Adoption

[scarlettlady]

Sv: Adoption

Det vet jag ingenting om.
Allt jag påstår är att jag inte gillar rankning.

Rankar du barn som olika värdefulla?
Och på vilket vis i sådana fall?

Än så länge är alla barn lika för mig, men ska jag välja mellan min egen ofödda bebis och någon annans så väljer jag min. Hade jag haft ett adoptivbarn så hade jag valt adoptivbarnet framför någon annans barn. Välja mellan sina barn gör man inte.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Du har inte förstått mig alls.
Men jag ursäktar dig för det eftersom ämnet är så känsligt.

Men du talar ju om för mig att jag rankar för att jag gör det som är enklast för mig och min man, nämligen IVF.

Enklats är ju bra.

Om det tog tid att skaffa ditt andra barn, så har du ju redan rankat att du vill ha ett biologiskt barn, före att adoptera.

Nej jag rankade inte.
Det fick bli som det blev med den saken.
Jag blev gravid medan jag började ta reda på hur adoption fungerar rent praktiskt.

Vad ger dig större rätt än de barnlösa att få ta emot ett barn?

Ingenting.
Den som adopterat är dessutom inte längre barnlös.
Vilket många verkar glömma.
De fortsätter att kalla sig för ofrivilligt barnlösa även efter att de har fått ett adoptivbarn.
Och det är ju inte sant då ju.

De som genomgått behandlingar eller en adoptionsprocess skaffar knappast barn för att lappa ihop ett äktenskap.

Jodå.
Det finns det par som gör.
Det brukar gå dåligt.

Till skillnad från många andra föräldrar så tackar jag gud varje dag genom denna graviditet för att jag får behålla mitt barn.

Du är ännu inte förälder alltså?
Det blir skillnad när man har barn mot när man inte har barn.
Man ser då tydligare att alla barn är barn och att det inte är sådär väldigt biologiskt.
Efter graviditeten så är det nämligen väldigt lika oavsett om man adopterat eller fått barn genom graviditet.
Man har barn då helt enkelt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Än så länge är alla barn lika för mig, men ska jag välja mellan min egen ofödda bebis och någon annans så väljer jag min. Hade jag haft ett adoptivbarn så hade jag valt adoptivbarnet framför någon annans barn. Välja mellan sina barn gör man inte.

Skillnaden mellan dig och mig är att jag inte väljer mellan egna och andras barn.
Det är just den rankningen som jag ogillar.
Och steget mellan att ranka mellan egna biologiska barn och sina adoptivbarn blir då väldigt kort för dig.

 

[Hyacinth]

Sv: Adoption

Efter graviditeten så är det nämligen väldigt lika oavsett om man adopterat eller fått barn genom graviditet.
Man har barn då helt enkelt.

Vad är då problemet? Med det resonemanget spelar dt ju faktiskt ingen roll om man "provar" själv först, eller inte.

För övrigt skulle jag vara mer skeptisk mot den som skaffar barn genom adoption utan att ha försökt själv först.

Jag skulle misstänka att det låg "förbättra världen-jag är en god människa-var tacksam för det vi givit dig"bakom.

Betydligt mer där än hos de som försöker allt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Men man kanske blir lyckligare av barn? I alla fall en del. Och barn blir nog lyckligare av föräldrar.

Definitivt.
På alla sätt.

Varför neka föräldrar som verkligen vill och längtar möjligheten av de orsaker som du uppger?

Att man rankar adoptivbarn som en nödlösning?
Jag vet inte.
Men det känns inte bra med andrahandsval.

Men det viktigaste är ju trots allt vem som läser godnattsagor, plåstrar om och gnäller om läxor.

Precis så.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Som sagt, du vet inte vad du pratar om.

Jo jag pratar om barn och deras behov.

Du pratar om vuxna och deras rättighet att få barn.

Det är olika saker.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Vad är då problemet? Med det resonemanget spelar dt ju faktiskt ingen roll om man "provar" själv först, eller inte.

Problemet blir när man ser det som att man förlorat något i stället för att vunnit något.
När det adopterade barnet bara blir en påminelse om att man inte kunde få egna biologiska barn.
När det liksom "fick duga" med ett adoptivbarn i stället.
Och man fortsätter att betrakta sig själv som ofrivilligt barnlös trots att man ju faktiskt har barn.

För övrigt skulle jag vara mer skeptisk mot den som skaffar barn genom adoption utan att ha försökt själv först.

Det där har jag funderat mycket över.
På vilket vis då?
Annat är att den är lat som inte vill vara gravid.

 

[Björk]

Sv: Adoption

Jag tycker personligen inte om tanken på rankning.
Men jag vet inte hur mycket den påverkar det adopterade barnet.
Jag vet vissa exempel där den har gjort det.
Och det är när det sedan kommit egna (överraskande) biologiska barn.

Däremot så vill jag att denna ranking erkänns och att vi skall kunna diskutera den för att kanske få veta om den påverkar.

Fast .. jag tycker det är lite "tunt" att säga att du vet vissa exempel där det påverkat. Jag vet exempel där det inte har påverkat. Det är ju egentligen för lite för att bygga upp en massa antaganden på. Det finns väl en del forskning om just adoptivbarn - och så länge den inte pekar på "rankingtanken" så tycker jag det faktiskt är något som du får stå för som din åsikt; inte en generell sanning. Men vad vet jag; jag är inte så insatt: det kanske finns sådan forskning som visar att adoptivföräldrar som sen får biologiska barn åsidosätter adoptivbarnet? Jag har dock väldigt svårt att föreställa mig att det skulle vara så. Det är nog bara för den som ser adoptivbarn som "icke-riktiga" barn som tror att det är så. Jag tror det tillhör de extrema undantagen att adoptivföräldrar inte känner sig lika känslomässigt bundna till sina barn som vilken förälder som helst. Oavsett om de försökt få biologiska innan och oavsett om de fick det efter adoptionen.

Jag tror inte någon annan heller gillar tanken på ranking. Allra minst de som har svårt att få barn på biologisk väg och sedan väljer att adoptera. Jag tycker din idé om att man då har "rankat" barn är ganska oförskämd mot dessa personer.

 

[Björk]

Sv: Adoption

Det svarar du på själv.
Om man inte klarar soc utredning så får man ju inte gåvan.


Jag är inte helt säker på att de räcker.
P.g.a. exempel som jag har sett.
Men dessa exempel är gamla och de gör kanske inte samma misstag nu för tiden som då.

Fast nu motsäger du ju dig. Du skriiver att de som klarat socutredning får gåvan. Och sen att du inte är säker på att de räcker.

Jag har också sett exempel (sånt som dragits upp i pressen) om skräckexempel till föräldrar. Och där har ju på något sätt soc "misslyckats". Men såna kommer alltid att finnas tror jag. Det är omöjligt att HELT garantera "100% lycka". Ännu mindre för biologiska barn...

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Jag tror inte någon annan heller gillar tanken på ranking. Allra minst de som har svårt att få barn på biologisk väg och sedan väljer att adoptera. Jag tycker din idé om att man då har "rankat" barn är ganska oförskämd mot dessa personer.

Men det är liksom inte min "idé".
Utan om man helst vill ha ett biologiskt barn som liknar en själv men sedan adopterar för att det är ju bättre än inget barn alls.
Så har man ju gjort en rankning/värdering.
Eller vad skulle du kalla det för?

 

[Björk]

Sv: Adoption

Vad är då problemet? Med det resonemanget spelar dt ju faktiskt ingen roll om man "provar" själv först, eller inte.

För övrigt skulle jag vara mer skeptisk mot den som skaffar barn genom adoption utan att ha försökt själv först.

Jag skulle misstänka att det låg "förbättra världen-jag är en god människa-var tacksam för det vi givit dig"bakom.

Betydligt mer där än hos de som försöker allt.

Håller helt med!
Jag förstår inte heller "problemet".... alls.

"Rankningen" får väl den stå för som hela tiden tar upp det i sina inlägg...

 

[Björk]

Sv: Adoption

Men det är liksom inte min "idé".
Utan om man helst vill ha ett biologiskt barn som liknar en själv men sedan adopterar för att det är ju bättre än inget barn alls.
Så har man ju gjort en rankning/värdering.
Eller vad skulle du kalla det för?

Jag anser att man tog chansen/möjligheten att gå en annan väg för att få ett barn. Inget mer, inget mindre.

Och jag tror inte alls att försöka biologiskt först innebär att man skulle se sitt adoptivbarn som "mindre värt", älska det mindre eller känna sig mindre som dess förälder.

som någon sa: det är ingen process som fixar sig på en kaffekvart precis.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Fast nu motsäger du ju dig. Du skriiver att de som klarat socutredning får gåvan. Och sen att du inte är säker på att de räcker.

Inte alls.
Utan det betyder att de som klarar utredningen får ju gåvan.
Men att utredningen inte är någon garanti för att det sedan går bra.

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Jag anser att man tog chansen/möjligheten att gå en annan väg för att få ett barn. Inget mer, inget mindre.

Och det är ju så.
Men vad anser de själva?
Det är ju vad som spelar mest roll.
Men även vad omgivningen anser spelar ju roll.
För det påverkar ju hur barnet sedan blir bemött.

Jag trodde en massa fina saker förut.
Sedan så träffade jag adoptivföräldrar som liksom aldrig slutade att älta det faktum att de inte fått egna biologiska barn.
Det var ett himla tjat om barnets hemland och en massa annat som barnet borde slippa höra.

 

[mandalaki]

Sv: Adoption

Jag tror att det är JÄTTEVIKTIGT att man adopterar just för att man VERKLIGEN vill ha barn. Inte för att göra en god gärning, vilket är svårt i Sverige men i tex USA verkar det vara "mode" just nu.
Jag hittade en amerikansk sida där man kunde "välja" barn efter foto. Mest barn från Guatemala. Det kändes så vidrigt!

Håller med dig. Men som sagt: jag tror att processen inför en adoption här i Sverige försöker pulvrisera det där världsförbättrarmotivet - just för att det kan bli en stor börda för det enskilda barn det handlar om. "Var tacksam för att jag räddade dig, lille vän"

Jag upplever själv att det är så att människors beteende är så kulturellt betingat att man inte "ser" adopterades icke-svenska utseende. Detta gör mig en smula skeptisk till Kalmarundersökningen du skriver om.

Blir glad över den erfarenhet du beskriver - men den gör mig inte skeptisk till Kalmarundersökningen, en undersökning bör rimligen vara mer systematisk och omfatta ett större fält än dina och mina erfarenheter

 

[Miss Philodina]

Sv: Adoption

Och det är ju så.
Men vad anser de själva?
Det är ju vad som spelar mest roll.
Men även vad omgivningen anser spelar ju roll.
För det påverkar ju hur barnet sedan blir bemött.

Jag trodde en massa fina saker förut.
Sedan så träffade jag adoptivföräldrar som liksom aldrig slutade att älta det faktum att de inte fått egna biologiska barn.
Det var ett himla tjat om barnets hemland och en massa annat som barnet borde slippa höra.

Vad handlar diskussionen om? Handlar den om huruvida det är rätt att adoptera? Handlar den om svårigheter som finns för adoptivbarn och adoptivföräldrar? Eller handlar den om om din privata kritik och uppgörelse med de dåliga adoptivföräldrar du känner (kände)?

Jag vet föräldrar med biologiska barn som talar om för dem stup i kvarten hur oönskade de var, hur de kom till genom en olycka och hur tacksamma de borde vara för att de har en mamma som i varjefall fött dem en gång i tiden...sådant borde ju alla barn slippa höra. Dåliga föräldrar finns det av alla sorter, även bland de som väljer att adoptera såklart. Men, jag skulle inte starta en tråd om det olämpliga i att föda biologiska barn för det.

Omständigheter kring adoptioner är aldrig idealiska enligt våra mallar för "det efterlängtade barnet som föds i den bästa av världar med de bästa av föräldrar och lever lyckligt resten av sitt liv". Det kan man aldrig komma ifrån. Men, å andra sidan, vilka barn föds i enlighet med de premisserna? Det enda vi kan vi göra är att se till att adoptionsprocessen går så sjysst till som möjligt och att vi med ökad kunskap ser till att omständigheterna efter adoptionen ska bli så lyckliga som möjligt. I det ingår en massa kunskap om både adoptivföräldrars "bagage" (bl.a. sorgen efter IVF-behandling och den egna reproduktionskapaciteten), adoptivbarnens "bagage" (anknytning framförallt och känslor av rotlöshet) och hur de på bästa möjliga sätt ska fås att fungera som en familj. Det lyckas i de allra flesta fall. Och där har det hänt en del sedan 70-talet om man säger så.

Behandlingen på Folåsa utgår, av vad jag kunnat läsa mig till, från ett familjeterapeutiskt perspektiv, där i synnerhet föräldrarnas roll och samspel med barnen lyfts fram. Det är samma typ av terapi (bl.a. videoinspelningar av samspelet) som man använder i andra familjer med biologiska barn där föräldrarna brister i omsorg och sensibilitet gentemot barnen.

Forskning visar där, att med ett sådant behandlingsprogram så är det ingen skillnad mellan adoptivbarn och biologiska barn i hur väl behandlingen fungerar. Det är således i princip ett föräldrainriktat program där problemet är bristande föräldraskap (både hos adoptivföräldrar och bioföräldrar) bl.a. i termer av bristande "sensibilitet" gentemot barnet. Problemet är således mest hos föräldrarna, inte hos barnet och där är adopterat eller bio inte den avgörande variabeln.

 

[mandalaki]

Sv: Adoption

Det var då sannerligen ett klockrent inlägg

 

[Inte_Ung]

Sv: Adoption

Men, jag skulle inte starta en tråd om det olämpliga i att föda biologiska barn för det.

Men det diskuteras ju i många trådar.
Så ämnet är ju uppe vid ytan.
Kan man inte få diskutera detta bara för att det är adoption som det handlar om?

Problemet är således mest hos föräldrarna, inte hos barnet och där är adopterat eller bio inte den avgörande variabeln.

Sant.
Men jag har någon romatisk idé om att just adopterade barn borde få slippa detta.
Både för att man ju inte får dem av misstag och för att de har mera i sitt bagage från början.

I övrigt så håller jag dig i ditt inlägg.

 

[Hyacinth]

Sv: Adoption

Problemet blir när man ser det som att man förlorat något i stället för att vunnit något.
När det adopterade barnet bara blir en påminelse om att man inte kunde få egna biologiska barn. det låter som ett extremt sällsynt resonemang.
När det liksom "fick duga" med ett adoptivbarn i stället.
Och man fortsätter att betrakta sig själv som ofrivilligt barnlös trots att man ju faktiskt har barn.
Tror du inte att de flesta är sagolikt lyckliga över att ha fått adoptera? Det där "vi kunde inte få egna, så vi adopterade" är väl mest ett svar som stillar omgivningens nyfikenhet.

Det där har jag funderat mycket över.
På vilket vis då?
Annat är att den är lat som inte vill vara gravid.

Som jag skrev: Jag skulle misstänka att det låg "förbättra världen-jag är en god människa-var tacksam för det vi givit dig"bakom.

Hur mycket sanning som ligger i min känsla kan jag inte gå i god för,
det är en ytterst personlig uppfattning.

 

[havreflinga]

Sv: Adoption

Men hur menar du då?
Om man nu inte får gåvan biologiskt och genomgår IVF och inte heller då får man barn. Menar du då att man är utesluten från "gåvan adoptivbarn"? För att du anser att man redan "rankat" barnen?

Jag litar på att soc utredningar som bedömer vilka som ska få gåvan adoptivbarn är tillräckligt bra för att se till att barnen är välkomna och får bra föräldrar. Du kanske anser att de är otillräckliga?

Det var inte riktat till mig, men jag vill ändå kommentera. Jag har inte lust att ändra lagen, så att den begränsar vilka som ska få adoptera. Det är nog bra som det är idag. MEN jag tycker ändå att man ska ifrågasätta sig själv ganska hårt innan man adopterar (eller skaffar barn överhuvudtaget). Soc kan aldrig se in i någon annans huvud. Jag tycker inte man ska luta sig alltför mycket mot att soc kan avgöra, och därför slippa tänka själv. Det har redan skett massor av misslyckade adoptioner och bio-födslar. Folk tänker efter för lite innan, både när de adopterar och när de "egen-producerar".

Jag tycker man ska bestämma själv ifall man är värd gåvan eller inte. Om man har formulerat frågan så, och kunnat svara ja, då är det bara att köra!