Sv: 07rnas tråd nummer 7.
KL.
Kastar mig in så här längst bak i tråden då jag för tvveckor sedan köpte mig en egen "liten" 07a.
En liten presentation då: Han heter Semil och är en treårig fullblodsvalack på modiga 165-6 med världens längsta ben, så har jag otur så blir han en del högre
, och är efter Nicolotte-Precocious.
Han har gått på banan så han har hunnit med en del i sitt unga liv. Debuterade på hösten som tvååring och gick ca 7 lopp under höst-vinter-vår. Där på våren fick han en chip-fraktur i ena framknät pga stenhårt underlag. Chipet opererades bort och han fick vila (och en del behandlingar) i ett halvår. Sattes igång runt september och började så smått ridhästridas med sikte på försäljning eftersom man inte ville chansa på en upprepad skada som galoppör. När jag köpte honom i november reds han ca 2-3 dagar per vecka.
Nu har han som sagt stått i vårt stall i två veckor och vi kan väl konstatera ett det är en glad och pigg skit som trivs riktigt bra med sin nya bästa kompis, syrrans 9åriga fullblod. Tyvärr lyckades vi tajma så att den dagen vi tog hem honom började det snöa och två dagar efter hade vi nästan 20 cm snö och 10 minus… Sedan dess har snön legat tjock och temperaturen har varierat mellan pudersnö och kladdklampar så vi har inte fått så mkt allvarligt gjort än.
Detta innebär att jag har en häst som är en energibomb och skritt- och travturerna ut i snön med syrran som var tänkt som lugn miljöträning har mest bestått av busbockar och men-jag-vill-ju-springa-ju
. Han är dock tuff om en bandyboll och har än så länge inte reagerat/tittat på något(!), barn, snögubbar, bilar, barnvagnar och strålkastare/lampor som rör sig över snön i mörkret som skämt syrrans pålle har inte berört honom över huvud taget!