldigt försiktig.
Även en god killkompis till mig, vi påpekade ofta hur olika vi var varandra, och gissade att det var därför vi jobbade så bra tillsammans (pluggade ihop). Hade vi inte båda haft förhållande när vi träffades, hade det inte alls varit omöjligt att det hade hänt något mer än bara vänskap mellan oss.
Bla därför jag undrar, om det bara är så att jag borde ha en man som är olik mig. Även att det lockar väldigt mkt att ha en som är lik mig.
Jag vill ju tro att det hade varit bra för mig att träffa någon som faktiskt är ganska lik mig. Och som ni säger, även att personen är lik, så har man ju alltid olikheter.
Jag ville väl mest bara kolla hur ni ser på det hela.
Jag är som sagt väldigt nyfiken på denna man. Vi verkar ha ganska mycket tankar som är lika om hur vi vill ha det och vad vi tycker.
Han verkar dessutom ganska enkel/anpassningsbar, och det gillar jag.
Vi har planerat in att ses på måndag nästa vecka. Men just nu känns en vecka som ganska lång tid. Jag hoppas att det blir av iaf, och som sagt att vi inte har tråkat ut varandra tills dess...
Och Sörlatungu, det låter väldigt bra det du skriver!![]()
Hoppas det går vägen!
(Och med risk för att låta lite skrytig & överdriven sådär så har vi det väldigt bra, jag & min skäggige raring.)
Haha, kul jämförelse att jämföra dressyr och sex. Men ju mer man övar, desto bättre borde man ju bli
![]()