Adoption

[Björk]

Sv: Adoption

Det var inte riktat till mig, men jag vill ändå kommentera. Jag har inte lust att ändra lagen, så att den begränsar vilka som ska få adoptera. Det är nog bra som det är idag. MEN jag tycker ändå att man ska ifrågasätta sig själv ganska hårt innan man adopterar (eller skaffar barn överhuvudtaget). Soc kan aldrig se in i någon annans huvud. Jag tycker inte man ska luta sig alltför mycket mot att soc kan avgöra, och därför slippa tänka själv. Det har redan skett massor av misslyckade adoptioner och bio-födslar. Folk tänker efter för lite innan, både när de adopterar och när de "egen-producerar".

Jag tycker man ska bestämma själv ifall man är värd gåvan eller inte. Om man har formulerat frågan så, och kunnat svara ja, då är det bara att köra!

Huruvida det rör sig om "massor" av misslyckade adoptioner är jag inte rätt person att avgöra, men det låter överdrivet tycker jag... det beror ju i och för sig på hur man definierar "massor": är det massor när det är 0,5%? 2%? 10%? 25%? osv

Jag tycker du har helt rätt i att man ska tänka efter ordentligt! Jag tror dock att gruppen som inte gör det är betydligt större bland de som blir biologiska föräldrar än bland adoptivföräldrarna. Själva beslutet att adoptera, processen och utredningarna osv gör att det nog är ganska svårt att undvika att tänka igenom saken rätt väl. Tror du inte? Dessutom så blir man ju inte precis adoptivförälder "av misstag", medan en del faktiskt blir gravida av misstag.

 

[scarlettlady]

Sv: Adoption

*spinner vidare*
Om man har svårt att få barn, som t.ex jag som har vetat detta sedan tonåren, så har man oftast tänkt över väldigt noga hur man vill ha det. Det finns flera adopterade nära i min släkt och både primär och sekundär barnlöshet, så det var inte någon chock för min del att få detta besked. Det var det däremot för maken. Han ville aldrig tro det riktigt.

En som har lagt så många timmar av sitt liv på att fundera över just adoption går inte ens nästan att jämföra med någon som "råkar" bli gravid, eller som blir gravid efter en "normal" tids försök. Jag har svårt att tro att jag är den enda som har lagt så mycket tanke och funderande bakom mina val av metoder, utan kan utifrån de människor jag talat med och träffat i samma situation som mig dra slutsatsen att ALLT man beslutar sig för att genomföra är noggrant överlagt, både med varandra och med psykologer och läkare.

 

[havreflinga]

Sv: Adoption

Själva beslutet att adoptera, processen och utredningarna osv gör att det nog är ganska svårt att undvika att tänka igenom saken rätt väl. Tror du inte?

Jag känner en man som adopterades och hamnade i ett hem där både missbruk och pedofili förekom. Det var visserligen väldigt längesedan, så jag hoppas verkligen att myndigheterna har bättre koll nu.

Jag tror ändå att hans föräldrar hade tänkt igenom beslutet väl. Jag tror de tänkte ungefär så här: Vi kan inte få barn på annat sätt än adoption. Vi VILL verkligen ha barn. Det skulle vara så himla kul. Nu måste vi göra allt vi kan för att bli godkända som adoptivföräldrar.

Frågan är om de hade tänkt igenom varför de så gärna ville ha barn. Kanske visste den ena föräldern redan från början att h*n ville skapa en sexuell relation till barnet, men var noggrann med att inte avslöja det i granskningen...? Eller hade h*n bara en längtan till barn, som h*n själv inte förstod innebörden av...? Jag har faktiskt ingen aning hur det går till när fel föräldrar klarar processen och utredningarna utan att bli stoppade. Vad tror du? Döljer de något eller är de själva aningslösa om sin egen olämplighet?

 

[Björk]

Sv: Adoption

Frågan är om de hade tänkt igenom varför de så gärna ville ha barn. Kanske visste den ena föräldern redan från början att h*n ville skapa en sexuell relation till barnet, men var noggrann med att inte avslöja det i granskningen...? Eller hade h*n bara en längtan till barn, som h*n själv inte förstod innebörden av...? Jag har faktiskt ingen aning hur det går till när fel föräldrar klarar processen och utredningarna utan att bli stoppade. Vad tror du? Döljer de något eller är de själva aningslösa om sin egen olämplighet?

Jadu, det är ju en jättesvår fråga. Gällande just pedofili så brukar ju vad jag förstått de flesta pedofiler inte ens inse att det de gör är FEL. De brukar tro/tycka att det är ett sätt att visa sin kärlek för barnet och tolka barn som att de själva "vill" ha sex med dem. Oavsett att de känner så så vet ju merparten av dem att resten av samhället inte tycker så. Så; då döljer man ju sånt vid tex en adoptionsprocess. Om man ens ÄR medveten om att man har ett sånt behov....?

Visst har man läst om adoptivfamiljer där allt blivit totalt fel. Och det är nog omöjligt för vilken myndighet som helst att lämna 100% garanti att så inte sker. Även om föräldrarna är helt okej vid själva utredningen så kan de ju BLI missbrukare eller psykiskt sjuka längre fram. Liksom vilken förälder som helst. Det bästa vore naturligtvis om det fanns 100% garanti, men det gör det nog inte...

Jag tror att de som "slunkit igenom" utredningsprocessen och där allt sen går snett faktiskt i regel var väldigt ärliga i själva processen. Såvitt de inte är rena psykopater torde det vara väldigt svårt att sitta och medvetet ljuga sig igenom allting. Jag tror mest på det du skriver sist: man kan ha varit aningslös i sin egen inkapacitet helt enkelt.

Liksom andra föräldrar som får biologiska barn och totalt misslyckas.... Jag har en gammal barndomsbekant/vän som har 5 barn.... och som blev av med vårdnaden om allihop för några år sen. Jag är förvånad att det inte skedde tidigare... men inser att det förmodligen handlar om just själva problemets "kärna"; hon har inga missbruksproblem, hon misshandlar inte sina barn (fysiskt), hon älskar sina barn. Det har nog varit svårt för myndigheterna (som hon haft kontakt med hela sitt liv i princip) att ha konkreta UNDERLAG för omhändertagande. MEN; hon är helt enkelt inkapabel att vara förälder. Ingen konsekvens, inga regler, inget "skydd" mot yttre hot (tex pedofiler), inga insikter, ingen "vuxenhet"/mognad..... En väldigt naiv och störd mamma. Antingen finns där en liten liten utvecklingsstörning eller så beror alltihop på den egna uppväxten och bristerna i den. Jag vet faktiskt inte.... Jag vet att hon själv inte förstår varför just HON inte fick behålla sina barn. (och jag är dessutom totalt övertygad om att en sådan person aldrig aldrig skulle godkännas som adoptivförälder..)