07-ornas 17'e tråd!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Han är ju bedårande!:love: Förstår att du inte kunde vara helt fokuserad när det kommit en sån liten skatt! Tror nästan att jag måste skaffa mig en sån om något år. Barnet måste väl ha en ponny:angel:

Han letar ny husse/matte framåt hösten ;) Det är väldigt kul med ponny, welshar är fina körhästar också.
 
  • Gilla
Reactions: oxo
Ett litet frö av hopp har infunnit sig. Jag har ev en vettig "spekulant" på min häst. Då gäller det alltså att ge bort henne gratis eller låna ut 1-2 år, men jag vet att hon får det väldigt bra. Tvekar inte en sekund på det. Men vi ska först göra utredningen 2 juni, för att se vad vi står med för problematik så att den ev "köparen" kan ta ställning.

Jag hoppas att detta går vägen. Jag vågar knappt tro att det ska lösa sig.
 
Ett litet frö av hopp har infunnit sig. Jag har ev en vettig "spekulant" på min häst. Då gäller det alltså att ge bort henne gratis eller låna ut 1-2 år, men jag vet att hon får det väldigt bra. Tvekar inte en sekund på det. Men vi ska först göra utredningen 2 juni, för att se vad vi står med för problematik så att den ev "köparen" kan ta ställning.

Jag hoppas att detta går vägen. Jag vågar knappt tro att det ska lösa sig.

åh hoppas det löser sig !
 
Ja, nog för att det känns oerhört bittert att ge bort en häst som är så pass fin. Och efter allt jobb man lagt ner... det tar emot oerhört mkt och det var inte alls vad jag hade i min plan. Ska jag inte ha kvar henne hade jag faktiskt velat sälja henne isåfall och få nån krona för allt jobb jag lagt ner under dessa år. Eller låna ut och kunna få tillbaka henne om jag ångrar mig om nåt år.
Men jag vet inte om jag vågar ha kvar henne. Vad ska hon råka ut för härnäst liksom, när kommer jag att kunna rida henne vettigt? Vad kommer jag gå miste om längs vägen osv...

Hade hon varit i full gång hade jag inte funderat på det, då hade jag utan tvekan haft henne som min egen ridhäst. Och då skaffat ponny vid sidan av. För när hon är i full gång håller hon skallen i schack och håller formen på bete osv. Dessutom har hon blivit väldigt rolig att träna och rida, när hon får utlopp för sin energi. Det är inte alls samma häst som för 1,5 år sedan. Hon är trevlig, välriden och rör sig väldigt bra. En sådan häst vill man faktiskt inte ge bort.

Men det känns som att vi har fastnat i onda cirklar av skador och annat som gör att vi aldrig kommer igång, och hon är inte en rolig häst att ha i igångsättning gång efter annan. Hon är inte det minsta kul att rida när hon är överenergisk och dessutom inte får ha nåt utlopp pga att hon är konvalescent. Jag vet precis hur det känns, men samtidigt är hon så jäkla fin att rida när hon är igång.

Jag slits mellan det. Tänk om jag går miste om en kanonhäst för att jag inte vill/orkar vänta. Och tänk om jag ångrar mig. Och sen tänker jag på igångsättningsfasen och att man ändå inte har några garantier på att hon inte skadar sig igen. Bevisligen.
Det är svårt. Men det här hemmet hos den här personen är något jag antagligen aldrig själv kommer att kunna erbjuda henne, ridmässigt vet jag inte. Men vad gäller skötseln. Dessutom är den här personen en sådan som älskar den här typen av ston, en av de saker jag oroat nig med ang att sälja henne är ju just att någon ska tröttna på henne. Men vad gäller det finns här inga tvivel.
 
Ja, nog för att det känns oerhört bittert att ge bort en häst som är så pass fin. Och efter allt jobb man lagt ner... det tar emot oerhört mkt och det var inte alls vad jag hade i min plan. Ska jag inte ha kvar henne hade jag faktiskt velat sälja henne isåfall och få nån krona för allt jobb jag lagt ner under dessa år. Eller låna ut och kunna få tillbaka henne om jag ångrar mig om nåt år.
Men jag vet inte om jag vågar ha kvar henne. Vad ska hon råka ut för härnäst liksom, när kommer jag att kunna rida henne vettigt? Vad kommer jag gå miste om längs vägen osv...

Hade hon varit i full gång hade jag inte funderat på det, då hade jag utan tvekan haft henne som min egen ridhäst. Och då skaffat ponny vid sidan av. För när hon är i full gång håller hon skallen i schack och håller formen på bete osv. Dessutom har hon blivit väldigt rolig att träna och rida, när hon får utlopp för sin energi. Det är inte alls samma häst som för 1,5 år sedan. Hon är trevlig, välriden och rör sig väldigt bra. En sådan häst vill man faktiskt inte ge bort.

Men det känns som att vi har fastnat i onda cirklar av skador och annat som gör att vi aldrig kommer igång, och hon är inte en rolig häst att ha i igångsättning gång efter annan. Hon är inte det minsta kul att rida när hon är överenergisk och dessutom inte får ha nåt utlopp pga att hon är konvalescent. Jag vet precis hur det känns, men samtidigt är hon så jäkla fin att rida när hon är igång.

Jag slits mellan det. Tänk om jag går miste om en kanonhäst för att jag inte vill/orkar vänta. Och tänk om jag ångrar mig. Och sen tänker jag på igångsättningsfasen och att man ändå inte har några garantier på att hon inte skadar sig igen. Bevisligen.
Det är svårt. Men det här hemmet hos den här personen är något jag antagligen aldrig själv kommer att kunna erbjuda henne, ridmässigt vet jag inte. Men vad gäller skötseln. Dessutom är den här personen en sådan som älskar den här typen av ston, en av de saker jag oroat nig med ang att sälja henne är ju just att någon ska tröttna på henne. Men vad gäller det finns här inga tvivel.

Jag ska ärligt säga att just ge bort hade jag inte gjort. Jag hade satt ut en bytesannons. Att du byter henne mot en trevlig ungponny. Jag tror du hade kunnat hitta ett hem åt henne den vägen. Någon som kanske sysslar med avel och har en ungponny som ska ridas in/säljas. Och ditt sto kan ju vara ett fint avelssto samtidigt som det finns en chans att hon kommer funka till tävling.
Men kanske är det rätt för just dig att ge bort henne, svårt att råda :)
 
@stjarnfrugt om du ska eller inte ge bort hästen eller ej måste ju helt vara ditt beslut. Det beror ju på vad som jag uttryckte tidigare "lösningen får kosta". Men vad du än gör hade jag inte snurrat in i tankar att du kanske ändå ska behålla henne osv. Du verkar komma tillbaka till det emellanåt och att "hon är ju fin osv osv osv". Men du har ju redan konstant landat i att det ändå inte känns bra, du återkommer till det hela tiden mellan de tillfälliga "uppåtsvackorna". Tänk på gången du hade kunnat sålt henne för 40 eller vad det nu var, och ångrade dig - idag tänker du ju annorlunda där än du gjorde då eller hur?
Jag hade som sagt försökt renodla problemet så att säga och satsat på att hitta en lösning att byta häst. Du har ju ändå trots allt inte haft hästen så himla länge (2,5 år är inte så länge) men känner som du gör, jag tror inte det är ngt som kommer ändra sig öht, utifrån allt du skrivit här genom åren och som du hela tiden återkommer till....
 
@stjarnfrugt Hoppas, hoppas det löser sig! Håller tummarna. :)

Efter vårt skitpass i lör hade vi ett, höll på att skriva make up sex :o , men menar ett enkelt grundpass där jag lovat mig själv att inte brusa upp och nöja mig med litet, så länge det var bra. Blev ca 35 min i paddocken med fokus på att få in vänsterbogen, loss i vänster och få mer i hö. Skrittade i 20 min tills det kändes pk, kan fortfarande inte släppa en mm men ok. Sen lite åttvolter i trav och sen var det bra.

Idag red vi ut men vår arbetsrunda och kändes ok. Önskar jag hade trycket och känsligheten jag har i henne ute, även inne på banan. Får också, märkligt nog, mycket bättre stöd i alla halslägen nu, efter att ha testat runt lite olika bett och nu gått tillbaks till mitt gamla vanliga, jag klagar inte. :D

Blablabla..... :p
 
@mackan. Ja, jag fastnar i precis det hela tiden. Och jag återkommer i svackorna mellan uppåtgångerna, det vet jag om. Någonstans tänker jag att så kommer det vara med alla hästar, och ibland känner jag att det skulle kanske kunna kännas bättre med en annan häst. Vilket av det som är mest sant, det vet jag inte.
Jag har iaf fått svar från uppfödaren att hon inte vill ha föl just nu. Jag har haft dåligt samvete gentemot uppfödaren om jag säljer henne, eftersom vi är gamla vänner och hästen liksom stannat i "familjen". Men samtidigt känner jag nu att jag har alltid frågat henne först när jag funderat på att sälja. Mer kan jag inte göra, jag måste släppa det dåliga samvetet för den saken.
Om hon hade haft lite mindre kvaliteer hade det varit enklare, men nu är hon så jäkla fin när hon väl är igång, att jag känner att jag kommer ångra mig av den anledningen. På så vis skulle det kännas tryggare att låna ut henne, för då kan jag ångra mig och ta hem henne om 1-2 år när mitt liv antagligen är mer stabilt, jag fått rida ponny ett tag och mer vet exakt vad jag vill.

Att jag inte sålde henne den gången var för att jag blev förbannad. Det var en krånglig människa som trodde att hon kunde göra ner mig och min häst genom att pruta ytterligare på en väldigt förmånlig överenskommelse till hennes fördel. Dessutom två gånger. Det tar jag inte. Så dålig häst har jag inte att jag måste ge bort den till en ytterst vardaglig ryttare när hästen dessutom inte har något som tar ner dess värde, såsom en skada.
Jag har åtminstone haft rolig ridning med henne tiden efter att jag valde att inte sälja, fram till skadan. Så jag ångrar inte att jag drog tillbaka allting med just den personen.

@sassiball Jag har haft bytesannonser på henne ett par gånger. Jag har aldrig hittat en vettig lösning. Jag vill inte ha en ungponny som ska ridas in, jag vill ha en som är vettigt grundriden. Jag vill ju rida själv nu, inte vänta ytterligare. Och jag vill än mindre börja jobba med andras påbörjade problem, det kan jag göra gratis i mitt förra stall.

Dessutom har jag ju hittat ponnyn jag ser framför mig att jag köper. Och den är inte till bytes, då uppfödaren har 25 hästar och avlar på sina egna blodslinjer.
 
Senast ändrad:
@mackan. Ja, jag fastnar i precis det hela tiden. Och jag återkommer i svackorna mellan uppåtgångerna, det vet jag om. Någonstans tänker jag att så kommer det vara med alla hästar, och ibland känner jag att det skulle kanske kunna kännas bättre med en annan häst. Vilket av det som är mest sant, det vet jag inte.
Jag har iaf fått svar från uppfödaren att hon inte vill ha föl just nu. Jag har haft dåligt samvete gentemot uppfödaren om jag säljer henne, eftersom vi är gamla vänner och hästen liksom stannat i "familjen". Men samtidigt känner jag nu att jag har alltid frågat henne först när jag funderat på att sälja. Mer kan jag inte göra, jag måste släppa det dåliga samvetet för den saken.
Om hon hade haft lite mindre kvaliteer hade det varit enklare, men nu är hon så jäkla fin när hon väl är igång, att jag känner att jag kommer ångra mig av den anledningen. På så vis skulle det kännas tryggare att låna ut henne, för då kan jag ångra mig och ta hem henne om 1-2 år när mitt liv antagligen är mer stabilt, jag fått rida ponny ett tag och mer vet exakt vad jag vill.

Att jag inte sålde henne den gången var för att jag blev förbannad. Det var en krånglig människa som trodde att hon kunde göra ner mig och min häst genom att pruta ytterligare på en väldigt förmånlig överenskommelse till hennes fördel. Dessutom två gånger. Det tar jag inte. Så dålig häst har jag inte att jag måste ge bort den till en ytterst vardaglig ryttare när hästen dessutom inte har något som tar ner dess värde, såsom en skada.
Jag har åtminstone haft rolig ridning med henne tiden efter att jag valde att inte sälja, fram till skadan. Så jag ångrar inte att jag drog tillbaka allting med just den personen.

@sassiball Jag har haft bytesannonser på henne ett par gånger. Jag har aldrig hittat en vettig lösning. Jag vill inte ha en ungponny som ska ridas in, jag vill ha en som är vettigt grundriden. Jag vill ju rida själv nu, inte vänta ytterligare. Och jag vill än mindre börja jobba med andras påbörjade problem, det kan jag göra gratis i mitt förra stall.

Dessutom har jag ju hittat ponnyn jag ser framför mig att jag köper. Och den är inte till bytes, då uppfödaren har 25 hästar och avlar på sina egna blodslinjer.
Ok, jag förstår :)
 
@stjarnfrugt Jag hade utifrån det du skrivit här gett bort hästen om det var till någon jag hade känt förtroende för. Visst det svider att inte få ut ett öre på en fin häst men förhoppningsvis kommer du att må bättre. Ditt välmående känns som att det vore bra att prioritera.

Sen kan bortgivna hästar få det mycket bra. Jag själv fick tex min ponny av grannarna. Ingen lätt ponny och många hade nog sålt vidare men idag 16 år senare står hon fortfarande hos mig och det har aldrig varit något snack om saken att jag skulle behålla henne. Hon kommer att stå i min ägo tills den dagen då vi tvingas avliva henne och då kan det tilläggas att hon varit sjukpensionär de senaste 6 åren.
 
Jag har fullt förtroende för den här personen. Jag kan tänka mig att skriva ett foderavtal på 1-2 år, beroende på skadans omfattning och rehab givetvis. Är det mkt jobb med skadan måste jag ju erbjuda att ge bort hästen gratis, annars har ju den andre ingen vinning i att ta sig an problemet så att säga. Men gäller skadan bara någon månads läkning osv så kanske det går att komma till en lösning med foderavtal. Dels för att jag ska hinna känna efter och dels för att jag ska slippa ångesten att ge bort en häst här och nu. Om jag sedan då överlåter den må vara hänt, det har jag gjort förr till rätt hem. Men den hästen var å andra sidan ingen fin dressyrhäst.
Jag skulle mkt väl kunna tänka mig att ha henne utlånad ett par år och sedan börja om på ny kula. Om nu någon annan går med på det vill säga. Då har jag fått lite perspektiv på tillvaron och mår antagligen bättre i övrigt... Nu har jag tex hallen full av lådor, klädpåsar och grejjer som jag hämtat hem från min pojkvän. Jag jobbar natt nästa vecka och har ingenstans att bo längre, då det byggs för fullt här och är omöjligt att sova dagtid. Jag känner att jag har en skadad häst som behöver en lösning, och att jag helst av allt skulle vilja görs nåt annat av mitt hästeri än det jag gör nu. Jag har en jobbsituation som känns ohållbar och jag vet inte riktigt hur jag skulle kunna lösa den så länge jag är kvar på samma företag, jag kan byta arbetslag i höst men uppgifterna och kaoset i företaget blir alltid detsamma.

Så ja, ju mer jag tänker på det så skulle det önskvärda scenariot vara: En lösning för min storhäst, köpa ponnyn, få erbjudande om jobbet i Ösd, flytta och börja om i slutet av sommaren/i höst. Resten får bero.
 
av nyfikenhet @stjarnfrugt : får man fråga vad det är för stam på din häst? Jag känner ju en del avelsfolk, kanske vet ngn som skulle vilja "ha" den om stammen är intressant.
 
Idag fyller lilla Nova 7 år!!!
Tänk vad tiden har gått fort, hon föddes ju alldeles svart och har nu ungefär samma färg som oxos häst!
Kan tyvärr inte få in bilder längre. Vet inte vad som hänt med datorn!
Här händer inte så mycket mer än att vi var på våran allra första WE träning i lördags. Jättekul!
Har själv aldrig sett hur det går till innan så det var en ny rolig upplevelse.
Vi har även kommit igång och hoppa lite. Är ju mest skogsmulle men gillar att rida något pass i veckan på banan så har blanda lite mellan hopp/dressyr.
Nova tycker det är JÄTTEKUL med hoppning. Verkligen suger tag i hindret och vill hoppa. Skönt med en häst som hoppar utan att vara tittig.
Har hoppat som högst ca 85cm:nailbiting:, en stor bedrift för mig som tycker 60 är högt!;)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Ridning Jag har hamnat i en otroligt jobbigt sits och vet inte vad jag ska göra. Jag är en ganska erfaren ryttare (dock hobbynivå) som ridit...
2
Svar
34
· Visningar
7 614
Senast: akleja
·
Ridning Behöver era tips och råd. Jag vet inte hur jag ska tackla problemet som uppkommit. Det är som så att min häst (ridtravate 11 år) har...
Svar
5
· Visningar
1 242
Senast: LuckyMe
·
Småbarn Det är många trådar om matproblem av olika slag uppe nu, så jag tänkte att jag skulle följa trenden =) Lilla Maja 16 månader är helt...
Svar
7
· Visningar
1 498
Senast: Ajda
·
A
Hästmänniskan Hejsan! Skulle vilja bolla lite tankar och funderingar med likasinnade här på forumet! Bakgrund! Jag själv 28 årig elit ryttare...
10 11 12
Svar
229
· Visningar
38 080
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp