Perrito
Trådstartare
Jag tolkar hunden som otrygg i utemiljö. Alltså väljer jag att göra rutin. Samma runda, hela tiden. Ta sexton varv om det är vad som krävs. Kryp fram, om det är vad som funkar. Och låt det ta tid med promenaderna. Gå inte in förrän det blir resultat. Mitt alternativ.
Andra alternativet är att lära hunden att gå på låda inne, med kommando som knyts till behoven. Och därefter överföra kommandot ute, på samma rutinpromenader som i förra alternativet.
Men prio 1 för mig hade varit att göra utevistelsen helt händelselös, trygg och på rutin. Inte några nya händelser ALLS under de första 6 månaderna/till hunden är helt trygg. Inga utflykter, nya miljöer etc.
När vår rottweiler var knäskadad fick vi koppelrasta honom, han vägrade att göra ifrån sig i koppel. Och då var vi ändå hemma i vanliga trädgården. Det var ett himla trassel och tidsödande innan det blev gjort något.
Min förhoppning har varit att kunna göra som du beskriver i det första alternativet. Jag har försökt vänta ut henne (gå runt, stå still, sitta ner, you name it) ute i kombination med att övervaka henne inne för att kunna ta ut henne när hon är på väg att sätta sig. Men när hon håller sig i 7-8 timmar känns det övermäktigt. Jag kan helt enkelt inte gå varv efter varv samma runda i så många timmar
Att lära henne "gå på låda" känns som att det skulle kunna vara genomförbart. I nuläget försöker jag få henne att göra ifrån sig på särskilda ställen där jag har lagt "puppy pads", tidningar etc som har fläckar med hennes kiss på sig. Hon sätter sig dock lite vartsomhelst ändå. Finns det något mer jag kan göra utöver att försöka locka henne att göra behoven på specifika platser?
Ett problem med att gå exakt samma runda varje gång, varje dag i flera månader är att jag ju har en till hund sen innan. Han måste ju få sina behov tillfredsställda också, vilket innefattar varierande promenader och utflykter. Att gå ut med dem var för sig varje gång känns inte rimligt orkesmässigt. Dessutom har väl tiken aldrig i sitt liv (förmodligen) blivit lämnad ensam hemma och skulle troligtvis bara bli ännu mer stressad av det, tänker jag. Så hur ska jag bära mig åt?