Vuxen omplacering miljöträning och rumsrenhet

Jag har som sagt träffat hunden idag,en mycket trevlig tik,stabil i psyket,lätt motiverad och en allt igenom glad lite skit.
Hon är på inget vis otrygg eller mentalt ostabil, bara en aning :Jag har bott i en grotta och nu har någon släppt av mig i city.Mao stora ögon och en viss osäkerhet på en del saker men hon avreagerade fint (vi har varit på dragspelsstämma :D,ja jag vet jag bor i en håla)
Hon har även gjort sina behov ute :up::banana:
Jag har ju bara sett henne idag så @Perrito får själv berätta om hur hon upplevde dagen

Lillan hade gärna fått stanna kvar hos mig :love: Och som grädde på moset upptäckte jag hur kul det är att träna hund igen ,så jag ska nog se mig om efter något att träna.
 
Gårdagen hos @dobbis var fantastisk :love:
Jag fick se hur lilla tjejen väldigt snabbt slappnade av och blev den hund hon inte har kunnat vara hos mig än. Där var inga konstigheter, hon uppvisade inte i närheten av de beteenden som hon gjort här. Nu när jag har sett vilken potential som finns i henne och fått höra från en kunnig och erfaren hundmänniska att det faktiskt inte är något allvarligt fel på henne känner jag mig så oerhört mycket gladare :)

Nu tänker jag såhär: om det bara går att få henne rumsren och få henne att kunna vara lika glad och bekymmerslös i den här miljön (två saker som onekligen går hand i hand) så är hon en solklar keeper. Men det absolut primära är fortfarande att hon ska må bra. Om hon inom en rimlig tidsram fortfarande inte blir tillräckligt bekväm för att göra sina behov ute och det helt enkelt inte går att se några framsteg så tycker jag att hon ska få flytta. Jag hoppas, hoppas dock innerligt att det ska gå vägen.

Det var helt klart en gladare vovve som klev av tåget igår iaf, och jag tror faktiskt att svansen höll sig uppe hela vägen hem från stationen :)Jag kunde inte bärga mig, så igår kväll tog jag med henne och en tub räkost till närmaste inhägnade dagis/förskola/whatever för att se hur det skulle gå att ha henne lös (grinden var vidöppen och det fanns ingen skylt om att hundrastning var förbjudet så det var ju bara att kliva in :angel:). Trots att det var så tyst och lugnt som det kan bli mitt i stan (i princip inga människor eller trafik runtomkring just då) så var hon betydlig mer distraherad än hemma hos @dobbis (och tyvärr inte alls sugen på att uträtta något behov). Ibland sprang hon iväg och ställde sig och stirrade på något eller satte sig någonstans och vägrade röra sig ur fläcken hur jag än bar mig åt. Men jag måste ändå säga att det gick bra! Förutom de där stunderna av distraktion fattade hon galoppen relativt snabbt och kom när jag ropade och följde mig stundvis riktigt fint :up: Jag antar att det bara är att fortsätta på samma spår nu? Finns det något mer/annat jag kan/bör göra?

Åter igen, tusen tack @dobbis för att du tog dig tid och för att du har gett mig nytt hopp! :bow:
(jag såg en svart mops på morgonpromenaden och tänkte nästan kidnappa den och skicka den till dig och Gissa som tack ;))
 
Gårdagen hos @dobbis var fantastisk :love:
Jag fick se hur lilla tjejen väldigt snabbt slappnade av och blev den hund hon inte har kunnat vara hos mig än. Där var inga konstigheter, hon uppvisade inte i närheten av de beteenden som hon gjort här. Nu när jag har sett vilken potential som finns i henne och fått höra från en kunnig och erfaren hundmänniska att det faktiskt inte är något allvarligt fel på henne känner jag mig så oerhört mycket gladare :)

Nu tänker jag såhär: om det bara går att få henne rumsren och få henne att kunna vara lika glad och bekymmerslös i den här miljön (två saker som onekligen går hand i hand) så är hon en solklar keeper. Men det absolut primära är fortfarande att hon ska må bra. Om hon inom en rimlig tidsram fortfarande inte blir tillräckligt bekväm för att göra sina behov ute och det helt enkelt inte går att se några framsteg så tycker jag att hon ska få flytta. Jag hoppas, hoppas dock innerligt att det ska gå vägen.

Det var helt klart en gladare vovve som klev av tåget igår iaf, och jag tror faktiskt att svansen höll sig uppe hela vägen hem från stationen :)Jag kunde inte bärga mig, så igår kväll tog jag med henne och en tub räkost till närmaste inhägnade dagis/förskola/whatever för att se hur det skulle gå att ha henne lös (grinden var vidöppen och det fanns ingen skylt om att hundrastning var förbjudet så det var ju bara att kliva in :angel:). Trots att det var så tyst och lugnt som det kan bli mitt i stan (i princip inga människor eller trafik runtomkring just då) så var hon betydlig mer distraherad än hemma hos @dobbis (och tyvärr inte alls sugen på att uträtta något behov). Ibland sprang hon iväg och ställde sig och stirrade på något eller satte sig någonstans och vägrade röra sig ur fläcken hur jag än bar mig åt. Men jag måste ändå säga att det gick bra! Förutom de där stunderna av distraktion fattade hon galoppen relativt snabbt och kom när jag ropade och följde mig stundvis riktigt fint :up: Jag antar att det bara är att fortsätta på samma spår nu? Finns det något mer/annat jag kan/bör göra?

Åter igen, tusen tack @dobbis för att du tog dig tid och för att du har gett mig nytt hopp! :bow:
(jag såg en svart mops på morgonpromenaden och tänkte nästan kidnappa den och skicka den till dig och Gissa som tack ;))
Toppen att hon fortfarande var glad det är ju ett steg i rätt riktning.
Fortsätt träna och glöm inte dom glada tillropen. Det är verkligen en keeper om du bara kan få henne att göra behoven ute, hoppas att hon gör något idag.
Gissa kan tänka sig att byta mopsen mot en lekfull choklad vavva :D
 
Efter en dag utan framsteg kom det äntligen bajs ute på sista kvällsrundan, rakt på trottoaren! Hurraaa! :turd::heart:banana:

Kisset verkar bli ett svårare kapitel eftersom hon verkligen kniper med vilje under hela tiden vi är ute. Det verkar inte hjälpa om hon är lös inne på vårt lugna dagis :( Jag önskar verkligen att hon bara kunde sätta sig och "let it go". Vet inte riktigt hur jag ska göra...
 
Efter en dag utan framsteg kom det äntligen bajs ute på sista kvällsrundan, rakt på trottoaren! Hurraaa! :turd::heart:banana:

Kisset verkar bli ett svårare kapitel eftersom hon verkligen kniper med vilje under hela tiden vi är ute. Det verkar inte hjälpa om hon är lös inne på vårt lugna dagis :( Jag önskar verkligen att hon bara kunde sätta sig och "let it go". Vet inte riktigt hur jag ska göra...
Tålamod,kommer det ena så kommer nog det andra också,och du slipper ju torka skit inne :D
 
En tanke slog mig. Jag vet inte om jag är helt ute och cyklar nu, men skulle det kunna vara så att hon är mer bekväm ute i sällskap av annan hund (som hon känner vill säga, i det här fallet Bamse)? Hon har ju aldrig varit ensamhund tidigare i sitt liv menar jag, och jag tycker att hon verkar mer vilsen på något sätt när jag går med henne ensam. Dessutom har ju de senaste två bajsgenombrotten skett i Bamses sällskap, och hemma hos @dobbis var det ju ytterligare en hund med som hon inte ens kände men hon slappnade av hur bra som helst.

Kan det ligga något i det här? :confused:
Själv har jag tänkt att det är bra att jag går med henne själv emellanåt så att hon kan få min fulla uppmärksamhet, men det kanske inte alls är det bästa. Hmm...
 
En tanke slog mig. Jag vet inte om jag är helt ute och cyklar nu, men skulle det kunna vara så att hon är mer bekväm ute i sällskap av annan hund (som hon känner vill säga, i det här fallet Bamse)? Hon har ju aldrig varit ensamhund tidigare i sitt liv menar jag, och jag tycker att hon verkar mer vilsen på något sätt när jag går med henne ensam. Dessutom har ju de senaste två bajsgenombrotten skett i Bamses sällskap, och hemma hos @dobbis var det ju ytterligare en hund med som hon inte ens kände men hon slappnade av hur bra som helst.

Kan det ligga något i det här? :confused:
Själv har jag tänkt att det är bra att jag går med henne själv emellanåt så att hon kan få min fulla uppmärksamhet, men det kanske inte alls är det bästa. Hmm...
Jag tycker du ska göra både och,här skötte hon sig ju utmärkt själv,trots att dragspelsorkestern var konstig.
När hon är själv så får hon chansen att växa och ta eget "ansvar"
 
Jag tycker du ska göra både och,här skötte hon sig ju utmärkt själv,trots att dragspelsorkestern var konstig.
När hon är själv så får hon chansen att växa och ta eget "ansvar"

Ja det vore ju skönt om hon så småningom kunde känna sig trygg(are) på egen hand också. När vi har gått till dagiset t.ex har jag bara gått med henne själv och där blir det lätt att hon är en klisterlapp på mig trots att hon är lös. Alltså hon håller sig fysiskt nära mig medan uppmärksamheten är överallt utom på mig (godis vill hon inte heller ha). Det blir alltså inga behov gjorda. Så jag funderade på om jag skulle prova att ta med Bamse dit nästa gång och se om det gör någon skillnad.
 
Ja det vore ju skönt om hon så småningom kunde känna sig trygg(are) på egen hand också. När vi har gått till dagiset t.ex har jag bara gått med henne själv och där blir det lätt att hon är en klisterlapp på mig trots att hon är lös. Alltså hon håller sig fysiskt nära mig medan uppmärksamheten är överallt utom på mig (godis vill hon inte heller ha). Det blir alltså inga behov gjorda. Så jag funderade på om jag skulle prova att ta med Bamse dit nästa gång och se om det gör någon skillnad.
Gör det.
 
Jag har gjort både och. Gått med båda på de promenader som Bamse är van vid och sen gått ensam med henne utöver det.

Tills du fått verktyg att jobba med som du känner funkar tydligt hade jag alltid haft med den andra för att dra nytta av flockmentaliteten och den trygghet det ger.
Framöver kan du sen bli trygghet, övningar kan bli trygghet. Men just nu hade jag haft den andra med.
Jag hade maxat med de trygghetsknep man kan för att få till snabb förändring och inte befästa mer skitbeteende än man måste sas. Ju snabbare lösning desto bättre.
 
Tills du fått verktyg att jobba med som du känner funkar tydligt hade jag alltid haft med den andra för att dra nytta av flockmentaliteten och den trygghet det ger.
Framöver kan du sen bli trygghet, övningar kan bli trygghet. Men just nu hade jag haft den andra med.
Jag hade maxat med de trygghetsknep man kan för att få till snabb förändring och inte befästa mer skitbeteende än man måste sas. Ju snabbare lösning desto bättre.

Ja det var just den biten jag funderade över, om det skulle bli tryggare för henne om Bamse är med varje gång. Jag ska som sagt prova att ta med honom till dagiset sen och se om det kan göra skillnad när hon är lös :)
 
Några goda nyheter sen sist: hon har bajsat ute igen två gånger: igår och idag. Jag har också märkt att hon börjar använda nosen mer när vi är ute och faktiskt intresserar sig för andra saker (typ kissfläckar) än allt hon ser runtomkring :up: Detta kan nog vara tack vare att jag alltid går med båda hundarna nu; hon gör lite som Bamse gör, så att säga. De har över lag blivit närmare vänner den senaste tiden. De leker med varandra dagligen, och Honey leker mycket mer med leksaker också, både ensam och med mig. Och så har hon upptäckt att det är superkul att träna tricks :love:

De dåliga nyheterna är att absolut ingenting har hänt på kissfronten. Hur jag än bär mig åt slutar det alltid med att hon kissar inne. Att vara lös med Bamse hjälpte inte; hon bara ställde sig i ett hörn, glodde bortåt och rörde sig inte ur fläcken förrän jag lyfte bort henne därifrån (hon kom inte när jag ropade, struntade i räkosten och följde inte ens med när jag gick bort utom synhåll). Med andra ord blir hon för distraherad av andra saker för att kunna bete sig som en hund :confused::( Det känns tvärtom som att hon är "med" mer när hon är kopplad, underligt nog.
Jag börjar få slut på idéer om hur jag ska få henne att kissa ute, för jag förstår inte vari problemet ligger. Bajsandet går ju bra emellanåt iaf, och hon gör det verkligen vartsomhelst och inte enbart på någon särskild plats eller under speciella omständigheter. Jag undrar vad det är som gör att det inte kan fungera likadant med kissandet, varför hon måste hålla sig till varje pris även om det är rent plågsamt (för det måste det vara att knipa i så många timmar som jag har sett henne göra) :(
 
Så.
Efter ett antal månaders planering och förberedelser har jag tagit hem en 2-årig papillontik! Ja, jag beslutade mig för att byta ras efter noggrant övervägande men det är inte riktigt relevant för sammanhanget.

Den här lilla fröken har bott i kennelmiljö på landet i hela sitt liv. Jag bor mitt i stan, och det märks att allt nytt är jobbigt för henne. Jag räknade egentligen inte med något annat; det är ju helt förståeligt och kommer ta sin tid. Dock sätter det käppar i hjulet för rumsrenhetstränlngen eftersom hon har svårt att känna sig tillräckligt avslappnad för att göra ifrån sig ute. Hon har gjort det ett par gånger på ungefär samma ställe och jag trodde då att hon hade hittat en bra och trygg "toa" ute. Men nu vill hon inte göra något där längre, och ingen annanstans heller. Hon håller sig även om vi är ute länge, och till slut måste jag ju gå in, och ja... då sätter hon sig vartsomhelst (golvet, mattor, min säng, sin egen säng...).

Jag tog hem henne i onsdags kväll bör tilläggas så hela situationen är väldigt färsk. Jag förstår ju att det (förhoppningsvis) blir lättare med tiden. Men jag vet inte hur jag ska gå vidare riktigt. Det känns som att hon bara blir mer stressad ju längre vi är ute och att det därför är kontraproduktivt att vänta ut henne. Det jag undrar är väl egentligen hurpass mycket jag bör utsätta henne för nya miljöer (för att hon ska bli bekväm nog att kissa/bajsa ute)? Det känns inte bra att gå för hårt fram men samtidigt måste hon ju vänja sig eftersom hon ska bo här nu.

Jag skulle vara väldigt tacksam för alla tips och råd jag kan få!

Hur går det för er?
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Den här frågan har säkert varit uppe på tapeten många gånger men eftersom jag inte hittade en tråd som riktigt relaterar till min...
Svar
11
· Visningar
4 505
Senast: Dopy
·
Relationer Alltså... min bonusmamma. Jag blir så trött på henne ibland. Hon tycker att jag och min bror kan dela rum (vi är totala motsatser till...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 611
Senast: a1agnlju
·
Övr. Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
9 652
Senast: AlmostEasy
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
5 064

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCVIII
  • Hudvårdstråden 2
  • Headset

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp