Sv: Adoption

Jag haller med, jag har ocksa bemotts av den attityden. Tycker verkligen inte att man ska behova stallas till svars varfor man vill uttomma alla mojligheter till biologiska barn innan man borjar fundera pa adoption :mad:
Det har liksom ingen annan med att gora, och allraminst de som kan bli gravida latt som en platt pa egen hand....
 
Sv: Adoption

Mitt intryck är att adopterade vanligtvis bemöts som vilka andra barn som helst i Sverige, de är inte mobbade i högre utsträckning än andra barn.

Mitt intryck också, definitivt. Men det finns tyvärr ett riktigt allvarligt undantag: en undersökning vid Högskolan i Kalmar (om jag minns rätt) visar att utlandsadopterade har svårare att få jobb än ickeadopterade:mad:. Diskrimineringen och rasismen är gränslös.

(Säger inte detta för att problematisera adoptioner, säger det för att synliggöra diskriminering)
 
Sv: Adoption

Folåsa är ett behandlingshem som behandlar just Adopterade barn. Och min "snäva" utgångspunkt kommer ur den statistik de visade. Men som jag skrev. Jag är kluven.

Jag tror att det är JÄTTEVIKTIGT att man adopterar just för att man VERKLIGEN vill ha barn. Inte för att göra en god gärning, vilket är svårt i Sverige men i tex USA verkar det vara "mode" just nu.
Jag hittade en amerikansk sida där man kunde "välja" barn efter foto. Mest barn från Guatemala. Det kändes så vidrigt!

Jag vet inte vad Folåsa är och jag vet heller inte varför de där barnen behandlades - men jag tycker att din utgångspunkt är lite snäv.

Ta bort "adopterade" och tänk att du besökt ett hem som behandlar barn, då hade du lätt kunnat få uppfattningen att det verkar vara så tufft att vara barn så det är bäst att inga sätta till världen.

På ett hem träffar du ju aldrig alla de som INTE är där - för att de inte har nån problematik som behöver behandling. Adopterade eller inte.
 
Sv: Adoption

De adoptionsbyråerna är inte seriösa, där handlar det om människohandel. De flesta och alla de som är tillåtna i sverige låter inte föräldrarna välja, utan man blir tilldelad ett barn. Kostnaderna går heller inte till en enskild individ, utan går till att hålla organisationerna i bägge länderna flytande så att man kan fortsätta att ta hand om barn vars biologiska föräldrar inte har möjlighet att ta hand om dem.
 
Sv: Adoption

En intressant sak apropå detta hände mig när jag jobbade i affär för hundra år sen. En av de andra säljarna var adopterad från något asiatiskt land men samtliga kunder som kom in och frågade efter honom utan att veta vad han hette svarade "nej han var svensk" när man frågade om säljaren de sökte hade asiatiskt utseende. Jag upplever själv att det är så att människors beteende är så kulturellt betingat att man inte "ser" adopterades icke-svenska utseende. Detta gör mig en smula skeptisk till Kalmarundersökningen du skriver om.
 
Sv: Adoption

Jag hittade en amerikansk sida där man kunde "välja" barn efter foto. Mest barn från Guatemala. Det kändes så vidrigt!
Var det inte så för Rasmus på luffen, ingen valde honom på barnhemmet, alla ville ha lockiga flickor. Så fenomenet har nog förekommit i Sverige också tidigare.

Köper man din ståndpunkt att adopterade har det svårare än andra barn här i Sverige så är det väl egentligen ganska lämpligt, om än extremt cyniskt, att man adopterar ett gulligt barn...
 
Sv: Adoption

Och var går gränsen för vad som är seriöst?
Välja land?
Valja kön?
Välja ett friskt barn?
Välja barn?
Välja?

Och vem bestämmer den gränsen?
 
Sv: Adoption

De adopterade som jag har träffat som mått bäst, är de vars föräldrar ser väldigt avslappat på det där med egna gener.
Där det mera är typ barn är barn är barn.
Inte mina barn och andras ungar.
Inte mina gener är det viktigaste.

Utan BARN är det viktigaste.
Och där det gäller alla barn.
 
Sv: Adoption

Vet du inte det så adoptera inte.

Så du menar att adoptonscentrum sätter gränsen för vad som är seriöst?

I USA så kan en adoption vara ett barns enda chans till en vettig framtid.
Där så har man många öppna adoptioner där adoptivföräldrarna försörjer biomamman och betalar för förlossningan.
Undersökningar har visat att dessa adopterade barn mår bättre än de adopterade som inte vet sin bakgrund.

Så jag är provokativ nog att påstå att du inte kan avgöra exakt vad som är seriöst och inte.
Och att det dessutom är en fråga om tycke och smak.
 
Sv: Adoption

Jo men anda sa maste man ju fa ha ratt att prova "allt man kan" for att fa biologiska barn forst om man nu vill det. Faktum ar att de flesta adoptionsbyraer vill att man ar "klar" med sina fertilitetsbehandlingar och har sorjt fardigt (for det ar en sorg) det faktum att man sjalv inte kan reproducera, innan man adopterar.

Jag har en vaninna som gatt igenom 13 (!!!!) IVF:er och till slut adopterade 2 barn, det var flera ar sedan nu och de ar ett typexempel pa en valanpassad karleksfull familj - och barnen har inga som helst problem med sitt ursprung eller sin nuvarande situation, trots att foraldrarna gick igenom sa manga ar av behandlingar....

Ibland tar det ocksa tid for beslutet att mogna fram - och ratt ofta ar mannen och kvinnan inte i synk, t.ex. for oss var det sa att jag kunde tanka mig att adoptera direkt utan att ens prova IVF behandling, men det ville inte maken. Han ville testa alla behandlingar forst. Och det far man faktiskt ocksa ha respekt for.
 
Sv: Adoption

Jag har personligen svårt för det där med att göra skillnad på barn.
Egna - andras.
Biologiska - adopterade.
O.s.v.
Och genom att göra allt för att få just biologiska barn så har man ju rankat barnen.

Bäst - egna biologiska.
Näst bäst - egna adopterade.
Sämst - andras.

Frågeställninegen i tråden var dessutom i princip "Från vilket land är de bäst?"
Barn är barn.
Och de skall inte rankas på en lista.
 
Sv: Adoption

Var det inte så för Rasmus på luffen, ingen valde honom på barnhemmet, alla ville ha lockiga flickor. Så fenomenet har nog förekommit i Sverige också tidigare.

Köper man din ståndpunkt att adopterade har det svårare än andra barn här i Sverige så är det väl egentligen ganska lämpligt, om än extremt cyniskt, att man adopterar ett gulligt barn...

Du missförstår mig.
För det första är det INTE min ståndpunkt. Jag sa vad jag upplevt på ett beh. hem för adopterade.

För det andra så har jag INGEN gång sagt att jag tror att adopterade har det svårare pga sitt utseende.

Min ståndpunkt är att trauman lämnar spår hos alla människor & att det är mer TYDLIGT att adopterade har haft trauman i sitt liv. Därmed inte sagt att adopterade barn ALDRIG kan komma ifrån det & bli starka, lyckliga individer.
Men om man helt blundar för de problem som en del adopterade har gemensamt & dessutom berättat om då är man inte godhjärtad. Bara jäkligt naiv.
 
Sv: Adoption

Det ar nog svart att forsta om man sjalv inte har upplevt infertilitet.

Inte "nog" svårt. Det går inte att förstå överhuvudtaget om man själv inte fått kallduschen. De som kan skaffa barn kan som jag skrev tidigare spekulera med varandra om huruvida det är rätt eller fel att adoptera i andrahand, och vi andra kan få göra som vi känner. Det är nämligen känslorna det hänger på. Man har en ståndpunkt fram till man får beskedet, sen ändras den. En fertil person har ingen som helst rätt att kritisera vad en infertil person känner om adoption, efterson denna själv har kunnat skaffa barn.
 
Sv: Adoption

Jag har personligen svårt för det där med att göra skillnad på barn.
Egna - andras.
Biologiska - adopterade.
O.s.v.
Och genom att göra allt för att få just biologiska barn så har man ju rankat barnen.

Bäst - egna biologiska.
Näst bäst - egna adopterade.
Sämst - andras.

Frågeställninegen i tråden var dessutom i princip "Från vilket land är de bäst?"
Barn är barn.
Och de skall inte rankas på en lista.

Då vet vi att du är en mamma som aldrig i livet skulle ställa dig på ditt barns sida i en tvist oavsett vad som gäller. Om ditt barn är en mobbare så är lärarna på skolan troligtvis överlyckliga eftersom du då är den första mamman i historien som inte skyddar din avkomma med alla medel du kan uppbringa. Härligt för ditt barn att veta att den inte betyder mer för dig än vad andras barn gör.
 
Sv: Adoption

För jag står inte bakom de människor som i typiska amerikanska talkshows á la Ricki Lake säger "She's your mother! She brought you into this world. You should have respect and love her regardless!" .... trots att sonen/dottern ifråga just berättat att mamman tex misshandlat dem hela deras uppväxt eller svikit dem på andra sätt.

Visst är det galet att vissa (även i Sverige) blir upprörda när de får höra att någon inte vill ha en relation med sin förälder! Jag menar, om någon frivilligt bryter ett så starkt band, då finns det nog en anledning.
 
Sv: Adoption

tex hur man känner för bioföräldrar och hemlandet...sådana frågor kan jag tycka har varit det jobbigaste, just för att alla faktiskt inte har med det att göra
---
men skolåldern och främst tonåren var jobbiga när man skulle hitta sig själv, samtidigt som vissa sa att man ju var någon helt annan, och inte speciellt positivt menat.

Vad är det för typ av människor som säger sådana saker och ställer så personliga och vinklade frågor? Har det varit barn i din egen ålder (när du var barn alltså) eller vuxna? Tror du de har menat det elakt, eller bara inte tänkt sig för?
 
Sv: Adoption

Det är helt vanliga människor, folk man träffar på jobbet,ute ja lite varsom helst. Jag tror inte frågorna är elakt menade, men det känns väldigt obekvämt att svara på dem, och som yngre visste man ju knappt själv vem man var.

Får än idag ofta frågor om

*vet du något om ditt ursprung

*Har du träffat din RIKTIGA mamma

*Men vad snällt av dina föräldrar att ha adopterat dig,du har allt tur du

*Vill du inte åka tillbaka och hitta dina rötter,det hade jag absolut velat

*jag har hört att adopterade alltid mår så dåligt

*Jaså var din bror din RIKTIGA bror?

osv, sånt hör jag än idag...tror som sagt det är ren nyfikenhet, men jag tycker det är gräsligt att ens fråga eller påstå sådant,trots allt är det ju väldigt privat.Senast jag åkte på en sådan utfrågning var på ett boende där jag skulle provjobba redan från dag 1.

Rent elaka kommentarer fick man väl mest som liten.
 
Sv: Adoption

Och var går gränsen för vad som är seriöst?
Välja land?
Valja kön?
Välja ett friskt barn?
Välja barn?
Välja?

Och vem bestämmer den gränsen?

Jag undrar oxå. Någon skrev att man bara blir tilldelad ett barn, men jag såg ett program på tv om adoption, och där kunde man minsann välja kön. I alla fall från vissa länder. Jag tror till och med att man kunde välja ett icke fullt friskt barn, och då gick det snabbare.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • WE-tråden
  • Dressyrsnack 17
  • Kamera i stall

Omröstningar

Tillbaka
Upp