Vi har en tvåårig kille som inte är helt enkel med maten. Han är dock inte så svår som jag förstår att en del andra barn är. Så jag hoppas jag inte trampar nån på tårna med det jag skriver. Vi har dock absolut haft perioder där jag varit svinorolig när ätit väldigt lite. Men det har alltid gått över. För vår son så är det inte så mycket det selektiva som är den stora grejen utan mer att aptiten och intresset för mat i allmänhet gått upp och ner. Han smakar det mesta men får i perioder i sig lite mat. Han gillar tex broccoli och bönor väldigt mycket så det är ju skönt haha. Men kokt potatis går nästan aldrig ner.
Han är även en ganska nätt kille så man blir ju extra orolig då när han inte har så mkt att ta av. Men haft koll på kurvorna på bvc och vägt extra ngn gång och det har alltid sett bra ut. På något sätt får han ändå i sig tillräckligt även i de svåra perioderna. Så har blivit lättare att slappna av i och med det. Just nu äter han rätt bra faktiskt, inte varje måltid men sett till va han får i sig dagligen är det stabilt.
Han har aldrig visat ngn ångest eller aversion mot mat eller matsituationen heller. Som förälder ska man ju inte ta åt sig äran för mycket, det vet jag mycket väl. Men tror ändå att det har att göra med att vi aldrig tjatat, trugat, blivit upprörda utan bara tagit det lugnt och låtit honom bestämma själv hur mycket han vill äta. Erbjuder det som vi äter. Erbjuder aldrig ett alternativ om han inte äter. Ngt mellanmål en stund senare ibland om han ätit dåligt hela dagen. Sen ammar han en del fortf med.
Jag tänker lite att det är svårt att dra några slutsatser kring om barnet är kräset tex när de är så små, det tar ju tid att lära sig äta mat, sen går det över till en ålder där de flesta barn blir mindre matglada vid 1,5-2 med ju. En del barn bara älskar ju mat från start men alla barn är inte såna och det kan ändå vara helt normalt. Jag har läst mycket på solidstarts hemsida, de har väldigt bra info. Även om man inte är nån blw-fantast.
Har inte varit några problem direkt med maten på förskolan, händer att han inte vill ha lunchen men äter då mer mellis. Vi lämnade en klämmis i början om han ätit dåligt till frukost hemma. Och pedagogerna berättar hur han ätit så vi har lite koll.
Håller med om att det jobbigaste är när andra lägger sig i och stressar upp sig eller typ tror att de kan få honom att äta bättre än vi. Försöker mata honom osv. Helt onödigt, funkar inte alls.
Han är även en ganska nätt kille så man blir ju extra orolig då när han inte har så mkt att ta av. Men haft koll på kurvorna på bvc och vägt extra ngn gång och det har alltid sett bra ut. På något sätt får han ändå i sig tillräckligt även i de svåra perioderna. Så har blivit lättare att slappna av i och med det. Just nu äter han rätt bra faktiskt, inte varje måltid men sett till va han får i sig dagligen är det stabilt.
Han har aldrig visat ngn ångest eller aversion mot mat eller matsituationen heller. Som förälder ska man ju inte ta åt sig äran för mycket, det vet jag mycket väl. Men tror ändå att det har att göra med att vi aldrig tjatat, trugat, blivit upprörda utan bara tagit det lugnt och låtit honom bestämma själv hur mycket han vill äta. Erbjuder det som vi äter. Erbjuder aldrig ett alternativ om han inte äter. Ngt mellanmål en stund senare ibland om han ätit dåligt hela dagen. Sen ammar han en del fortf med.
Jag tänker lite att det är svårt att dra några slutsatser kring om barnet är kräset tex när de är så små, det tar ju tid att lära sig äta mat, sen går det över till en ålder där de flesta barn blir mindre matglada vid 1,5-2 med ju. En del barn bara älskar ju mat från start men alla barn är inte såna och det kan ändå vara helt normalt. Jag har läst mycket på solidstarts hemsida, de har väldigt bra info. Även om man inte är nån blw-fantast.
Har inte varit några problem direkt med maten på förskolan, händer att han inte vill ha lunchen men äter då mer mellis. Vi lämnade en klämmis i början om han ätit dåligt till frukost hemma. Och pedagogerna berättar hur han ätit så vi har lite koll.
Håller med om att det jobbigaste är när andra lägger sig i och stressar upp sig eller typ tror att de kan få honom att äta bättre än vi. Försöker mata honom osv. Helt onödigt, funkar inte alls.
