Vinterföräldrar 17/18 del 6

[Evenstar]

Det kom faktiskt som en kalldusch för mig häromdagen när mannen tog upp massa saker som han inte var nöjd med i vår relation. Jag har gått och trott att vi har det skitbra och att vi verkligen är ett team i småbarnslivet och varit stolt över att vi ändå ligger någon gång per vecka. Visst, vi ligger inte flera gånger om dagen som tidigare, men hur fasen ska man hinna det med en liten?!

Nån gång PER VECKA? Vi har typ fått till det fem-sex gånger sen bebis föddes. Och hon är snart 9 månader...

 

[Sofie_B]

Om du vill ha välgrundade åsikter om amning så fråga inte BVC utan gå med i Amningshjälpen på Facebook, om du har det. Där finns det duktiga "hjälpammor". Sedan finns det en poäng att släppa på kontrollen lite.

Jag är med i amningshjälpen men kan ibland känna att det blir lite väl pro amning där så skulle vilja ha något neutralt mellanting. Men känner väl egentligen att det är upp till varje familj (och då främst bebis och mamma) att komma fram till vad som passar bäst. Jag vill amma så länge som John vill, men med tanke på hur pigg han är på mat så gissar jag att han inte kommer bli någon som ammar superlänge.

 

[Sofie_B]

Nån gång PER VECKA? Vi har typ fått till det fem-sex gånger sen bebis föddes. Och hon är snart 9 månader...

Hehe, ja.. Så som sagt, jag tycker nog att vi får till det ganska bra ändå.
Det kanske är nackdelen med att skaffa barn med en äldre man med äldre barn, han har inga bekanta i samma situation som kan ge honom lite perspektiv på tillvaron.

 

[Positron]

Ja, det är jättejobbigt.. Han tycker att nattamningen är jobbig för att han är så lättväckt så han sover jättedåligt. Jag försöker då få honom att sova i annat rum men det tycker han är en jätteförlust för relationen. Känner dock också som ni är inne på att amningen är min grej, men då är han inne på att John kanske också skulle må bättre av att få sova mer på natten och vila magen. Funderar på att ta upp det med BVC idag men samtidigt har jag inte så stor tilltro till deras åsikter kring amning.

Ja, jag var inte riktigt beredd på att man skulle känna så starkt för olika saker. Det är liksom som att hela mitt väsen skriker NEEEEEEEEEEEJ när det kommer till saker jag inte tycker är det bästa för John. Sen samtidigt får jag ju vara ödmjuk inför att mitt sätt inte är det bästa. Häromdagen jobbade jag väldigt sent (jobbade över 12 h den dagen, dock med amningspauser under dagen och fullkomligt bröt ihop efteråt. Det var FÖR lång tid ifrån bebis) och mannen nattade för första gången. Jag hade sådan stress över det och trodde att John skulle gråta sig till sömn. Snopet fick jag dock inse att det gick precis lika bra om inte ännu bättre för mannen att natta, utan amning eller något alls.. Så jag behöver ju inte nödvändigtvis tänka att det jag gör och det vi alltid har gjort är det bästa.

Just det där med att vila magen behöver du inte bekymra dig om. Bröstmjölken är väldigt lättsmält och den i kombination med bebis mage är designade för att amma relativt ofta.

Jobbig situation med din man! Jag känner igen en del av problematiken i att inte alltid ha samma tankar om hur saker ska göras. Där får man ju kompromissa och komma fram till en gemensam linje som känns ok för båda. Ingen ska ha en klump i magen är det viktigaste tycker jag.
Men jag tänker att just amningen är under en såpass kort period av barnets liv att annat som inte är livsviktigt borde kunna få vänta lite. Det känns ju lite sådär ifall er relation faller med minskad intimitet. Tänk om du (som många) inte hade velat ha sex alls under bebistiden? Vad hade hänt då?
Jag tror ju inte att amningen är det som gör det, du hade förmodligen varit lika förlorad i bebis ändå

 

[Positron]

Håller med och känner igen mig i allt. Jag tänker och känner också massor, märkligt nog med tanke på att jag är uppvuxen med släkt och familj som helst inte vill låtsas om att känslor finns öht... Tänker att jag vill ha lika lätt/nära till både skratt och gråt och lära mitt/mina barn detsamma. Men just nu känns det som om gråten (och svordomarna) ligger betydligt närmare till hands.

Försöker påminna mig om hur långt vi ändå kommit. Jag menar, livet är förvisso tungt men definitivt inte kaos längre. Vi kan åka iväg och fika, gå i affärer och bada med vårt barn. Saker som kändes omöjliga för bara 3-4 månader sedan. Och imorse sov han till 6.30 jämfört med 3.15 som det var för någon månad sedan. Så det är nog viktigt att kunna se det stora och fina även i det lilla...

Jag fick aldrig en tillräckligt lugn stund för att kunna svara på detta. Då är vi väldigt lika och med samma typ sv känslomässiga bakgrund.
Jag tycker att du tänker helt rätt och du har ju kommit väldigt långt!
Jag minns fortfarande när jag ställde frågan om vad som hände om du tog dig ur fåtöljen där du kände att du satt fast hela dagarna! (Det var innan jag insåg hur dåligt du mådde)
Tänk vilken skillnad!
Och tänk vad har du kämpat

 

[Sofie_B]

Just det där med att vila magen behöver du inte bekymra dig om. Bröstmjölken är väldigt lättsmält och den i kombination med bebis mage är designade för att amma relativt ofta.

Jobbig situation med din man! Jag känner igen en del av problematiken i att inte alltid ha samma tankar om hur saker ska göras. Där får man ju kompromissa och komma fram till en gemensam linje som känns ok för båda. Ingen ska ha en klump i magen är det viktigaste tycker jag.
Men jag tänker att just amningen är under en såpass kort period av barnets liv att annat som inte är livsviktigt borde kunna få vänta lite. Det känns ju lite sådär ifall er relation faller med minskad intimitet. Tänk om du (som många) inte hade velat ha sex alls under bebistiden? Vad hade hänt då?
Jag tror ju inte att amningen är det som gör det, du hade förmodligen varit lika förlorad i bebis ändå

Ah, tack för svar!

Ja, kompromissa är viktigt. Är nog tyvärr jag som har svårast för det så jag försöker verkligen att inte låsa mig utan ta in hans synpunkter också. Men som sagt, det är svårt.

Nej, faller gör den inte.. och intimiteten är väl bara en del i det hela, men det tär ganska mycket på honom. Han har ett väldigt stort närhetsbehov vilket han alltid varit tydlig med, men det blir ju svårt att mätta nu när jag så gärna vill ha närhet med bebis också. För mig mättar bebisgos närhetsbehovet ganska bra men inte lika mycket för honom. Han behöver mer närhet med just mig (och vill helst inte tillfredsställa det genom att skeda taxen som han sa häromkvällen.. ).

Nä, jag tror inte heller att det har med amningen att göra! Har jag uttryckt mig så har jag varit otydlig, är lite trött idag..

 

[Positron]

Ah, tack för svar!

Ja, kompromissa är viktigt. Är nog tyvärr jag som har svårast för det så jag försöker verkligen att inte låsa mig utan ta in hans synpunkter också. Men som sagt, det är svårt.

Nej, faller gör den inte.. och intimiteten är väl bara en del i det hela, men det tär ganska mycket på honom. Han har ett väldigt stort närhetsbehov vilket han alltid varit tydlig med, men det blir ju svårt att mätta nu när jag så gärna vill ha närhet med bebis också. För mig mättar bebisgos närhetsbehovet ganska bra men inte lika mycket för honom. Han behöver mer närhet med just mig (och vill helst inte tillfredsställa det genom att skeda taxen som han sa häromkvällen.. ).

Nä, jag tror inte heller att det har med amningen att göra! Har jag uttryckt mig så har jag varit otydlig, är lite trött idag..

Nej du uttryckte det som att han verkar tycka att amningen är boven i dramat. Och där är det ju viktigt att han ser skillnaden!

Även om han alltid varit tydlig med sitt stora behov av närhet måste han kunna respektera och acceptera att i perioder av livet så blir det kanske inte så mycket närhet ifall man valt att leva i en monogam relation. Han har ju barn sen innan så han bör ha varit inställd på att bebistiden tar sitt? Men också att den går över.

Jag har, som du säkert märker, svårt för när någon lägger över sitt mående på sin partner när det kommer till såna här situationer. I min värld får han hitta andra sätt att hantera det på än att kräva det av dig för det verkar ju inte vara helt dött på närhet, bara mindre än vanligt.

 

[Sofie_B]

Nej du uttryckte det som att han verkar tycka att amningen är boven i dramat. Och där är det ju viktigt att han ser skillnaden!

Även om han alltid varit tydlig med sitt stora behov av närhet måste han kunna respektera och acceptera att i perioder av livet så blir det kanske inte så mycket närhet ifall man valt att leva i en monogam relation. Han har ju barn sen innan så han bör ha varit inställd på att bebistiden tar sitt? Men också att den går över.

Jag har, som du säkert märker, svårt för när någon lägger över sitt mående på sin partner när det kommer till såna här situationer. I min värld får han hitta andra sätt att hantera det på än att kräva det av dig för det verkar ju inte vara helt dött på närhet, bara mindre än vanligt.

Ja.. men jag tänker också att det är naturligt att kunna känna saknad och i viss mån även "sorg" över att det är som det är, utan att man skyller någon för det och även fast man inser att det är en relativt vanlig följd av småbarnslivet. Han har inte riktat någon kritik gentemot mig och skyller mig inte för det, tvärtom är han väldigt förstående, men att han ändå tycker att det är tungt tycker jag att han har rätt att tycka.

Anledningen till att det knorrar lite i relationen är snarare det här med att jag har en tendens att på egen hand fatta beslut kring vårt barn och sen bara ta för givet att han tycker och tänker lika utan att vi ens har pratat om det. Ett ganska oskönt beteende som jag inte ens har insett att jag har förrän han tog upp det..

 

[Cattaflajna]

@pollex & @FeatherCloud
Nej, det blev ingen sovmorgon idag.. hon vaknade iaf inte vid 5 av ovädret, jag hörde det pga lillan åt då så jag var lite halvvaken.

Men hon vaknade 1h tidigare än vad hon brukar idag, såklart fast hon har sovit bra resten av dagen, mer som hon brukar! Så antar att det var något tillfälligt igår, hon är väl för upptagen med att kryp träna just nu så måste vara vaken

 

[pollex]

Hehe
Jag vågar knappt skriva hur nöjd jag är över att M sover på bestämda klockslag numera Rutiner

M kan ibland ta en lur på 1-2 timmar mitt på dagen men även för oss är det förutsatt att jag ligger bredvid med öppen bar
Nätterna är rätt knöliga sen en tid tillbaka, det känns som att hon tar igen all närhet hon inte kräver på dagtid. Jag försöker bära och vara nära och erbjuda amning så mycket jag kan och hinner om dagarna men hon vill mest pilla med sitt egna...

Psppan började jobba efter semestern i måndags så jag har varit ensam med båda barnen (förskolan börjar på måndag), det har känts måste jag erkänna! Man vänjer sig fort med att vara två vuxna hemma!

Nä, skriv inte det för idag har min luriga unge sovit en (1) gång , visserligen två timmar och efter sovmorgon men ändå... nu hoppas jag att han precis somnade för natten och att han inte tänker skoja mer med mig

Håller med om att man vänjer sig snabbt vid dubbelbemanning! Fast det går som tur är rätt snabbt att vänja sig tillbaka också, tycker jag! Men nu återstår det bara några veckor för dig till jobbstart va?

 

[pollex]

@pollex & @FeatherCloud
Nej, det blev ingen sovmorgon idag.. hon vaknade iaf inte vid 5 av ovädret, jag hörde det pga lillan åt då så jag var lite halvvaken.

Men hon vaknade 1h tidigare än vad hon brukar idag, såklart fast hon har sovit bra resten av dagen, mer som hon brukar! Så antar att det var något tillfälligt igår, hon är väl för upptagen med att kryp träna just nu så måste vara vaken

Ja, det är ett hårt jobb att vara bebis!

*kl*

Välkommen tillbaka @Sofie_B , kände du på dig att jag funderat på att efterlysa dig i flera dagar?

 

[Cattaflajna]

Det är så lustigt att läsa hur ni snart ska börja jobba igen en del av er, nu när jag snart går hem på heltid igen

 

[Evenstar]

Det är så lustigt att läsa hur ni snart ska börja jobba igen en del av er, nu när jag snart går hem på heltid igen

Visserligen fått nytt jobb men fortfarande 5 månader kvar innan jag börjar

 

[Positron]

Nä, skriv inte det för idag har min luriga unge sovit en (1) gång , visserligen två timmar och efter sovmorgon men ändå... nu hoppas jag att han precis somnade för natten och att han inte tänker skoja mer med mig

Håller med om att man vänjer sig snabbt vid dubbelbemanning! Fast det går som tur är rätt snabbt att vänja sig tillbaka också, tycker jag! Men nu återstår det bara några veckor för dig till jobbstart va?

M har också gjort nåt sånt försök ett par gånger, utan sovmorgon
Jo idag flöt allting på förvånansvärt lätt så det går rätt fort ändå att vänja av sig

I min hjärna är det 2 månader kvar till jobbstart men i verkligheten tickar det raskt ner mot en månad. 24 september kör jag söderut på kvällen och blir borta 3 dygn

Spoiler: insåg precis nu!

Jag har inte ens varit ifrån stora barnet mer än 24 h innan

 

[pollex]

M har också gjort nåt sånt försök ett par gånger, utan sovmorgon
Jo idag flöt allting på förvånansvärt lätt så det går rätt fort ändå att vänja av sig

I min hjärna är det 2 månader kvar till jobbstart men i verkligheten tickar det raskt ner mot en månad. 24 september kör jag söderut på kvällen och blir borta 3 dygn

Spoiler: insåg precis nu!

Jag har inte ens varit ifrån stora barnet mer än 24 h innan

Jag hade i alla fall turen att sambon var ledig idag, annars hade det känts svettigt (jag hade målat upp inre bilder av att det totala tröttsammanbrottet skulle ske mitt i middagslagandet och att jag skulle få stå och greja i köket med illvrålande bebis - nu blev det som tur är varken illvrål eller middagslagning för mig ).

Det blir en rivstart det!

Spoiler: Inser...

... att jag inte heller varit ifrån barnen så länge någon gång. Två dagar och en natt som längst!

 

[Positron]

Ja.. men jag tänker också att det är naturligt att kunna känna saknad och i viss mån även "sorg" över att det är som det är, utan att man skyller någon för det och även fast man inser att det är en relativt vanlig följd av småbarnslivet. Han har inte riktat någon kritik gentemot mig och skyller mig inte för det, tvärtom är han väldigt förstående, men att han ändå tycker att det är tungt tycker jag att han har rätt att tycka.

Anledningen till att det knorrar lite i relationen är snarare det här med att jag har en tendens att på egen hand fatta beslut kring vårt barn och sen bara ta för givet att han tycker och tänker lika utan att vi ens har pratat om det. Ett ganska oskönt beteende som jag inte ens har insett att jag har förrän han tog upp det..

Självklart har alla rätt att känna att det är tungt ibland! Men så som du skrev i dina första inlägg om er situation tolkade i alla fall jag att han skyllde en del på amningen.

Nu kommer jag vara som jag är mest, ärlig och analyserande. Och jag hoppas att du inte tar illa upp. Men jag har märkt att du när du skrivit om att det finns något problem ofta i början beskriver problemen som att andra har del i dem men efter att ha fått några svar så vänder du det till att det är du som är problemet/orsakar det och tar på dig allt. Och jag skriver detta enbart av välmening för jag är helt övertygad om att du själv inte är hela orsaken!
Men så just till detta problemet, tar han själv upp frågor och scenarier till diskussion? Eller påpekar han bara i efterhand om hur du gör och att han ville ha det annorlunda? Du kan ju inte hela tiden fråga "eh, nu vill jag göra så här...osv" utan då är det bättre att ni då och då pratar igenom er gemensamma ståndpunkt och hittar riktlinjer båda är ok med. Båda har lika stort ansvar att ta upp saker. Och ingen ska behöva ha en klump i magen av vad som bestäms, tycker jag.

 

[Positron]

Jag hade i alla fall turen att sambon var ledig idag, annars hade det känts svettigt (jag hade målat upp inre bilder av att det totala tröttsammanbrottet skulle ske mitt i middagslagandet och att jag skulle få stå och greja i köket med illvrålande bebis - nu blev det som tur är varken illvrål eller middagslagning för mig ).

Det blir en rivstart det!

Spoiler: Inser...

... att jag inte heller varit ifrån barnen så länge någon gång. Två dagar och en natt som längst!

Ibland ska man ha flyt i oflytet
Jag behövde inte heller laga mat. Fick åka till Slöinge och hjälpa till att lasta skadad häst som skulle få åka hem. Shoppade många liter glass och kom hem till den ljuvliga middagen bestående av stuvade makaroner och korv. 3 av 4 familjemedlemmar tyckte det var prima fredagskäk den fjärde hällde upp ett glas vin för någon slags kompensation

Spoiler: Men!

det är bara 90 minuters bilresa hem om jag inte står ut Annars är det säkert karaktärsdanande. Och jag borde gått utbildningen för 3 år sedan, har visst förhalat det av någon anledning

 

[pollex]

Ibland ska man ha flyt i oflytet
Jag behövde inte heller laga mat. Fick åka till Slöinge och hjälpa till att lasta skadad häst som skulle få åka hem. Shoppade många liter glass och kom hem till den ljuvliga middagen bestående av stuvade makaroner och korv. 3 av 4 familjemedlemmar tyckte det var prima fredagskäk den fjärde hällde upp ett glas vin för någon slags kompensation

Spoiler: Men!

det är bara 90 minuters bilresa hem om jag inte står ut Annars är det säkert karaktärsdanande. Och jag borde gått utbildningen för 3 år sedan, har visst förhalat det av någon anledning

Om du hade ätit upp den där glassen på hemvägen hade du kunnat hoppa över middagen helt! Vi fick hamburgare - gott, men jag som var så väldigt stolt över att jag inte hade satt det på menyn den här veckan...

Det går förmodligen utmärkt när du är iväg, du lär ju ha att göra! Fast jag har märkt på sambon att när han varit borta lite längre (dvs tre dagar och två nätter ) så blir han angelägen att få till någon FaceTime-session i alla fall )

 

[Positron]

Okej, nu efter ca en timme av att ligga fastkopplad i sovande bebis som inte velat bli lämnad så släpper hon taget. Och rullar iväg. Hon rullar lite till, bökar sig tillrätta och bestämmer sig för att ca 7 cm från sängkanten är den perfekta platsen att sova på

 

[Positron]

Om du hade ätit upp den där glassen på hemvägen hade du kunnat hoppa över middagen helt! Vi fick hamburgare - gott, men jag som var så väldigt stolt över att jag inte hade satt det på menyn den här veckan...

Det går förmodligen utmärkt när du är iväg, du lär ju ha att göra! Fast jag har märkt på sambon att när han varit borta lite längre (dvs tre dagar och två nätter ) så blir han angelägen att få till någon FaceTime-session i alla fall )

Det är 15 glasspinnar i magnum-modell, 4 0.5 l byttor och två 0.75 l. Inte ens min vältränade ätarmage hade klarat av det
Och man måste ju visa uppskattning när maten blir lagad
Jag fick väl igen för zuchini som basingrediens måndag-torsdag

Det kommer säkert gå jättebra men visst ska vi face-time'a. Flera gånger har jag redan planerar in annars är jag och mannen såna som inte hörs så mycket, förutom ett eventuellt god natt, när den ena är iväg. Skönt med space liksom. Så jag hoppas att jag tycker det nu också!