Hej!
Finns det fler som har barn med ADHD som har svårt att få i sig tillräckligt med mat/energi och inte går upp i vikt?
Det tar så otroligt mycket energi detta med maten. Jag hatar mat, är så trött på allt vad mat heter
. Vi har under många år haft detta problem till och från, men nu har det blivit så illa att jag tog kontakt med BUP. Träffade sköterskan som vi alltid haft kontakt med och denna är inte så jättebra på just detta område enligt mig, " Du behöver äta mera", ja men tjena det visst hon nog inte redan. Vi träffade läkaren några veckor senare och de pratade en stund själva och hon har många goda tankar kring hur hon kan försöka att äta mer men det håller bara nån vecka sen är vi tillbaka till tjatandet om mat. Jag har sagt till BUP att vi kan inte själva ta detta ansvar utan de får faktiskt ta tag i det. Vi har tidigare gett henne näringsdrycker som hon inte alls velat ha, de smakar urk och vi har provat allt. Där var det ett rent helvete att få i henne dem. Jag tänker inte ta den fighten igen utan BUP får ta den i så fall.
Jag har fått utskrivet näringsdryck med neutral smak (som jag själv bett om) som jag smusslar ner i såser, bakverk och bröd, men ungen äter inte det jag bakat. Lite bröd med extra i tyckte jag var jättebra, hon bara surar och säger att hon inte vill ha.
Såserna går sådär, det blir lite smak av den iallafall så jag kör mest med vanlig grädde till henne, även i mos.
Hon är tunn och jag vet att vi kommer att hamna där igen med näringsdryckerna, att hon måste dricka dem och jag vet inte om jag orkar det... Vi har precis äntrat tonåren med henne och det känns inte som att det kommer att bli enkelt...
Hon har inga problem att äta utan det är medicinen som delvis gör att hon inte är hungrig så vi får hålla koll så att hon äter regelbundet, dvs ha koll på klockan helt enkelt och även tala om vad hon ska äta, annars skiter hon i det. Hon äter heller inte så mycket varje gång. Det jag är rädd för är att hon ska utveckla en ätstörning pga detta.
Läkaren säger att det är en vanlig biverkning av medicinen och det vet jag om, men hon menar på att det brukar bli bättre med tiden. Hon har ätit just denna i ett år och det har inte blivit det minsta bättre med hungerskänslorna. Hon hade en annan medicin tidigare och det var samma där. Att inte medicinera är inte ett alternativ då hon blir otroligt tyken, otrevlig och lyssnar inte för fem öre sen fungerar inte skolan utan den.
Någon som känner igen sig och kanske har några andra idéer på vad man kan göra?
Ledsen och lite uppgiven Coop