Sv: Alkohol när barn är med
Jag tror att din barn hade fått sin sunda inställning till alkoholen oavsett om du varit helnykter eller tagit ett glas vin till maten. Jag tror det är just öppenheten och att dom ser hur mkt enklare det blir för dig som har kontroll, och du vågar ta diskussionen, vågar stå för dina åsikter utan att för den sakens skull "trycka ner dom i halsen" på folk. Du hanterar själv alkoholen så som du tycker är rätt, alltså behöver du aldrig inta en "försvaraställning" när det diskuteras.
Visst har jag själv varit onykter, men är också bland som i stort sett aldrig varit mer än salongsberusad, och det är inte ofta det heller.
Jag har växt upp med mamma som jag visst såg ta ett glas vin till maten, men det var just det där att det var ett eller två glas för att det var gott, inte för att bli full och hon blev aldrig för mig märkbart påverkad.
Men precis som dig så vågade hon prata om det, och vi hade ett sådant förhållande att jag vågade utan att tveka berätta när jag drack alkohol, och vågade alltid komma hem även om man var onykter. Alkoholen har liksom aldrig fått den laddning hos mig, det jag dricker dricker jag för att det är gott, alkoholen har liksom aldrig fått den där "ultimata feststämpln" utan jag kan ha minst lika roligt som nykter på en fest.
/Camilla
Jag som numera har facit i handen, mina är 19 och 21 nu, kan säga att de har varit som alla andra vad gäller alkohol. Ingen överdriven nyfikenhet utan helt normalt.
De har på min begäran berättat när de har tänkt dricka så att jag kunnat vara stand by här hemma och det har inte varit några missöden.
Eller jo, ett, när dottern råkade dricka något som innehöll E120 som utlöser migrän för hennes del. Då var det panikutryckning för kombinationen att ha druckit och få så kraftiga migränanfall som hon får är inte att leka med Hennes migränanfall är inte att leka med i vanliga fall så det var hemskt.
Men annars har de haft en sund inställning, jag har sagt att jag inte vill att de dricker men att de gör som de vill. Jag har lärt mina barn att tänka själva och litar på dem.
De har aldrig stulit alkohol här hemma eller hällt i sig saker ingen borde dricka utan dricker med måtta och förstånd.
Jag tror att din barn hade fått sin sunda inställning till alkoholen oavsett om du varit helnykter eller tagit ett glas vin till maten. Jag tror det är just öppenheten och att dom ser hur mkt enklare det blir för dig som har kontroll, och du vågar ta diskussionen, vågar stå för dina åsikter utan att för den sakens skull "trycka ner dom i halsen" på folk. Du hanterar själv alkoholen så som du tycker är rätt, alltså behöver du aldrig inta en "försvaraställning" när det diskuteras.
Visst har jag själv varit onykter, men är också bland som i stort sett aldrig varit mer än salongsberusad, och det är inte ofta det heller.
Jag har växt upp med mamma som jag visst såg ta ett glas vin till maten, men det var just det där att det var ett eller två glas för att det var gott, inte för att bli full och hon blev aldrig för mig märkbart påverkad.
Men precis som dig så vågade hon prata om det, och vi hade ett sådant förhållande att jag vågade utan att tveka berätta när jag drack alkohol, och vågade alltid komma hem även om man var onykter. Alkoholen har liksom aldrig fått den laddning hos mig, det jag dricker dricker jag för att det är gott, alkoholen har liksom aldrig fått den där "ultimata feststämpln" utan jag kan ha minst lika roligt som nykter på en fest.
/Camilla