Sv: 10
rna del 6
Duktig Kaptenen!
Kl
Jag är mest bara en irriterad och bitter kärring idag. Bortkastad tid på ett ridpass som aldrig blev av, plus en sönderstressad häst. Min häst är cool men känslig, det är inte mycket som brukar uppröra henne speciellt. Min stallkompis kallar henne med all rätt för ett A-barn.
Men nu med det här vädret som är, fruset och lite snö, så hittar det in en massa utomstående löst folk till oss (privatägd gård med ridhus). Och fine, klart att de ska kunna komma dit och få rida, men vad fan har hänt med att visa HÄNSYN??
Idag var det en tjej som galopperade kors och tvärs och vände upp runt rumpan på Rozalie gång efter gång. Och hon fattade inte att det var hon som gjorde att hon blev mer och mer stressad, eller så brydde hon sig inte. Och då hade jag berättat för henne i början, när jag kom in, att det var en unghäst och jag bad henne att inte rida så nära.
Min annars så coola häst, kastade sig, reste sig och var allmänt förskräckt över allt
I detta läget hade jag inte ens försökt att sitta upp än, det var dessutom 3 st till inne samtidigt och en av de hästarna var också ganska stressad av situationen. Jag valde att bara promenera med henne och försöka hålla mig ur vägen så gott det gick, men det var svårt att förutse vart människan skulle rida härnäst.
Efter ca 20-30 min så gick alla utom den utomstående ut och jag tänkte att nu skulle det nog lugna ner sig lite och gå bra. Så när hon äntligen tar en skrittpaus med sin häst så passar jag på att lina R lite, för att försöka släppa lite på spänningen. Jag tog det lugnt för att försöka förhindra ev. utbrott, men när den andra hästen återigen börjar galoppera så klarar inte R av att hålla det inom sig längre, utan drar av en bockserie. Jag saktar av henne ganska snabbt (i vanliga fall så skulle jag ha låtit henne få det ur sig, så är det bra sen) eftersom jag inte vet hur den andra reagerar. Börjar om och låter henne trava, men då ska medhjälparen plocka skit precis där vi är och i det läget var ju måttet rågat för längesedan, så R brinner loss i jordens bockserie och jag kan inte göra mycket mer än att bara låta henne bralla på och försöka att inte tappa henne.
DÅ häver ungen ur sig "Ursäkta! Kan du försöka hålla lite koll på den där!?"
Jag förklarar att jag försöker och säger återigen att hon bara är 3 år (nåja snart 4). Sen tog det väl ca 2-3 min innan de började släpa fram hinder också... då gav jag upp och gick in.
