- Övr. Hund
- Trådstartare sydney
- Startdatum
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Det är inget fel på Blocket. Många seriösa kennlar lägger ut en annons där då de planerar eller har en kull. Så titta vidare där och ring kenneln samt kolla upp deras rasklubb och hemsida. Så hittade jag min Hoffe.
Det är inget fel på Blocket. Många seriösa kennlar lägger ut en annons där då de planerar eller har en kull. Så titta vidare där och ring kenneln samt kolla upp deras rasklubb och hemsida. Så hittade jag min Hoffe.
F
Fan of Bill
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
delvis*KL*
Till TS:
Jag både håller med Lady vip och inte. Jag har haft weimaraner från 1993 till 2007, hane och tik. Använts till jakt båda två. MEN, jag kan lätt säga TS att du visst skulle kunna ha en weimaraner till det ändamålet du avser att ha den till. Bara du vet om att det krävs mer av en weimaranerägare än ägare till en sällskapshund. Min erfarenhet av weimaraner är att naturligtvis är en jagande weimaraner en lycklig weimaraner. Men dom kan vara lyckliga ändå, om dom får utlopp för sin enorma energi som inte avtar på många, många år. Plus hjärngympa. En weimaraner är inget vidunder som få klarar av, men dom kräver dock sin man (eller kvinna
)
Först vill jag säga mina åsikter:
Nej, det är ingen frisk ras. Se LV's svar.
Weimaraner har inget gott rykte i jaktvärlden. Så är det.
Weimaraner är enmanshund på det sättet att ledaren i familjen är den dom lyder framför andra, men sen älskas resten av familjen lika högt. I mitt fall var det husses ord som gällde över mitt när vi alla var tillsammans. Var jag själv med dom lydde dom mig lika bra som husse.
Mina weimaraner har varit väldigt skarpa och vaktiga, men det är en lydnadsgrej det oxå. Till exempel, på vårkanten när det började bli skönt i solen låg dom utomhus. Naturligtvis vaktade dom tomten. Jag tillät det ett par gånger och sen var det bra. Dom skulle vara tysta. Vilket dom var resten av sommaren.
(Min dalmatinerblandnig (75%dalmatiner 25% labrador)jag har nu är helt annorlunda. Henne får man säga åt varenda gång det går förbi nån. Fast jag har lärt att henne att morra istället för irriterande skall. Hon hymlar helt enkelt inte med sin åsikt och har ett behov av att göra sin röst hörd.)
Det jag kan tänka skulle gå illa är att ha weimaranern lös på ridturer, för jaktinstinkten är totalt dominerande. Visst kan man kontrollera dom inom "den magiska" gränsen när dom är lösa, men kommer dom utanför den är det kört. Det positiva är att weimaranern är stötande, vilket innebär att dom stöter upp viltet, men vänder tillbaka efter några hundra meter. Fast skiter det sig och tex ett rådjur är sjuk, har weimaranern absolut det i sig att ge sig på viltet och dra ner det om den kommer ikapp.
Jag skulle inte haft med mina weimaraner på ridturer.
En weimaraner är en hund som är stark i psyket, som inte ger sig i första taget och gärna vill bestämma. Helst över dig oxå om det går. Det är en hund som är hårdare och därmed kräver en hårdare och fastare uppfostran med tillika mängder av kärlek. Men som sagt, dom är envisa.
Det är inte svårt att lära weimaraner olika saker, men det går inte att ta ur jaktlusten ur dom. Det betyder att dom även kan bita ihjäl katter, kaniner o dylikt.
Det är därför jag sitter här med en dalmatinerblandnig vid min sida. Hon är rena semestern jämfört med en weimaraner...
Well, jag har 2 weimaraner en korthårig (på avataren) och en långhårig, 2 tikar.
För det första kan jag dementera att det är en frisk ras, så är inte fallet. Förvisso har de inte den sämsta hälsostatusen på något sätt och en sund kroppsbild, MEN HD-fel är inte jätteovanligt och saker som allergier och sköldkörtelproblem ökar.
Och jag tycker faktiskt inte att du ska skaffa en weimaraner. Jag kommer säkert låta väldigt barsk, men Sweik jobbar väldigt hårt för att weimaraner ska få ett gott rykte inom jaktvärlden och att alla weimaraner ska jaktmeriteras, något de inte har i dag och många av dem har aldrig varit i en jaktsituation. Detta gör att det finns många W som mår väldigt dåligt ute i stugorna, för folk tror det är en aktiv sällskapshund, det är det inte.
Just mina 2 är nog de 2 sämsta jaktexemplaren i Sverige
Dock är hon en spårhjärna och älskar att spåra, SVCH är hon, men det är väl också den enda jaktmerit hon kommer att få.
Den andra är en omplacering, en riktig liten vekling och fegis
Men mina är långt från rastypiska och det betyder inte att de inte behöver aktiveras för det.
En annan aspekt är att weimaraner är en enmanshund, oftast väldigt tydligt. Och många av dem går inte att lämna ensamma. Jag känner några weimaranerägare som måste köra bil till kvartersaffären eftersom hunden inte kan lämnas själv hemma och då får sitta i bilen... Min ena hund går absolut inte att lämna själv, likaså med hennes syskon.
Dessutom har de väldigt lite vakt i sig. Mina skäller inte ens när dte ringer på dörren och de flesta W är väldigt osociala mot främlingar, även objudna gästen...
delvis*KL*
Till TS:
Jag både håller med Lady vip och inte. Jag har haft weimaraner från 1993 till 2007, hane och tik. Använts till jakt båda två. MEN, jag kan lätt säga TS att du visst skulle kunna ha en weimaraner till det ändamålet du avser att ha den till. Bara du vet om att det krävs mer av en weimaranerägare än ägare till en sällskapshund. Min erfarenhet av weimaraner är att naturligtvis är en jagande weimaraner en lycklig weimaraner. Men dom kan vara lyckliga ändå, om dom får utlopp för sin enorma energi som inte avtar på många, många år. Plus hjärngympa. En weimaraner är inget vidunder som få klarar av, men dom kräver dock sin man (eller kvinna
)Först vill jag säga mina åsikter:
Nej, det är ingen frisk ras. Se LV's svar.
Weimaraner har inget gott rykte i jaktvärlden. Så är det.
Weimaraner är enmanshund på det sättet att ledaren i familjen är den dom lyder framför andra, men sen älskas resten av familjen lika högt. I mitt fall var det husses ord som gällde över mitt när vi alla var tillsammans. Var jag själv med dom lydde dom mig lika bra som husse.
Mina weimaraner har varit väldigt skarpa och vaktiga, men det är en lydnadsgrej det oxå. Till exempel, på vårkanten när det började bli skönt i solen låg dom utomhus. Naturligtvis vaktade dom tomten. Jag tillät det ett par gånger och sen var det bra. Dom skulle vara tysta. Vilket dom var resten av sommaren.
(Min dalmatinerblandnig (75%dalmatiner 25% labrador)jag har nu är helt annorlunda. Henne får man säga åt varenda gång det går förbi nån. Fast jag har lärt att henne att morra istället för irriterande skall. Hon hymlar helt enkelt inte med sin åsikt och har ett behov av att göra sin röst hörd.)
Det jag kan tänka skulle gå illa är att ha weimaranern lös på ridturer, för jaktinstinkten är totalt dominerande. Visst kan man kontrollera dom inom "den magiska" gränsen när dom är lösa, men kommer dom utanför den är det kört. Det positiva är att weimaranern är stötande, vilket innebär att dom stöter upp viltet, men vänder tillbaka efter några hundra meter. Fast skiter det sig och tex ett rådjur är sjuk, har weimaranern absolut det i sig att ge sig på viltet och dra ner det om den kommer ikapp.
Jag skulle inte haft med mina weimaraner på ridturer.
En weimaraner är en hund som är stark i psyket, som inte ger sig i första taget och gärna vill bestämma. Helst över dig oxå om det går. Det är en hund som är hårdare och därmed kräver en hårdare och fastare uppfostran med tillika mängder av kärlek. Men som sagt, dom är envisa.
Det är inte svårt att lära weimaraner olika saker, men det går inte att ta ur jaktlusten ur dom. Det betyder att dom även kan bita ihjäl katter, kaniner o dylikt.
Det är därför jag sitter här med en dalmatinerblandnig vid min sida. Hon är rena semestern jämfört med en weimaraner...
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
I TS fall vill jag slå ett slag för dalmatinern. Det är aktiva hundar som vill ha stimulans både fysiskt, men givetvis också mentalt (även om de inte går upp i taket av att ta det lugnt i några dagar). Jag vill nästan påstå att de inte blir trötta fysiskt, utan behöver hjärngympan för att bli kvitt med all energi.
Gällande att frysa - mina hundar trivs inte när det är kallt ute och de måste vara stilla. Så länge vi är i rörelse så går de utan täcken, är man däremot ute och tränar och står stilla i pauserna alt. om det är riktigt pissväder ute så har jag regn-/vintertäcke som jag använder. Dock, skulle jag inte vilja påstå att de inte gillar snön bara för att de fryser, utan de rusar på i vanlig ordning helt obekymrade. En dalmatiner/RR-uppfödare jag träffat emellanåt hävdade att RR var en betydligt mer livlig ras än vad dalmatiner är och som hela tiden bjöd på något oväntat. Med det sagt är inte dalmatiner en tråkig ras, utan snarare en hund som bjuder på en hel del skratt med sina egna idéer och upptåg. Däremot så är det nog så att det är mer fart och fläng på RR. Det som jag skulle oroa mig för i den rasen är just jakten. Nu har inte jag någon vidare erfarenhet, men jag har fått intrycket av att RR har väldigt mycket jakt i sig. Det finns dalmatiner som drar på vilt också och där tycker jag att det handlar om att se till att man väljer föräldrar utifrån vilken hund man är intresserad av.
Angående valpar på blocket - vänd dig till rasklubben och valphänvisningen på den sidan. Det finns väldigt många dalmatinervalpar just nu, men det är inget större intresse för rasen. På blocket har det på senare tid funnits både oreggade kullar, och hundar som marknadsförts som renrasiga, fast de i själva verket inte varit det.
Är du intresserad av rasen kan du PM:a. Det finns några uppfödare jag skulle passa mig för.
I TS fall vill jag slå ett slag för dalmatinern. Det är aktiva hundar som vill ha stimulans både fysiskt, men givetvis också mentalt (även om de inte går upp i taket av att ta det lugnt i några dagar). Jag vill nästan påstå att de inte blir trötta fysiskt, utan behöver hjärngympan för att bli kvitt med all energi.
Gällande att frysa - mina hundar trivs inte när det är kallt ute och de måste vara stilla. Så länge vi är i rörelse så går de utan täcken, är man däremot ute och tränar och står stilla i pauserna alt. om det är riktigt pissväder ute så har jag regn-/vintertäcke som jag använder. Dock, skulle jag inte vilja påstå att de inte gillar snön bara för att de fryser, utan de rusar på i vanlig ordning helt obekymrade. En dalmatiner/RR-uppfödare jag träffat emellanåt hävdade att RR var en betydligt mer livlig ras än vad dalmatiner är och som hela tiden bjöd på något oväntat. Med det sagt är inte dalmatiner en tråkig ras, utan snarare en hund som bjuder på en hel del skratt med sina egna idéer och upptåg. Däremot så är det nog så att det är mer fart och fläng på RR. Det som jag skulle oroa mig för i den rasen är just jakten. Nu har inte jag någon vidare erfarenhet, men jag har fått intrycket av att RR har väldigt mycket jakt i sig. Det finns dalmatiner som drar på vilt också och där tycker jag att det handlar om att se till att man väljer föräldrar utifrån vilken hund man är intresserad av.
Angående valpar på blocket - vänd dig till rasklubben och valphänvisningen på den sidan. Det finns väldigt många dalmatinervalpar just nu, men det är inget större intresse för rasen. På blocket har det på senare tid funnits både oreggade kullar, och hundar som marknadsförts som renrasiga, fast de i själva verket inte varit det.
Är du intresserad av rasen kan du PM:a. Det finns några uppfödare jag skulle passa mig för.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Där håller jag faktiskt inte med dig
Visst går det alldeles utmärkt, jag har jämt med mig mina på ridturer och de sticker aldrig. LHet var helt knäpp i fältviltet när hon flyttade hit, men hon lärde sig att låta bli. Loka får bara inte jaga när inte jag tillåter och hon ber ofta om lov, men får inte.
Så jag tror faktiskt bara att det är en lydnadssak. Likadant med katter, kaniner och höns, jag har frigående höns på gården och visst har nån höna fått sätta livet till, men aldrig att de skulle göra det om de fått ett nej. Fast iofs, de flesta w-ägare har kanske inte fågel/kanin-voljär hemma och kan träna...
Sen är det ändå så att Jag tycker att en jaktras ska jaga och det håller jag fast vid. Tycker det handlar om att värna om hundrasens framtid. För min del är det ungefär detsamma att skita i att se om jakten finns som att strunta i att HD-röntga. Fine, om hunden inte duger till jakt så behöver man ju inte traggla med det, men köper man en jakthund måste man ju ha nåt syfte med det. Jag köper ju inte en Bichon Frisé och ger mig ut på vattenapportering.
Där håller jag faktiskt inte med dig
Visst går det alldeles utmärkt, jag har jämt med mig mina på ridturer och de sticker aldrig. LHet var helt knäpp i fältviltet när hon flyttade hit, men hon lärde sig att låta bli. Loka får bara inte jaga när inte jag tillåter och hon ber ofta om lov, men får inte.
Så jag tror faktiskt bara att det är en lydnadssak. Likadant med katter, kaniner och höns, jag har frigående höns på gården och visst har nån höna fått sätta livet till, men aldrig att de skulle göra det om de fått ett nej. Fast iofs, de flesta w-ägare har kanske inte fågel/kanin-voljär hemma och kan träna...
Sen är det ändå så att Jag tycker att en jaktras ska jaga och det håller jag fast vid. Tycker det handlar om att värna om hundrasens framtid. För min del är det ungefär detsamma att skita i att se om jakten finns som att strunta i att HD-röntga. Fine, om hunden inte duger till jakt så behöver man ju inte traggla med det, men köper man en jakthund måste man ju ha nåt syfte med det. Jag köper ju inte en Bichon Frisé och ger mig ut på vattenapportering.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Om vi säger så här, ingen av dem kullarna ger något Wow för mig iaf. Omeriterade föräldrar vad jag kan utläsa och jag har aldrig sett hundarna i något sammanhang. Förvisso har jag inte varit så aktiv i rasklubben sista året, har säkert hänt mycket då.
Men, jag hittade faktiskt 2 kullar weimaraner på blocket, det var där intresset väcktes igen
Om vi säger så här, ingen av dem kullarna ger något Wow för mig iaf. Omeriterade föräldrar vad jag kan utläsa och jag har aldrig sett hundarna i något sammanhang. Förvisso har jag inte varit så aktiv i rasklubben sista året, har säkert hänt mycket då.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Jag håller med dig, visst kan en jakthund få ett bra liv utan jakt men varför ska man ta bort det som ändå ger hunden detdär lilla extra?
Lika med en BC som inte får valla, visst kan den ha ett bra liv. Men har man en gång sett en BC valla så vill man inte förhindra den "lyckan".
Det finns så många raser att välja mellan idag ändå.
Jag håller med dig, visst kan en jakthund få ett bra liv utan jakt men varför ska man ta bort det som ändå ger hunden detdär lilla extra?
Lika med en BC som inte får valla, visst kan den ha ett bra liv. Men har man en gång sett en BC valla så vill man inte förhindra den "lyckan".
Det finns så många raser att välja mellan idag ändå.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Precis. Jag tycker man har ett ansvar när man skaffar sig en hund. Visst har man ett ansvar för hunden, men också gentemot uppfödaren och rasen, därför ska allt klicka.
Jag menar, min uppfödare ordnar massor av läger och träningar för oss, alla med jaktinriktning trots att hon kanske själv inte var så intresserad först. Där är alltid valpköpare som aldrig dyker upp, hon har knappt sett hunden sen den var 8 veckor och det är så trist för henne eftersom hon har lagt massor av energi för att få fram den perfekta kullen.
Ser man sen till en sån ras som weimaraner som har så dåligt rykte i jaktvärlden så är det ännu värre... Jag menar, hur lack blir inte du varje gång du ser i nån tidning/forum att det är nån som skaffat staff för att det är coolt men inte bryr sig så mycket om alla dem som jobbar för att höja rasens rykte...?
Så jag rekommenderar nästan aldrig min ras, för de som man verkligen skulle vilja skaffade en (rutinerade jakthundsförare) vill inte ha dem...
Precis. Jag tycker man har ett ansvar när man skaffar sig en hund. Visst har man ett ansvar för hunden, men också gentemot uppfödaren och rasen, därför ska allt klicka.
Jag menar, min uppfödare ordnar massor av läger och träningar för oss, alla med jaktinriktning trots att hon kanske själv inte var så intresserad först. Där är alltid valpköpare som aldrig dyker upp, hon har knappt sett hunden sen den var 8 veckor och det är så trist för henne eftersom hon har lagt massor av energi för att få fram den perfekta kullen.
Ser man sen till en sån ras som weimaraner som har så dåligt rykte i jaktvärlden så är det ännu värre... Jag menar, hur lack blir inte du varje gång du ser i nån tidning/forum att det är nån som skaffat staff för att det är coolt men inte bryr sig så mycket om alla dem som jobbar för att höja rasens rykte...?
Så jag rekommenderar nästan aldrig min ras, för de som man verkligen skulle vilja skaffade en (rutinerade jakthundsförare) vill inte ha dem...
S
sydney
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Tack för mkt bra svar. Du lyfte upp vissa egenskaper som jag verkligen inte vill ha. Vill såklart ha katten vid liv, känns som ganska viktigt För det andra vill jag inte ha en hund som sticker ifrån mig i skogen om jag rider, så det var oxå bra att veta. Kanske borde jag kunnat gissa det på en jakthund, men trodde på nåt vis att hunden kanske skulle vara rätt nöjd att bara följa med matte och hästen, inte dra iväg. Vi bor i skogen och här finns mycket djur att jaga.
Sen vill jag ha en hund som är lyhörd, kanske inte så stark i psyket att den ständigt kollar vem som är ledare. Inte dagliga kamper om man kan slippa.
Just nu låter dalmatiner som ett bättre förslag. Tack för dina synpunkter. Jag har ju iaf fram till sommaren på mig att bestämma om det blir något, då har jag lång semester och det passar bra att skaffa ny hund då=)
Tack för mkt bra svar. Du lyfte upp vissa egenskaper som jag verkligen inte vill ha. Vill såklart ha katten vid liv, känns som ganska viktigt
För det andra vill jag inte ha en hund som sticker ifrån mig i skogen om jag rider, så det var oxå bra att veta. Kanske borde jag kunnat gissa det på en jakthund, men trodde på nåt vis att hunden kanske skulle vara rätt nöjd att bara följa med matte och hästen, inte dra iväg. Vi bor i skogen och här finns mycket djur att jaga.Sen vill jag ha en hund som är lyhörd, kanske inte så stark i psyket att den ständigt kollar vem som är ledare. Inte dagliga kamper om man kan slippa.
Just nu låter dalmatiner som ett bättre förslag. Tack för dina synpunkter. Jag har ju iaf fram till sommaren på mig att bestämma om det blir något, då har jag lång semester och det passar bra att skaffa ny hund då=)
S
sydney
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Ja, jag kollade aldrig några meriter på dem jag såg på blocket, så långt i mina planer är jag inte än. När det väl blir dags att köpa hund kommer jag att kolla det mer noga. Det tar ju ett tag att sätta sig in i en "ny ras" som det ju är för mig, nästan oavsett vad jag väljer, och först då kan man avgöra om de hundar man kollar på är bra eller ej.
Det du skrev om att en höna fått sätta livet till fick mig iaf att tänka en gång exrta. Som sagt, min katt är väldigt uppskattad o jag vill inte att hon blir hundmat=)
Ja, jag kollade aldrig några meriter på dem jag såg på blocket, så långt i mina planer är jag inte än. När det väl blir dags att köpa hund kommer jag att kolla det mer noga. Det tar ju ett tag att sätta sig in i en "ny ras" som det ju är för mig, nästan oavsett vad jag väljer, och först då kan man avgöra om de hundar man kollar på är bra eller ej.
Det du skrev om att en höna fått sätta livet till fick mig iaf att tänka en gång exrta. Som sagt, min katt är väldigt uppskattad o jag vill inte att hon blir hundmat=)
S
sydney
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Jo blocket är nog ok, men så mycket skit det fanns oxå Man borde kunna välja att söka bland renrasig resp blandras för det är ju en uppsjö med blandisar där. Inget fel om man vill ha det, men det känns som att det var 1/5 som var renrasiga- och reggade...
Och typ 70 % var amstaff blandisar, vilken marknad det verkar det finnas! Och chihuahua, men där var det inte många som var renrasiga...
Vilka priser dom tar oxå, man undrar varför man föder upp hästar när man kan ta en kull blandraser och sälja för 6000kr/st, får man 5 hundar är det ju samma som ett billigt hblföl. Och man får ju pengarna så mkt snabbare (skämtar men det förstår ni nog).
Jo blocket är nog ok, men så mycket skit det fanns oxå
Man borde kunna välja att söka bland renrasig resp blandras för det är ju en uppsjö med blandisar där. Inget fel om man vill ha det, men det känns som att det var 1/5 som var renrasiga- och reggade...Och typ 70 % var amstaff blandisar, vilken marknad det verkar det finnas! Och chihuahua, men där var det inte många som var renrasiga...
Vilka priser dom tar oxå, man undrar varför man föder upp hästar när man kan ta en kull blandraser och sälja för 6000kr/st, får man 5 hundar är det ju samma som ett billigt hblföl. Och man får ju pengarna så mkt snabbare (skämtar men det förstår ni nog).
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Varför fortsätter du inte på spanielspåret, engelsk springer spaniel tror jag skulle vara superb till dig.
Det enda är väl att du måste lära in "vaktandet" lite och kräva skallmarkering.
Jag hade en springer tidigare och det var en perfekt hund att ha med överallt, bara att släppa, lättlärd, will to please i massor.
Skaffade dock en strävhårig vorsteh när springerns tid var ute mest för att få en något skarpare jycke och mer jakthund.
Fniss! Större människoälskare och svansviftare finns inte lägger sig på rygg i hallen och vill ha magen kliad.
Jag har dock på känn att om det skulle bli skarpt läge någongång så skulle han vara ganska skräckinjagande.
Vorstehn kan man inte ha lös på samma sätt som springern han har alldeles för mycket jakt i sig och när han kommit utom den magiska "gränsen" är han svår att få stopp på.
Har man en gång sett glädjen hos en fågelhund när de får fågel i nosen inser man varför alla avråder till ickejägare att skaffa jagande hund.
Varför fortsätter du inte på spanielspåret, engelsk springer spaniel tror jag skulle vara superb till dig.
Det enda är väl att du måste lära in "vaktandet" lite och kräva skallmarkering.
Jag hade en springer tidigare och det var en perfekt hund att ha med överallt, bara att släppa, lättlärd, will to please i massor.
Skaffade dock en strävhårig vorsteh när springerns tid var ute mest för att få en något skarpare jycke och mer jakthund.
Fniss! Större människoälskare och svansviftare finns inte
lägger sig på rygg i hallen och vill ha magen kliad.Jag har dock på känn att om det skulle bli skarpt läge någongång så skulle han vara ganska skräckinjagande.
Vorstehn kan man inte ha lös på samma sätt som springern han har alldeles för mycket jakt i sig och när han kommit utom den magiska "gränsen" är han svår att få stopp på.
Har man en gång sett glädjen hos en fågelhund när de får fågel i nosen inser man varför alla avråder till ickejägare att skaffa jagande hund.
S
sydney
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Ja dom är också så fina, och känns väldigt bekant för mig. Det är pälsen då jag skulle vilja slippa om det går. Vill ju ha kort blank päls som inte drar in smuts och snö i huset
Jag kollar raser för fullt!
Och sedan är det ju så svårt, man kan ju köpa en vakthund som blir världens mes eller så kan man köpa en liten sällskapshund som är ett monster. Man vet liksom aldrig vad man får...Suck vad svårt det blev nu...
Ja dom är också så fina, och känns väldigt bekant för mig. Det är pälsen då jag skulle vilja slippa om det går. Vill ju ha kort blank päls som inte drar in smuts och snö i huset
Jag kollar raser för fullt!
Och sedan är det ju så svårt, man kan ju köpa en vakthund som blir världens mes eller så kan man köpa en liten sällskapshund som är ett monster. Man vet liksom aldrig vad man får...Suck vad svårt det blev nu...
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Jag tyckte springerns päls var lättsam, vintertid klippte jag bort fanor och brösthår.
Det enda man var tvungen att göra kontinuerligt var att klippa mellan tramdynorna, hundjäklen hade tom hår på trampdynorna. Jag lärde dock jycken att acceptera en liten batteridriven skäggtrimmer då blev det lättsammare.
Nuvarande hund, vorstehn, hatar nämda pryl, han är nämligen grymt kittlig under tassarna så vibrationerna uppskattas inte!
Att brottas med 30 kg stenhårda muskler är dömt att misslyckas, han sprattlar lös hur man än försöker det brukar sluta med att jag gapskrattar och att han får behålla sina hårstrån.
Jag tyckte springerns päls var lättsam, vintertid klippte jag bort fanor och brösthår.
Det enda man var tvungen att göra kontinuerligt var att klippa mellan tramdynorna, hundjäklen hade tom hår på trampdynorna. Jag lärde dock jycken att acceptera en liten batteridriven skäggtrimmer då blev det lättsammare.
Nuvarande hund, vorstehn, hatar nämda pryl, han är nämligen grymt kittlig under tassarna
så vibrationerna uppskattas inte!Att brottas med 30 kg stenhårda muskler är dömt att misslyckas, han sprattlar lös hur man än försöker det brukar sluta med att jag gapskrattar och att han får behålla sina hårstrån.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Man kan ju hoppas det men om man läser den här tråden om Weimaranern så börjar man ju undra. Det verkar ju vara ett lotteri vad man får för sorts variant i den och då kan man fundera om det är fler raser som är så.
Man kan ju hoppas det men om man läser den här tråden om Weimaranern så börjar man ju undra. Det verkar ju vara ett lotteri vad man får för sorts variant i den och då kan man fundera om det är fler raser som är så.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
det är inte alls min erfarenhet. alla utom en RR som jag har träffat har varit tråååååååkiga. den som inte var tråkig var en unghund, en lite halvstöddig och fräck hanhund. han var rolig. de dalmatiners jag har träffat har varit mycket clownigare och haft mer karaktär.
TS. vi hade en dalmatiner i början på 90-talet innan det blev populärt med täcken. han gick naken hela vintern och var lika glad för det. så korthår är inte = frusen utan det är ganska individuellt.
det är inte alls min erfarenhet. alla utom en RR som jag har träffat har varit tråååååååkiga. den som inte var tråkig var en unghund, en lite halvstöddig och fräck hanhund. han var rolig. de dalmatiners jag har träffat har varit mycket clownigare och haft mer karaktär.
TS. vi hade en dalmatiner i början på 90-talet innan det blev populärt med täcken. han gick naken hela vintern och var lika glad för det. så korthår är inte = frusen utan det är ganska individuellt.
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Fast så är det inte riktigt, det finns olika linjer. Loka har både jakt och "utställningslinjer" och hennes syskon är skitbra jakthundar, det bara blev så att jag tog den där lugna som satt och I valpbaren och åt och mest sov, så det kan man ju räkna ut med lilltån att nån extremhund kom hon aldrig att bli.
Fortune är importerad från Australien, mycket för sitt hårlag och där är de inte lika intresserade av jakt som vi. Hon har dock flera valpar som är skitbra jakthundar eftersom hon parades med en jakthane.
Så det är inget lotteri, jag tänker inte ta den hunden som är lugnast nästa gång, men kör gärna på en kombo jakt/utställningslinjer igen eftersom jaktlinjerna oftast ser för jävliga ut. Kan ju tillägga att det inte alls är så uppdelat som tex inom retriverna, men de australiensiska och amerikanska linjerna har inte lika mycket jakt som de tyska och engelska linjerna. Så en kombo av dessa ger hundar med rätt utseende och jaktlust.
Man kan ju hoppas det men om man läser den här tråden om Weimaranern så börjar man ju undra. Det verkar ju vara ett lotteri vad man får för sorts variant i den och då kan man fundera om det är fler raser som är så.
Fast så är det inte riktigt, det finns olika linjer. Loka har både jakt och "utställningslinjer" och hennes syskon är skitbra jakthundar, det bara blev så att jag tog den där lugna som satt och I valpbaren och åt och mest sov, så det kan man ju räkna ut med lilltån att nån extremhund kom hon aldrig att bli.
Fortune är importerad från Australien, mycket för sitt hårlag och där är de inte lika intresserade av jakt som vi. Hon har dock flera valpar som är skitbra jakthundar eftersom hon parades med en jakthane.
Så det är inget lotteri, jag tänker inte ta den hunden som är lugnast nästa gång, men kör gärna på en kombo jakt/utställningslinjer igen eftersom jaktlinjerna oftast ser för jävliga ut. Kan ju tillägga att det inte alls är så uppdelat som tex inom retriverna, men de australiensiska och amerikanska linjerna har inte lika mycket jakt som de tyska och engelska linjerna. Så en kombo av dessa ger hundar med rätt utseende och jaktlust.
G
Gilly
Sv: Weimaraner, erfarenheter?
Hah, ja, la till när jag läste ordentligt en gång till
Ja, det kallas ouppfostrade terriers.. Och tyvärr finns det många sådana! Men annars så nej, de har ingen vaktinstinkt
Fast... (Nu går jag in djupt, vet inte om nån är intresserad, men vem vet) jag kan tro att vissa terriers som i många fall inte har avlats på jakt/jagats med på mååånga generationer blir lite "fel". De har egenskaper som behövs för jakten och "instinktiva" beteendekedjor och viljor (tex älska trånga utrymmen, gräva, skälla) men de har ingen aning om hur de ska använda dessa beteenden eller vad de ska göra egentligen, eftersom detta är bortavlat. Därför ger de utlopp för sina viljor på sätt som vi ofta anser jobbiga. Tex foxterriers som gräver sönder trädgårdar, JRT som skäller hela tiden osv.. Det saknas helt enkelt kapitel!
Ja, detta är alltså bara vad jag tror, inget bevisat
Sen som sagt så har terriers ofta nära till skall eftersom vi avlat så hårt på bra skall.
Gilly
Har jag inte påstått heller om du läser, men terrier överlag brukar vara duktig på att larma ( dvs skälla )
Iaf dom terrierraserna jag umgåtts med.
Jäklar du hade lagt till i ditt svar
Dom terriers jag träffat på har alla varit välstimulerade men ändå sagt till/larmat..
Hah, ja, la till när jag läste ordentligt en gång till
Ja, det kallas ouppfostrade terriers.. Och tyvärr finns det många sådana! Men annars så nej, de har ingen vaktinstinkt
Fast... (Nu går jag in djupt, vet inte om nån är intresserad, men vem vet) jag kan tro att vissa terriers som i många fall inte har avlats på jakt/jagats med på mååånga generationer blir lite "fel". De har egenskaper som behövs för jakten och "instinktiva" beteendekedjor och viljor (tex älska trånga utrymmen, gräva, skälla) men de har ingen aning om hur de ska använda dessa beteenden eller vad de ska göra egentligen, eftersom detta är bortavlat. Därför ger de utlopp för sina viljor på sätt som vi ofta anser jobbiga. Tex foxterriers som gräver sönder trädgårdar, JRT som skäller hela tiden osv.. Det saknas helt enkelt kapitel!
Ja, detta är alltså bara vad jag tror, inget bevisat
Sen som sagt så har terriers ofta nära till skall eftersom vi avlat så hårt på bra skall.
Gilly
Senast ändrad av en moderator:
Liknande trådar
Senast: Milosari
·
Hundavel & Ras
Ny på forumet så har inte koll på hur detta funkar men jag ger det ett försök.
Jag och sambon planerar att skaffa en till hund framöver...
Senast: Kajsalisa
·
Hundavel & Ras
Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
- valpköpare
- Hund
Senast: lilstar
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Ta en ridtur utan att bajsa ner, tack!
- Hästnyheter Jag skulle vara hel lycklig om nån häst gjorde det på gatan. Då slapp jag släpa från ridskolan.
- Krålus
- Svar: 23
- Visningar: 1 319
- Hästnyheter
-
150 hästar omhändertagna – uppfödare fortsatte trots förbud- Hästnyheter Det undrade jag med, och kaninerna med 😂. Men boll skulle dom ha! Berikning tyckte inspektören. Jag tyckte grenar var bättre...
- skiesabove
- Svar: 148
- Visningar: 5 986
- Hästnyheter
Hästrelaterat
-
Islandshästtråden 2 - bilder, snack & frågor om isisar!- Islandshäst Noggranna hörnpasseringar är ju dock en sådan där basgrej som inte alls händer per automatik! Vi jobbar med dessa, speciellt i trav i...
- Cavallo
- Svar: 857
- Visningar: 52 609
- Grenar
-
Köpa häst - realistisk prisförväntan- Hästmänniskan Sen beror det ju väldigt mycket på vem som rider också. När jag rider min häst är det tydligt att jag är en hoppryttare som lajvar...
- Bison
- Svar: 29
- Visningar: 1 137
- Hästmänniska
