Äldsta/yngsta personen ni skulle kunna dejta?

Även en tillfällig sexpartner bör absolut vara äldre än mina barn. Det äldsta är 32. Jag är lite över 50. I praktiken har jag nog aldrig haft sex med någon som var mer än ca 2-3 år yngre än jag, men det är inget jag har planerat utifrån ålder (även om jag tror att det omedvetet spelar in).

Åldersskillnad uppåt känns mindre relevant för min del, men jag vill kanske inte heller ha en partner som hade kunnat vara min far eller mor. Där är jag mer liberal, dock. Om jag ser till personer jag har tyckt varit attraktiva, eller tycker, så är de nog från min egen ålder ungefär och upp till ca 20 år äldre. Uppenbarligen reproducerar jag alltså en traditionell kvinnoroll här.

(Min partner är dock ett par år yngre än jag.)
 
Och oavsett är det väldigt skumt att som 40 åring ligga med så mycket yngre människor.
Finns ingen som helst likhet på livet som 18 åring och livet man har i 40 årsåldern.
En vän till mig var 18 när hon inledde ett längre förhållande med en 45-årig man. Inget flytta ihop-förhållande utan de tyckte främst om sexet men träffades också mycket för att prata med varandra. Hon var så himla lycklig under den perioden och kunde inte sluta tala om vilken underbar konversationspartner han var och hur trevligt de hade det tillsammans. Hon var jätteförsiktig med att berätta om detta för sina vänner eftersom hon visste att folk skulle reagera som du, och hon mådde dåligt över att behöva hemlighålla det hela för att skydda främst honom från elakheter. Vem är du eller andra att bestämma över vad som passar andra männsikor?
 
Och oavsett är det väldigt skumt att som 40 åring ligga med så mycket yngre människor.
Finns ingen som helst likhet på livet som 18 åring och livet man har i 40 årsåldern.

Men vad i hela friden spelar personens liv för roll om jag bara vill ligga med personen? :confused:
Och även om det är något seriöst man söker så förstår jag inte varför någon annan än de inblandade ska bry sig.
 
En vän till mig var 18 när hon inledde ett längre förhållande med en 45-årig man. Inget flytta ihop-förhållande utan de tyckte främst om sexet men träffades också mycket för att prata med varandra. Hon var så himla lycklig under den perioden och kunde inte sluta tala om vilken underbar konversationspartner han var och hur trevligt de hade det tillsammans. Hon var jätteförsiktig med att berätta om detta för sina vänner eftersom hon visste att folk skulle reagera som du, och hon mådde dåligt över att behöva hemlighålla det hela för att skydda främst honom från elakheter. Vem är du eller andra att bestämma över vad som passar andra männsikor?
Jag bestämmer inte över andra människor... men jag tycker inte det är sunt det du berättar heller... man ska ha hunnit med så mycket som 40 åring om man inte är efter på något vis... så en 18 åring känns bara som gubbsjuka
 
bara här på buke är det ju en diskussion angående detta just nu, irl bryr jG mig inte nämnvärt ..
Men vad i hela friden spelar personens liv för roll om jag bara vill ligga med personen? :confused:
Och även om det är något seriöst man söker så förstår jag inte varför någon annan än de inblandade ska bry sig.
 
Jag bestämmer inte över andra människor... men jag tycker inte det är sunt det du berättar heller... man ska ha hunnit med så mycket som 40 åring om man inte är efter på något vis...

WOW. Helt plötsligt förstår jag varför folk har ångest över allt de måste hinna med före en viss ålder. Har aldrig förstått det tidigare, att ANDRA har åsikter vad JAG ska ha hunnit med :meh:
 
WOW. Helt plötsligt förstår jag varför folk har ångest över allt de måste hinna med före en viss ålder. Har aldrig förstått det tidigare, att ANDRA har åsikter vad JAG ska ha hunnit med :meh:
Ja visst det finns väl 40 åringar som aldrig haft ett jobb och bor hemma hos morsan , Absolut så förstår jag att man vill ha en 18 åring, annars förstår jag det verkligen INTE
 
Jag skulle inte orka vara ihop med någon som inte kan referera till samma händelser som jag. Min humor funkar till exempel inte då. När repliken; -This is a dead parrot! möts med en tom blick eller fnissatacken jag får när jag tänker på syntarnas vita kavajer med axelvaddar, jag mobbar min man för att han hade dylik outfit.
Jag har stort utbyte av yngre personers syn på livet (jobbar ju med åldersspannet 13-25 år) men jag vill absolut inte ha en partner som är 20-30 år yngre. Jag vill inte vara livsguide.
Äldre kan nog funka men då är ju personen 60-70 och gaaaaammal.
 
Jag är född -89. Föredrar generellt män som ser ut som män och inte som småpojkar. Sen kan det ju vara en person som på pappret faktiskt är yngre än mig, men som ser vuxen ut, likväl som att någon som är x antal år äldre ser barnslig ut. Yngsta jag attraherats av är född -87, så han är två år äldre än mig, men det är länge sen (back in the days of tonårstiden), skulle ha svårt för att se mig med kille som är yngre än min lillebror (91:a) på en seriös nivå, men jag har i alla fall slutat säga aldrig yngre/lika gammal. :angel: Men som någon annan skrev i början av tråden, som 80-talist känns andra 80-talister jämnåriga, medan någon som råkar ha en nia istället för en åtta i sitt personnummer känns som nyutsparkad från dagis. Trots att jag är mycket mer jämnårig med någon född -90 än någon som är född -80. :o

Uppåt har jag två gränser. Som sagt, andra åttiotalister är en kategori, så nio år är något jag inte ens hade reflekterat över. Andra gränsen går vid född -74. Är han äldre än så är mannen ifråga även äldre än min moster, och det känns bara skumt (för mig alltså, dömer inte andra). Men är han så gammal ska han ha väldigt mycket rätt för övrigt. Har alltid haft lättare för att umgås med vuxna, även som barn. Har aldrig haft något riktigt utbyte av jämnåriga ens på vänskapsstadiet. Dessutom hade jag nästan tyckt att det var skönt med en man som har ett par halvstora barn redan och inte vill ha fler, jag vill inte ha småbarn men har inget emot barn rent generellt. Risken för att träffa någon som inte har men vill ha barn inom en snar framtid känns mycket större om jag skulle träffa någon runt 30-35 än någon som passerat 40 med ett par år redan.

Mina arma föräldrar har för övrigt vant sig vid att jag dras till (mycket) äldre karlar. De skulle inte ens bli förvånade längre.
 
WOW. Helt plötsligt förstår jag varför folk har ångest över allt de måste hinna med före en viss ålder. Har aldrig förstått det tidigare, att ANDRA har åsikter vad JAG ska ha hunnit med :meh:
Herregud ja. Jag har ju missat att skaffa en gedigen utbildning, karriär och barn. Och någon springa-på-krog-period har jag heller aldrig haft.

Med tanke på min tillsynes bristfälliga livserfarenhet, vilken ålder bör då mina dejter ha?

Men när jag tänker efter så är det väl Livets hårda skola jag har gått i. Kanske kan jag vara ihop med en jämnårig då?

Och hur ska man tänka om en som vid 18 redan upplevt massor jämfört en som vid 40 mest kört något slags standardliv. Tittar jag i min bekantskapskrets så kan jag nog nämna några som egentligen inte har utvecklats särskilt mycket de senaste åren. De är kvar i samma hjulspår som förr.
 
Jag skulle inte orka vara ihop med någon som inte kan referera till samma händelser som jag. Min humor funkar till exempel inte då. När repliken; -This is a dead parrot! möts med en tom blick eller fnissatacken jag får när jag tänker på syntarnas vita kavajer med axelvaddar, jag mobbar min man för att han hade dylik outfit.
Jag har stort utbyte av yngre personers syn på livet (jobbar ju med åldersspannet 13-25 år) men jag vill absolut inte ha en partner som är 20-30 år yngre. Jag vill inte vara livsguide.
Äldre kan nog funka men då är ju personen 60-70 och gaaaaammal.
Fast huruvida man gillar Monty Python eller inte har nog mer med humorn än med åldern att göra. Det finns garanterat äldre människor som aldrig sett det, samtidigt som jag, som väl är en 20 år yngre än Parrot-sketchen har ett gäng DVD:er...
 
Du får be dom gå till 18 åringarnas inneställen då :D
Herregud ja. Jag har ju missat att skaffa en gedigen utbildning, karriär och barn. Och någon springa-på-krog-period har jag heller aldrig haft.

Med tanke på min tillsynes bristfälliga livserfarenhet, vilken ålder bör då mina dejter ha?

Men när jag tänker efter så är det väl Livets hårda skola jag har gått i. Kanske kan jag vara ihop med en jämnårig då?

Och hur ska man tänka om en som vid 18 redan upplevt massor jämfört en som vid 40 mest kört något slags standardliv. Tittar jag i min bekantskapskrets så kan jag nog nämna några som egentligen inte har utvecklats särskilt mycket de senaste åren. De är kvar i samma hjulspår som förr.
får
 

Liknande trådar

Relationer Jag använder mig av ett anonymt nick och skulle uppskatta om någon som eventuellt misstänker vem jag är håller det för sig själv. Jag... 21 22 23
Svar
450
· Visningar
35 478
Relationer Som några av er säkert vet så har jag inte haft den bästa erfarenheten av killar. Nu har jag dock träffat två stycken och mitt huvud är... 2 3
Svar
45
· Visningar
7 103
Senast: melen
·
Relationer Anonymt nick, om någon vet vem jag är så säg ingenting. Nu tror jag inte att någon känner mig då jag varit rätt anonym här tidigare... 2
Svar
25
· Visningar
7 460

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tuggbensfavoriter
  • Valp 2025
  • Uppdateringstråd 31

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp