Vinterföräldrar 21/22 del 2

[Hedinn]

Japp, du minns helt rätt, den här unge herrn är defintivt chill och har ingen brådska Han imponerar inte på BVC-sköterskan men det gör mig inget, han tuffar på i sin egen takt.

Men det är väldigt roligt att läsa om era jämngamla barn som är lite tidigare i utvecklingen, och vad de gör. Jag får liksom lite förvarning Och det är verkligen kul att barn är så olika, och jag påminns om det här. Vi känner liksom inga andra jämngamla barn.

Haha, vi har chilldoser att dela med oss av, men det låter inte som ett byte som ditt barn skulle vara intresserad av! Men det låter som att han håller dig sysselsatt! Och som att du kan ha en intressant tid framför dig när han faktiskt lär sig att förflytta sig

Åh men ja, håller med om att det är kul att läsa om allas utveckling! Har heller inga nära vänner med barn i samma ålder, så är verkligen jätteroligt att läsa om allas olikheter och egenheter.

Jag var ju liksom som ditt barn när jag var liten, inte bråttom med nåt utan tog det lugnt med allt. Sonens pappa var visserligen ett barn som skulle undersöka allt (på nivå skruva isär TV-apparater…) men inte alls så hetsig som bebis. Så vore det inte för att han var lik mig till utseendet hade jag nog funderat på om vi fått fel unge.

Jag har dock en syster som han är oroväckande lik. Hon gick liksom aldrig, utan sprang direkt när hon tog sig upp från krypande, vid nio månaders ålder… Såatte, ja, det kan bli en spännande höst här.

 

[PathOfClovers]

Det här med sprången..märker ni av att de verkar stämma?

Hittills har jag inte märkt av något särskilt av dem, men iofs var hon ju mestadels grinig förut så kanske därför?

Nu ska hon enligt appen vara i/på väg in i språng 4, vilket jag läst att andra tyckt varit det tuffaste. Idag har hon varit SÅ arg! Inte hela tiden, men mycket. Och kan svänga och bli glad en stund och sen lika snabbt arg igen. Hon kändes jättevarm på fm så kollade temp, 37,4. Tog av henne till bara blöjan och då blev det lugnare ett tag. Hoppade babysimmet då jag inte visste om nåt är på G. Efter en stund var dock tempen 36,9. Är ju nervöst lagd så är rädd att hon har ont? Hittade tyvärr nån sida om Krabbes sjukdom också, så nu snurrar tankarna och känslorna febrilt förstås..

Hon morrar/skriker och spänner upp rumpan, vill inte vara nära direkt men vill bli runtburen. Sovit rätt bra flera gånger och äter/kissar och bajsar. Och emellanåt har vi lekt och hon är glad men mycket mer arg än vad hon varit generellt sista veckorna. Imorrn har vi babysim igen (extra för en blev inställd), vågar vi dit? Vad händer?

Så svårt detta när man inte har någon erfarenhet av dessa små människor tidigare!

 

[gulakatten]

Hittade tyvärr nån sida om Krabbes sjukdom också, så nu snurrar tankarna och känslorna febrilt förstås..

När min dotter var förkyld och jag googlade så hittade jag också artiklar om Krabbes sjukdom och fick PANIK. Så jag känner med dig . Tänk på att det är väldigt ovanligt och att din dotter nog antingen har en dålig dag, är i ett språng eller så. Kan ju vara en fis på tvären bara som gör att de blir lite ilsknare än vanligt.

Jag hade gått till babysimmet imorgon om hon verkar vara i normalt skick (sova, äta, bajsa) och såklart inte har feber .

 

[PathOfClovers]

När min dotter var förkyld och jag googlade så hittade jag också artiklar om Krabbes sjukdom och fick PANIK. Så jag känner med dig . Tänk på att det är väldigt ovanligt och att din dotter nog antingen har en dålig dag, är i ett språng eller så. Kan ju vara en fis på tvären bara som gör att de blir lite ilsknare än vanligt.

Jag hade gått till babysimmet imorgon om hon verkar vara i normalt skick (sova, äta, bajsa) och såklart inte har feber .

Försöker ju tänka att det är ovanligt, men de som får de hade ju inte tänkt att de skulle drabbas heller..nån "ska" ju få det.

Tack för pepp vi får hoppas att det lugnar sig snart!

 

[PathOfClovers]

Det här med sprången..märker ni av att de verkar stämma?

Hittills har jag inte märkt av något särskilt av dem, men iofs var hon ju mestadels grinig förut så kanske därför?

Nu ska hon enligt appen vara i/på väg in i språng 4, vilket jag läst att andra tyckt varit det tuffaste. Idag har hon varit SÅ arg! Inte hela tiden, men mycket. Och kan svänga och bli glad en stund och sen lika snabbt arg igen. Hon kändes jättevarm på fm så kollade temp, 37,4. Tog av henne till bara blöjan och då blev det lugnare ett tag. Hoppade babysimmet då jag inte visste om nåt är på G. Efter en stund var dock tempen 36,9. Är ju nervöst lagd så är rädd att hon har ont? Hittade tyvärr nån sida om Krabbes sjukdom också, så nu snurrar tankarna och känslorna febrilt förstås..

Hon morrar/skriker och spänner upp rumpan, vill inte vara nära direkt men vill bli runtburen. Sovit rätt bra flera gånger och äter/kissar och bajsar. Och emellanåt har vi lekt och hon är glad men mycket mer arg än vad hon varit generellt sista veckorna. Imorrn har vi babysim igen (extra för en blev inställd), vågar vi dit? Vad händer?

Så svårt detta när man inte har någon erfarenhet av dessa små människor tidigare!

Nu har hon 37,5 så nånting är det ju..

 

[orkide]

Nu har hon 37,5 så nånting är det ju..

Jag har ju varit förkyld och haft ont i halsen efter bröllopet, började med att Inez blev sjuk hemma och sen har jag varit lite förkyld (snorig och lite ont i halsen…).

 

[PathOfClovers]

Jag har ju varit förkyld och haft ont i halsen efter bröllopet, började med att Inez blev sjuk hemma och sen har jag varit lite förkyld (snorig och lite ont i halsen…).

Tänkte så med, vore ju inte konstigt om det blev nåt just efter denna helgen..

 

[Hedinn]

Nu har hon 37,5 så nånting är det ju..

Brukar hon ha lägre temp på kvällen annars? Mellan 36,5 och 37,5 är ju där de ska ligga i temp, enligt den info jag fått.

 

[PathOfClovers]

Brukar hon ha lägre temp på kvällen annars? Mellan 36,5 och 37,5 är ju där de ska ligga i temp, enligt den info jag fått.

Min mamma som är pensionerad bvc-ssk säger att över 37,4 är feber när de är så små, men det är ju gränsfall. Har bara kollat ett par gånger förut och då har hon haft typ 36,8, minns inte tid på dagen dock..

 

[Sleepan]

Min mamma som är pensionerad bvc-ssk säger att över 37,4 är feber när de är så små, men det är ju gränsfall. Har bara kollat ett par gånger förut och då har hon haft typ 36,8, minns inte tid på dagen dock..

Oj, vi låg ju på Neo i flera veckor och då var det först när hon var närmre 38 de började prata om feber. Så jag hade inte oroat mig för 37,5

 

[PathOfClovers]

Oj, vi låg ju på Neo i flera veckor och då var det först när hon var närmre 38 de började prata om feber. Så jag hade inte oroat mig för 37,5

Det stämmer säkert! Är ju dock mer orolig för hennes beteende..Hade ju mer nästan varit skönt att få en förklaring, typ feber eller nåt annat konkret..

 

[Sleepan]

Det stämmer säkert! Är ju dock mer orolig för hennes beteende..Hade ju mer nästan varit skönt att få en förklaring, typ feber eller nåt annat konkret..

Fattar, men det är säkert lugnt. Tänker att bebisar har alla möjliga konstiga saker för sig

 

[superstar]

Det här med sprången..märker ni av att de verkar stämma?

Hittills har jag inte märkt av något särskilt av dem, men iofs var hon ju mestadels grinig förut så kanske därför?

Nu ska hon enligt appen vara i/på väg in i språng 4, vilket jag läst att andra tyckt varit det tuffaste. Idag har hon varit SÅ arg! Inte hela tiden, men mycket. Och kan svänga och bli glad en stund och sen lika snabbt arg igen. Hon kändes jättevarm på fm så kollade temp, 37,4. Tog av henne till bara blöjan och då blev det lugnare ett tag. Hoppade babysimmet då jag inte visste om nåt är på G. Efter en stund var dock tempen 36,9. Är ju nervöst lagd så är rädd att hon har ont? Hittade tyvärr nån sida om Krabbes sjukdom också, så nu snurrar tankarna och känslorna febrilt förstås..

Hon morrar/skriker och spänner upp rumpan, vill inte vara nära direkt men vill bli runtburen. Sovit rätt bra flera gånger och äter/kissar och bajsar. Och emellanåt har vi lekt och hon är glad men mycket mer arg än vad hon varit generellt sista veckorna. Imorrn har vi babysim igen (extra för en blev inställd), vågar vi dit? Vad händer?

Så svårt detta när man inte har någon erfarenhet av dessa små människor tidigare!

Alltså, arg/grinig och med enorma humörsvängningar är Märtas normaltillstånd vissa dagar Så jag tycker det låter helt normalt, men du känner ju din bebis bäst. Kroppstemperaturen är inget avvikande. 38 grader är feber. Över 37,6 brukar jag tänka att något kan vara på gång (subfebril) och kanske hålla extra koll eller tänka att det förklarar ett specifikt beteende men det är inte feber.

Du skriver att hon spänner upp rumpan? Märta hade en period för nån månad sen (?) när hon konstant försökte "gå upp i brygga" så fort man la ner henne, är det typ så? Jag tänkte att det var ett normalt steg i den fysiska utvecklingen som nu övergått till att hon lägger sig på sida/försöker vända sig. Inget av sätten underlättar blöjbyten om vi säger så

Jag tror jag berättat det tidigare, men med mitt andra barn var jag konstant orolig och tolkade in allt möjligt i hennes beteende. En gång trodde jag hon hade kramper, men när jag fick lite distans till det var det verkligen ingenting (minns inte exakt vad det var nu men typ att hon vände huvudet på något särskilt sätt). Det har gått över med hennes stigande ålder men jag kan fortfarande få ångest/oro över specifika saker kring barnen som med lite tid är näst intill bagatellartat.

Hoppas du inte känner att jag förminskar din oro nu, det är inte meningen, men jag mår/mådde bättre av att någon "tog ner mig på jorden" och gav lite perspektiv.

 

[PathOfClovers]

Alltså, arg/grinig och med enorma humörsvängningar är Märtas normaltillstånd vissa dagar Så jag tycker det låter helt normalt, men du känner ju din bebis bäst. Kroppstemperaturen är inget avvikande. 38 grader är feber. Över 37,6 brukar jag tänka att något kan vara på gång (subfebril) och kanske hålla extra koll eller tänka att det förklarar ett specifikt beteende men det är inte feber.

Du skriver att hon spänner upp rumpan? Märta hade en period för nån månad sen (?) när hon konstant försökte "gå upp i brygga" så fort man la ner henne, är det typ så? Jag tänkte att det var ett normalt steg i den fysiska utvecklingen som nu övergått till att hon lägger sig på sida/försöker vända sig. Inget av sätten underlättar blöjbyten om vi säger så

Jag tror jag berättat det tidigare, men med mitt andra barn var jag konstant orolig och tolkade in allt möjligt i hennes beteende. En gång trodde jag hon hade kramper, men när jag fick lite distans till det var det verkligen ingenting (minns inte exakt vad det var nu men typ att hon vände huvudet på något särskilt sätt). Det har gått över med hennes stigande ålder men jag kan fortfarande få ångest/oro över specifika saker kring barnen som med lite tid är näst intill bagatellartat.

Hoppas du inte känner att jag förminskar din oro nu, det är inte meningen, men jag mår/mådde bättre av att någon "tog ner mig på jorden" och gav lite perspektiv.

Tack! Kände hur en del av allt rann av mig vartefter jag läste ditt inlägg..

Ja alltså, förut var det ju så här också men de sista veckorna har det varit så himla glatt och lätt allting så det här blev en tvärvändning.

Precis, typ i brygga. Men hon låter så besvärad när hon gör det och hon gör det mer när hon är tjurig. Hon liksom "krånglar". Tanken har slagit mig att det kan vara nån slags träning men känns konstigt att det kommer mer när hon tjurar?

Jag vill ju så gärna kunna stå där om ett tag och skratta åt mig själv som oroar mig nu. Men precis som med graviditeten, så synd att förstöra den här tiden med oro om det nu är i onödan. Det var så skönt när hon föddes för då släppte så mycket av oron men nu har den liksom kommit tillbaka..

Behöver ju också någon som tar ner mig på jorden, så återigen tack för det!

Nu har vi just vaknat men nu är det en liten solstråle son ligger bredvid så får se om vi vågar iväg till babysimmet idag?

 

[jeennnnyy]

Tack! Kände hur en del av allt rann av mig vartefter jag läste ditt inlägg..

Ja alltså, förut var det ju så här också men de sista veckorna har det varit så himla glatt och lätt allting så det här blev en tvärvändning.

Precis, typ i brygga. Men hon låter så besvärad när hon gör det och hon gör det mer när hon är tjurig. Hon liksom "krånglar". Tanken har slagit mig att det kan vara nån slags träning men känns konstigt att det kommer mer när hon tjurar?

Jag vill ju så gärna kunna stå där om ett tag och skratta åt mig själv som oroar mig nu. Men precis som med graviditeten, så synd att förstöra den här tiden med oro om det nu är i onödan. Det var så skönt när hon föddes för då släppte så mycket av oron men nu har den liksom kommit tillbaka..

Behöver ju också någon som tar ner mig på jorden, så återigen tack för det!

Nu har vi just vaknat men nu är det en liten solstråle son ligger bredvid så får se om vi vågar iväg till babysimmet idag?

Jag tror hon låter irriterad när hon tränar för att det är jobbigt och hon blir frustrerad. Utifrån det du beskriver tror jag faktiskt inte alls du behöver oroa dig!

 

[julgrisen]

Tack! Kände hur en del av allt rann av mig vartefter jag läste ditt inlägg..

Ja alltså, förut var det ju så här också men de sista veckorna har det varit så himla glatt och lätt allting så det här blev en tvärvändning.

Precis, typ i brygga. Men hon låter så besvärad när hon gör det och hon gör det mer när hon är tjurig. Hon liksom "krånglar". Tanken har slagit mig att det kan vara nån slags träning men känns konstigt att det kommer mer när hon tjurar?

Jag vill ju så gärna kunna stå där om ett tag och skratta åt mig själv som oroar mig nu. Men precis som med graviditeten, så synd att förstöra den här tiden med oro om det nu är i onödan. Det var så skönt när hon föddes för då släppte så mycket av oron men nu har den liksom kommit tillbaka..

Behöver ju också någon som tar ner mig på jorden, så återigen tack för det!

Nu har vi just vaknat men nu är det en liten solstråle son ligger bredvid så får se om vi vågar iväg till babysimmet idag?

Jag vill bara säga att jag verkligen känner igen mig i din oro. Jag googlade alla symptom jag tyckte jag såg hos mina barn och det slog aldrig fel att det kom upp nån sjukdom där barnet dör innan tvåårsdagen. Men är det nåt jag lärt mig är det att det finns tusen anledningar till att bebisar är griniga och att deras temperament och beteende ändras typ från dag till dag.

 

[PathOfClovers]

Jag tror hon låter irriterad när hon tränar för att det är jobbigt och hon blir frustrerad. Utifrån det du beskriver tror jag faktiskt inte alls du behöver oroa dig!

Även den tanken har slagit mig Men känns ju konstigt att hon håller på extra mycket när hon är sur? Eller bara att hon använder de medel hon kan för att visa sin frustration?

 

[PathOfClovers]

Jag vill bara säga att jag verkligen känner igen mig i din oro. Jag googlade alla symptom jag tyckte jag såg hos mina barn och det slog aldrig fel att det kom upp nån sjukdom där barnet dör innan tvåårsdagen. Men är det nåt jag lärt mig är det att det finns tusen anledningar till att bebisar är griniga och att deras temperament och beteende ändras typ från dag till dag.

Precis! Och flera olika saker jag googlat så kommer den där jäkla Krabbes upp och jag tycker ju alla punkter på symtom stämmer in på henne så det hjälper ju inte till direkt..
Tack, hoppas jag kan få in det tänket också framöver..

 

[Hedinn]

Även den tanken har slagit mig Men känns ju konstigt att hon håller på extra mycket när hon är sur? Eller bara att hon använder de medel hon kan för att visa sin frustration?

Nja, jag tänker att är ungen redan sur så är det större risk att hen också blir missnöjd av att placeras exempelvis på rygg och försöker då komma därifrån = blir ännu surare när det inte går. Sen när du nämnde språng i början så ja, vi har generellt märkt av sånt åtminstone litegrann. Och då främst på humöret som brukar bli lite svajigare och ”mer”. Så är hon inne i ett sånt kan det säkert bero på det också.

Annars, att spänna kroppen sådär och upp med rumpan kan ju också tyda på magont. I alla fall här brukar magontet kunna bli värre om han ligger på rygg.

 

[PathOfClovers]

Nja, jag tänker att är ungen redan sur så är det större risk att hen också blir missnöjd av att placeras exempelvis på rygg och försöker då komma därifrån = blir ännu surare när det inte går. Sen när du nämnde språng i början så ja, vi har generellt märkt av sånt åtminstone litegrann. Och då främst på humöret som brukar bli lite svajigare och ”mer”. Så är hon inne i ett sånt kan det säkert bero på det också.

Annars, att spänna kroppen sådär och upp med rumpan kan ju också tyda på magont. I alla fall här brukar magontet kunna bli värre om han ligger på rygg.

Jo så kan det ju absolut vara, och förut kunde hon inte spjärna upp och låg bara och skrek

Vet att det kan vara magont men upplever inte att hon har problem med det längre. Och stämmer inte in med de tillfällen hon gör såhär nu tycker jag.