Affärskramar

Jag har just upptäckt att folk kramar varandra i affärsrelationer. Nu skulle jag behöva hjälp att förstå fenomenet bättre. Visste ni andra det här sedan tidigare? Kan ni förklara reglerna?
Jag finns inte inom affärsvärlden, men jag har med "kunder" att göra. Min inställning är att jag får stå ut med kramar/kindpussande om "kunden" tar initiativ. Och det gör de ibland. Mer nu än för ett antal år sedan.
 
Där har vi visst olika erfarenheter. Min källa på Schweiz bor i den italienska delen, kanske olika i de olika regionerna.

Alla mina franska kollegaer kysser tre gånger.
Min erfarenhet är tjugo år gammal. Bodde utanför Genève då. Men vännen jag sms:ade bor där fortfarande (men inte samma ort).
 
Kanske är den en kulturförändring generellt? Jag tycker öht att människor i Sverige kramas mer än i tex USA. Jag tror att vi är snabba på att fånga upp icke-formella relationer, eftersom vi i vår kultur många gånger ogillar "stelhet" eller hierarkiska relationer.

Jag tycker mig se att människor idag är mer avslappnade i brevskrivning (mail) och det finns en känsla av att man vill att "alla skall vara med".

På gott och på ont, förstås.

Jag finns inte inom affärsvärlden, men jag har med "kunder" att göra. Min inställning är att jag får stå ut med kramar/kindpussande om "kunden" tar initiativ. Och det gör de ibland. Mer nu än för ett antal år sedan.

Det känns som om ni är något på spåren gällande förändringen över tid och att vilja vara icke-formell. En annan sak som jag har överraskats av är mängden smileys i e-post från både kunder och leverantörer. (Och jag som oroade mig över att behöva börja uttrycka mig seriöst i skrift. :p) Vem är det då som kan och får sätta tonen?
 
Kramar inom den egna organisationen är en intressant aspekt som jag inte ens tänkte på. När kramarna väl förekommer, har du märkt om vissa kategorier av kollegor är mer benägna att utdela dem? Är det ibland du som initierar?

När jag tänker efter så kramade min (kvinnliga) närmaste chef mig när jag dök upp på kontoret för min första arbetsdag. Då blev jag lite överraskad men så hade det gått ett tag sedan vi skrev avtalet och jag tänkte att det kanske var kopplat till det.

Nej, inte utöver en person jag aldrig kommer att acceptera att jobba med :meh: varför kan du förmodligen räkna ut :wtf:

En av mina fd chefer från Australien var rätt hot :o så inga problem och inte annars heller, i jobbsituationer är jag rätt anpassningsbar. Betydligt mer än privat.

Jag initierar aldrig jobbmässigt, dels för att jag oftast är junioren i sammanhanget och också den enda kvinnan. Jag skulle ha svårt för det även som senior för jag vill inte tvinga på någon en sådan intimitet (på något konstigt sätt är en kram intimare än en kindpuss för mig). Jag kramar dock gärna någon som betytt mycket för mig i jobbet som sas ett bevis på vad den betytt. Tex en av de som var med mig i Norge när jag jobbade när pappa dog. Vi var på en tillställning tillsammans i somras och då fick han en kram (hans fru som var där också :D). Jag är rätt bra på att känna av när det är läge för en kram från min sida tror jag.
 
Det känns som om ni är något på spåren gällande förändringen över tid och att vilja vara icke-formell. En annan sak som jag har överraskats av är mängden smileys i e-post från både kunder och leverantörer. (Och jag som oroade mig över att behöva börja uttrycka mig seriöst i skrift. :p) Vem är det då som kan och får sätta tonen?
Angående smilies: Det beror på innehållet i mejlet, för min del. Om "kunden" använder smilies, så kan jag också göra det om innehållet tillåter. Om mitt svarsmejl är allvarligt, så använder jag inte smilies även om kunden gjort det.
 
Angående smilies: Det beror på innehållet i mejlet, för min del. Om "kunden" använder smilies, så kan jag också göra det om innehållet tillåter. Om mitt svarsmejl är allvarligt, så använder jag inte smilies även om kunden gjort det.

Jag har nog aldrig sett en smiley inom min organisation och heller inte använt en :D
 
Jag har just upptäckt att folk kramar varandra i affärsrelationer. Nu skulle jag behöva hjälp att förstå fenomenet bättre. Visste ni andra det här sedan tidigare? Kan ni förklara reglerna?

Har nytt jobb sedan en tid tillbaka och vi arbetar i princip alltid i arbetslag om två personer. Låt oss kalla rollerna 1 och 2. Vi har ett gäng av varje på min avdelning. Jag är 2. Ett typiskt händelseförlopp:
  • Genom kontakter med 1 kommer en extern kund fram till att hen vill ha vårt företags hjälp att lösa ett problem. Vanligtvis behöver man dels svar på några frågor och dels en förklaring av vad svaren innebär för ens organisation. De flesta kunder har vid något tidigare tillfälle fått hjälp av vårt företag, oftast av samma 1.

  • 1 kommer tillbaka till vårt kontor och stämmer av med en 2 att man kan bilda lag för att lösa uppgiften. Det är alltså inte samma 1 och 2 som jobbar ihop varje gång.

  • Ibland går 1 och 2 sen på ett gemensamt möte med kunden för att bestämma detaljerna i problemet/lösningsprocessen men andra gånger krävs bara korta avstämningar via mejl.

  • De flesta mejlen skickas av 2, med 1 på cc, eftersom 1 redan sitter och funderar på vilka fler problem vi kan lösa. 1 är inblandad främst då större beslut måste fattas och när relevant info är inhämtad och klar så att det är dags att tänka till.

  • De flesta problem tar någon månad att lösa och i slutet av processen åker 1 och 2 till kundens kontor och presenterar lösningen samt svarar på följdfrågor.

  • Ibland får 1 i uppdrag att hjälpa kunden använda resultaten, t ex genom att komma tillbaka och hålla utbildningspass med berörda parter i organisationen. Då brukar 2 inte behövas.
Nu har det hänt vid ett flertal tillfällen att 1 och kund kramas när vi kommer dit för möte. Med mig har kunden skakat hand vid första tillfället. I slutet av mötet kramas de igen och då har kunderna även tagit initiativ till att krama mig. När vi har nästa möte med samma kund så kramar de även mig redan vid start. Vilka som kramas verkar bundet till kön, med kvinnor som mer krambenägna än män, men jag är osäker på om det är kundens eller 1s kön som styr. Kanske bådas. Men vad mer?

Inser att jag kanske framstår som överdrivet negativ och vill därför tillägga att jag visst kan kramas om det nu är önskvärt. Jag hade bara ingen aning om att de här situationerna skulle uppstå och nu vore det mycket välkommet att förstå hur andra gör och hur det i allmänhet fungerar.
Jag upplever att har det väl börjats att kramas med en viss person går det inte att få stopp på eländet.
Jag gillar inte kramar, men får några med jämna mellanrum i jobbet.
Jag kramar helst min familj och mina djur, och närmsta vänner.
 
Jag upplever att har det väl börjats att kramas med en viss person går det inte att få stopp på eländet.
Jag gillar inte kramar, men får några med jämna mellanrum i jobbet.
Jag kramar helst min familj och mina djur, och närmsta vänner.

Instämmer! Jag har en bekant vars chef kramas och han kramar inte sina manliga anställda. Kvinnorna ifråga gillar det inte, men är man i underläge är det inte alltid så lätt att veta hur man säger ifrån.

Själv vet jag inte hur jag skulle tackla det. Jag brukar inte vara en person som blir kramad, eftersom jag gillar att hälsa i hand.
 
Det beror kanske dels på vilken bransch det handlar om och dels hur nära en kommer "kunderna". Vissa yrken för med sig att en kommer nära men med bibehållen distans, eller hur jag nu ska uttrycka mig.

Fast det är inte så mycket en distans tror jag utan en kultur hur man uttrycker sig. Sedan har flera av min chefer och kollegor tidigare varit rätt mycket äldre än mig, dvs smileys har inte varit så självklara.
 
Instämmer! Jag har en bekant vars chef kramas och han kramar inte sina manliga anställda. Kvinnorna ifråga gillar det inte, men är man i underläge är det inte alltid så lätt att veta hur man säger ifrån.

Själv vet jag inte hur jag skulle tackla det. Jag brukar inte vara en person som blir kramad, eftersom jag gillar att hälsa i hand.

Det är sunkigt att inte krama alla isåfall. En manlig snabb kram är inte "bögig" om man nu har problem med det (männen i min närhet privat har inga problem med kramar när det passar sig, oavsett kön).
 
Instämmer! Jag har en bekant vars chef kramas och han kramar inte sina manliga anställda. Kvinnorna ifråga gillar det inte, men är man i underläge är det inte alltid så lätt att veta hur man säger ifrån.

Själv vet jag inte hur jag skulle tackla det. Jag brukar inte vara en person som blir kramad, eftersom jag gillar att hälsa i hand.
Jag ställer inte upp på att bli tvångskramad av en chef - och det skulle nog inte hända heller, tror jag.
 

Liknande trådar

Fritid Finns det bukefalister som kan Visby? Ja. kommer ha en dag i Visby (ja, den där kryssningen ja) nästa vecka tillsammans med min mamma...
2 3
Svar
54
· Visningar
1 753
Senast: sjoberga
·
Relationer Bakgrund: Tillsammans 12 år Gifta 9 år Två barn (4 år + 16 mån) Hus Vi har sedan några år tillbaka (4-5 år) haft mycket konflikter och...
5 6 7
Svar
133
· Visningar
16 441
Relationer Hej Då jag inte har någon i min krets att vända mig till kollar jag om det finns någon på buke. Kanske blir ett långt inlägg, så ni...
Svar
11
· Visningar
2 185
Senast: Twihard
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 762
Senast: Anonymisten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp