Vinterföräldrar 21/22 del 2

[Hedinn]

Här går det jättebra! Vi verkar ha fått en löjligt enkel bebis (räknar med att det kan gå över så småningom dock…). I princip aldrig gnällig, löjligt enkel att trösta och extremt tydlig med vad han vill. Är liksom aldrig några oklarheter om han är hungrig, trött, täppt i näsan eller vill ha blöjan bytt.

Vill dock fortfarande ha ständig hudkontakt, men har börjat titta runt och intressera sig allt mer för saker runt omkring, så räknar med att det fysiska närhetsbehovet minskar något när de stunderna blir längre. Och jag har börjat lära mig göra en massa saker med bebis i famnen.

1 månad gammal idag för övrigt och börjar bli riktigt stark i nacken (och kroppen generellt). Lite så det känns som att jag skulle behöva börja styrketräna om jag ska kunna hålla i honom framöver.

 

[superstar]

Men åh va mysigt!

Här tuffar det på, försöker hitta lite rutiner vilket inte är helt lätt.. Nu förstår man det kompisar berättat vilken sjuk tid saker tar. En halv dags projekt att komma ut på en promenad typ, SÅ imponerad av er som har flera!

Lilla L sover för det mesta i bedside cribet, men ibland har hon svårt att somna och då måste hon ligga på mig/på min arm ett tag.

Hade hembesök av BVC i måndags, då vägde hon 3,33 kg, så 10% upp på 10 dagar. På måndag morgon ska vi vara där kl 8.15

Jag fattar ju att man verkligen borde insupa den här tiden fullt ut. Försöker verkligen, men kämpar fortfarande med oro. Typ när hon gråter; har hon ont? Vad är fel? Osv. Varför låter hon så mycket? Gör nåt konstigt med ögonen osv. Så ser lite fram emot att hon ska kännas lite mer robust, hon är ju så liten och skör på nåt sätt!

Haha ja jag fattar, för varje barn går det inte att förstå hur man kunde haft tid med en till? Nu borde jag vara skapligt rutinerad som har 3, men blir sen så fort jag ska nånstans för jag glömmer liksom att bebisen också tar sin tid. Skulle köra äldsta dottern till sin judoträning häromdagen och tänkte att "vi måste åka om 5 minuter, det är lugnt". Bara det att bebisen fortfarande satt i bärselen och sov, inte hade ammat på ett par timmar och inte var påklädd så när jag tog ner henne blev hon såklart hungrig... Behöver jag säga att vi blev sena?

Oron är tuff, det förstår jag. Med mitt andra barn var jag väldigt orolig under graviditeten och det spelade över på första tiden när hon var nyfödd, då jag oroade mig för allt, vilket jag inte alls har känt med de andra två. Det blir bättre när ni lär känna varandra, men klart det är tufft

 

[superstar]

Igår fick H första dosen rota-vaccin men det verkar inte ha gett honom några men. Han fortsätter att snitta på 350 g viktuppgång i veckan och vägde igår 4770 g.

De senaste två dagarna har han plötsligt börjat visa intresse för att umgås med oss när han är vaken. Tidigare har vaken tid enbart gått till att äta eller ligga i babygymmet/På golvet och sprattla. Han har inte tyckt om att vara i famnen förutom när han åt eller sov, och det har varit lite svårt för hans pappa att kunna umgås med honom. Men igår låg han plötsligt en lång stund och lyssnade på mig när jag pratade med honom och en stund senare gjorde han samma sak med sin pappa Och idag har han nöjt låtit sig bli runtburen av sin pappa och tittat på saker - så mysigt!

Skönt att han inte reagerade på vaccinet

Så roligt det är med deras individuella utveckling! Här tycker jag det är tvärtom, hittills mest varit nöjd i famnen men börjar nu kunna ligga själv lite mer. Tagit in babygymmet och hon ligger gärna i det också snackar. Mer ljud börjar komma ur henne också, i olika toner

 

[superstar]

Här går det jättebra! Vi verkar ha fått en löjligt enkel bebis (räknar med att det kan gå över så småningom dock…). I princip aldrig gnällig, löjligt enkel att trösta och extremt tydlig med vad han vill. Är liksom aldrig några oklarheter om han är hungrig, trött, täppt i näsan eller vill ha blöjan bytt.

Vill dock fortfarande ha ständig hudkontakt, men har börjat titta runt och intressera sig allt mer för saker runt omkring, så räknar med att det fysiska närhetsbehovet minskar något när de stunderna blir längre. Och jag har börjat lära mig göra en massa saker med bebis i famnen.

1 månad gammal idag för övrigt och börjar bli riktigt stark i nacken (och kroppen generellt). Lite så det känns som att jag skulle behöva börja styrketräna om jag ska kunna hålla i honom framöver.

Man blir grym på att göra saker med en hand Här märks också att kroppen börjar bli starkare och stadigare, ligger hon på mage på mitt bröst så reser hon sig högt och kastar sig sen plötsligt åt sidan Man får vara med!

Hur känner ni er andra i kroppen? Jag har äntligen börjat komma igång med mer rejäla promenader, jätteskönt! Känner mig pigg trots sömnbrist och peppad på att bli starkare i kroppen!

 

[PathOfClovers]

Haha ja jag fattar, för varje barn går det inte att förstå hur man kunde haft tid med en till? Nu borde jag vara skapligt rutinerad som har 3, men blir sen så fort jag ska nånstans för jag glömmer liksom att bebisen också tar sin tid. Skulle köra äldsta dottern till sin judoträning häromdagen och tänkte att "vi måste åka om 5 minuter, det är lugnt". Bara det att bebisen fortfarande satt i bärselen och sov, inte hade ammat på ett par timmar och inte var påklädd så när jag tog ner henne blev hon såklart hungrig... Behöver jag säga att vi blev sena?

Oron är tuff, det förstår jag. Med mitt andra barn var jag väldigt orolig under graviditeten och det spelade över på första tiden när hon var nyfödd, då jag oroade mig för allt, vilket jag inte alls har känt med de andra två. Det blir bättre när ni lär känna varandra, men klart det är tufft

Haha åh klassiker och sen när de har ätit så kommer det och sen är snurren igång.

Det är nog så det är..all oro från graviditeten går väl inte bara att stänga av, utan den har flyttat över till lillan..Ligger nog mycket I det du skriver, att det blir bättre när vi lärt känna varann.

 

[PathOfClovers]

Man blir grym på att göra saker med en hand Här märks också att kroppen börjar bli starkare och stadigare, ligger hon på mage på mitt bröst så reser hon sig högt och kastar sig sen plötsligt åt sidan Man får vara med!

Hur känner ni er andra i kroppen? Jag har äntligen börjat komma igång med mer rejäla promenader, jätteskönt! Känner mig pigg trots sömnbrist och peppad på att bli starkare i kroppen!

Känner mig också helt okej, 2 veckor efter förlossningen idag. Lite typ trött känsla i bäckenbotten, måste komma igång med knipövningar men är svårt/tråkigt när jag inte hittar knipet riktigt. Kan bara hitta rätt genom att (försöka) avbryta strålen på toan. Är också rädd att nåt stygn släppt då det fortfarande svider där ibland när jag torkar mig... känns så långt bort till efterkontrollen. Och dumt om det läker fel?

Så imponerad av kroppen, syns typ inget på mig nu efter 2 veckor? Kunde ha mina vanliga kläder efter 1 vecka. Vet inte vad jag gjort för att förtjäna detta?

 

[superstar]

Känner mig också helt okej, 2 veckor efter förlossningen idag. Lite typ trött känsla i bäckenbotten, måste komma igång med knipövningar men är svårt/tråkigt när jag inte hittar knipet riktigt. Kan bara hitta rätt genom att (försöka) avbryta strålen på toan. Är också rädd att nåt stygn släppt då det fortfarande svider där ibland när jag torkar mig... känns så långt bort till efterkontrollen. Och dumt om det läker fel?

Så imponerad av kroppen, syns typ inget på mig nu efter 2 veckor? Kunde ha mina vanliga kläder efter 1 vecka. Vet inte vad jag gjort för att förtjäna detta?

Riktigt sån tur har inte jag Jodå en del vanliga kläder funkar, men inte typ jeans. Men det kommer.

Min bäckenbotten är också trött, på ett helt annat sätt än jag kan minnas från de tidigare gångerna. Men jag är ganska säker på att min bristning från första barnet är felsydd så räknar med en korrigering framöver oavsett Ingen bristning alls förlossning två och tre men mycket är ju påverkat ändå, och det är såklart en enorm belastning för musklerna att vara gravid och föda 3 gånger oavsett bristning så det tar nog sin tid.

 

[Voeux]

Håller med @PathOfClovers om att allt är ett stort projekt. Idag vaknade vi kl. 7, ammade, bytte blöja, ammade, fick en till bajs så bytte igen. Trodde hon var klar med allt men ville amma mera så det fick hon, bajsade igen så nu blöja igen. Sen tog det tid att söva henne, knorrade runt i min famn i 45 min så kl. 11 klev jag ur sängen och fick äta frukost.

Promenad? Ja, om allt är riggat innan amning. Rätt kläder på henne och mig, vagnen preppad, då kan jag lägga henne där direkt när hon somnar och vi kan skynda oss ut. Hon sover nämligen inte i vagnen om den inte rör på sig och flyttar man henne så vaknar hon Så allt är komplicerat just nu men för varje dag lär vi känna varandra mer och mer, så det kommer bli lättare snart tror jag.

@Human vi är enbart hemma mest på grund av logistiken ovan, men träffar familj och snart även vänner. Friska vuxna får träffa henne. Jag vet inte om det är okej eller inte så klokt, men så gör vi. Vår BVC-sköterska förespråkade något sådant upplägg, lite försiktighet men inte totalt avkall.

 

[Hedinn]

Känner mig också helt okej, 2 veckor efter förlossningen idag. Lite typ trött känsla i bäckenbotten, måste komma igång med knipövningar men är svårt/tråkigt när jag inte hittar knipet riktigt. Kan bara hitta rätt genom att (försöka) avbryta strålen på toan. Är också rädd att nåt stygn släppt då det fortfarande svider där ibland när jag torkar mig... känns så långt bort till efterkontrollen. Och dumt om det läker fel?

Så imponerad av kroppen, syns typ inget på mig nu efter 2 veckor? Kunde ha mina vanliga kläder efter 1 vecka. Vet inte vad jag gjort för att förtjäna detta?

Åh, men ja visst är det coolt? Jag stod typ och gapade framför spegeln en vecka efter förlossningen när magen var i princip helt borta. Nu förväntar jag mig inte att återgå till samma storlek som innan (tänker inte försöka heller, var väldigt smal och har gått ned alldeles tillräckligt nu). Det är väl bara den där detaljen att jag var ett fan av tighta jeans (och kläder generellt) innan, och de får jag inte på mig nu. Rumpa/midja är en storlek för stor och på överkroppen är det brösten som ställer till det för flera av kläderna. Men lider inte av det, bor ändå mest i mjukiskläder eller morgonrock.

Svidandet behöver inte betyda att nåt är fel, jag fick i alla fall lite ökad ömhet/svidande just runt två veckor, så jag var inne på samma sak. Sen plockade jag bort ett stygn som hade släppt och ”fastnat” på fel ställe och några dagar efter det så var all smärta/sveda borta. Så jag antar att det helt enkelt kan vara att det är läkt och de överblivna delarna av stygnen släpper? Eller typ sista läkningsspurten eller nåt.

 

[Hedinn]

Man blir grym på att göra saker med en hand Här märks också att kroppen börjar bli starkare och stadigare, ligger hon på mage på mitt bröst så reser hon sig högt och kastar sig sen plötsligt åt sidan Man får vara med!

Hur känner ni er andra i kroppen? Jag har äntligen börjat komma igång med mer rejäla promenader, jätteskönt! Känner mig pigg trots sömnbrist och peppad på att bli starkare i kroppen!

Skönt med ordentliga promenader! Här blir det mest kortare sådana, men ut i skogen vilket är skönt. Därav korta, vi bor i skogen och har en liten bit skogsväg som går att gå på med vagn (efter att sambon plogat), så har inte så stora möjligheter till långa promenader just nu. Men vi kan komma ut ofta, vilket är skönt! Vi har en unge som blir helt lugn så fort han får på sig teddydressen och ligger nöjt i vagnen, samt somnar så fort den rör på sig. Ja, och så vår egen skog direkt utanför dörren där hundarna alltid går lösa, så för vår del är det väldigt enkelt att komma ut.

Det enda jag noterat är att jag helt saknar styrka efter nio månader utan att ha lyft nåt, typ. Första gången jag drog vagnen uppför en liten backe vart jag ju helt slut! Så ja, finns lite att träna upp där.

 

[Human]

Hur känner ni er andra i kroppen? Jag har äntligen börjat komma igång med mer rejäla promenader, jätteskönt! Känner mig pigg trots sömnbrist och peppad på att bli starkare i kroppen!

Jag får tyvärr konstatera att jag var fräschare i kroppen dagarna innan H föddes än vad jag är nu, sju veckor senare. För min del handlar det nog om att jag blivit så stillasittande sen han kom. Innan var jag med på alla hundpromenader, och red, och höll igång på gården. Sen kom H och då blev det flera veckor av ingenting just för att jag upplevde det som ett för stort projekt att ta sig ut. Nu senaste 2 veckorna har vi får till rutinen så att vi i alla fall går lunchpromenad varje dag. Det är en del backar så jag får upp lite flås och känner mig så svag. Men hoppas det ska ge lite effekt framöver, och när det blir lite varmare hoppas jag på att få ungen att gilla selen så vi även kan gå ut i skogen (vi bor mitt i skogen och har bara en barnvagnsvänlig grusväg).

Annars har jag bra dagar när jag känner mig normal i kroppen, och dåliga dagar när jag besväras av framfallet. Kniptränar och hoppas så att framfallet ska lösa sig självt och att bm inte ska avråda från ridning på efterkontrollen. Jag har hört lite skräckhistorier om hur det kan kännas att börja rida igen efter att ha fött barn så det ska bli intressant att se hur det känns för mig. Min enda häst kan man bara bromsa med hjälp av magmusklerna om han inte ska bli superstressad så det kan bli spännande Blir ett kvitto på hur mycket styrka jag faktiskt har kvar i kroppen.

 

[PathOfClovers]

Riktigt sån tur har inte jag Jodå en del vanliga kläder funkar, men inte typ jeans. Men det kommer.

Min bäckenbotten är också trött, på ett helt annat sätt än jag kan minnas från de tidigare gångerna. Men jag är ganska säker på att min bristning från första barnet är felsydd så räknar med en korrigering framöver oavsett Ingen bristning alls förlossning två och tre men mycket är ju påverkat ändå, och det är såklart en enorm belastning för musklerna att vara gravid och föda 3 gånger oavsett bristning så det tar nog sin tid.

Haha! Lite skillnad efter tre stycken också min mage känns ju dock inte som vanligt, känns liksom lös och mjuk. Men det är väl pga magmusklerna antar jag.

Hur märker du av det, alltså att du tror det blev felsytt?

 

[PathOfClovers]

Åh, men ja visst är det coolt? Jag stod typ och gapade framför spegeln en vecka efter förlossningen när magen var i princip helt borta. Nu förväntar jag mig inte att återgå till samma storlek som innan (tänker inte försöka heller, var väldigt smal och har gått ned alldeles tillräckligt nu). Det är väl bara den där detaljen att jag var ett fan av tighta jeans (och kläder generellt) innan, och de får jag inte på mig nu. Rumpa/midja är en storlek för stor och på överkroppen är det brösten som ställer till det för flera av kläderna. Men lider inte av det, bor ändå mest i mjukiskläder eller morgonrock.

Svidandet behöver inte betyda att nåt är fel, jag fick i alla fall lite ökad ömhet/svidande just runt två veckor, så jag var inne på samma sak. Sen plockade jag bort ett stygn som hade släppt och ”fastnat” på fel ställe och några dagar efter det så var all smärta/sveda borta. Så jag antar att det helt enkelt kan vara att det är läkt och de överblivna delarna av stygnen släpper? Eller typ sista läkningsspurten eller nåt.

Verkligen så coolt! Både jag och sambon är helt förbluffade. Magen känns lite mjuk och vobblig när jag trycker på den dock. Men hade sån tur att slippa bristningar och så, så den ser ju ut typ som innan.

Hur märkte du att stygnet hade släppt då? Har ju läst att man kan ta bort stygn om de stör efter några veckor men det är ju sytt på insidan så förstår inte ens hur man märker att nåt är knasigt? Det kliar också lite ibland på natten, tänker att det är ett bra tecken, att det läker kanske?

 

[superstar]

Haha! Lite skillnad efter tre stycken också min mage känns ju dock inte som vanligt, känns liksom lös och mjuk. Men det är väl pga magmusklerna antar jag.

Hur märker du av det, alltså att du tror det blev felsytt?

Lös och mjuk var en bra beskrivningar läget här också Men sakta sakta mot bättre form

Felsytt eller inte sytt alls alternativt att det gått upp efteråt. Kan skicka pm

 

[Hedinn]

Verkligen så coolt! Både jag och sambon är helt förbluffade. Magen känns lite mjuk och vobblig när jag trycker på den dock. Men hade sån tur att slippa bristningar och så, så den ser ju ut typ som innan.

Hur märkte du att stygnet hade släppt då? Har ju läst att man kan ta bort stygn om de stör efter några veckor men det är ju sytt på insidan så förstår inte ens hur man märker att nåt är knasigt? Det kliar också lite ibland på natten, tänker att det är ett bra tecken, att det läker kanske?

Ja, mjukt och löst är det här också, några starka muskler är det inte tal om (och borde ju rimligtvis vara lite extra hud kvar, kan jag tycka).

Sen vill jag ju tillägga att jag fattar att det är en jäkla tur man har också när allt återställs såpass snabbt och bra, för det är ju ingen självklarhet och hoppas att det inte är jobbigt att läsa för nån som haft en annan upplevelse.

Jag såg ”stygntråden”. Den hade liksom flyttat på sig och stack ut litegrann. Tror också kliandet kan innebära läkning, så brukar det ju funka med sår i andra lägen, liksom.

 

[PathOfClovers]

Ja, mjukt och löst är det här också, några starka muskler är det inte tal om (och borde ju rimligtvis vara lite extra hud kvar, kan jag tycka).

Sen vill jag ju tillägga att jag fattar att det är en jäkla tur man har också när allt återställs såpass snabbt och bra, för det är ju ingen självklarhet och hoppas att det inte är jobbigt att läsa för nån som haft en annan upplevelse.

Jag såg ”stygntråden”. Den hade liksom flyttat på sig och stack ut litegrann. Tror också kliandet kan innebära läkning, så brukar det ju funka med sår i andra lägen, liksom.

Samma här, fortfarande kämpigt att sätta mig upp ur soffan/sängen..

Håller med helt, är sjukt ödmjuk och tacksam för att kroppen läkt så bra. jag blev ju aldrig särskilt stor och det började synas först i v. 28 eller nåt, det spelar ju troligtvis in.

Ojdå! Jag har inte vågat kolla så noga.. Man har ju alltid fått lära sig det, blev osäker dock om det var nåt föräldrarna tutade i en som liten för att man inte skulle pilla.

 

[Dorinda]

Jag får erkänna att jag slutade byta blöja på natten så länge babyn ammade. Han blev aldrig irriterad av ammningsbajset.
Efter det åt han, bajsade ev. och somnade sen om direkt.
Hela familjen blev mycket mer utvilad och glad så….

 

[Human]

Jag får erkänna att jag slutade byta blöja på natten så länge babyn ammade. Han blev aldrig irriterad av ammningsbajset.
Efter det åt han, bajsade ev. och somnade sen om direkt.
Hela familjen blev mycket mer utvilad och glad så….

Min unge är också en skitgris som sällan besväras av bajsblöjor. Han kunde dock, särskilt de första veckorna, utan problem fylla fyra blöjor med bajs på en natt. Att vänta till morgonen var helt enkelt inte möjligt pga platsbrist

Nu har han dragit ner på nattbajsandet, men kissar så pass mycket att vi behöver ta i alla fall ett blöjbyte under natten för att det inte ska läcka ut.

 

[Voeux]

Lillan otröstlig idag. Äter mycket, bajsar mycket, sover dåligt och enbart korta perioder, gråter väldigt mycket. Några tips?

 

[Sleepan]

Lillan otröstlig idag. Äter mycket, bajsar mycket, sover dåligt och enbart korta perioder, gråter väldigt mycket. Några tips?

Sjal?