Vinterföräldrar 17/18 del 6

[soom]

Du, jag och @Evenstar då! Du borde veta bättre än att lämna telefonen just när vi lägger bebisar @FeatherCloud !

Och jag... men jag får inte titta på telefonen, här kräver bebis full uppmärksamhet annars slås de små blå upp och man får börja om. (Om hon inte somnar med tutten i munnen då, men det verkar hon ha slutat med )

 

[soom]

Hur är det meningen att man ska ha spjälskyddet? Vi satte det under madrassen men nu när hon börjat kräla runt så kommer ju huvudet över. Ska det ligga ovanpå madrassen? Blir inte bäddningen väldigt instabil då?

 

[FeatherCloud]

Hur är det meningen att man ska ha spjälskyddet? Vi satte det under madrassen men nu när hon börjat kräla runt så kommer ju huvudet över. Ska det ligga ovanpå madrassen? Blir inte bäddningen väldigt instabil då?

Har ni också spjälskydd från Ikea? Det ska ligga under som jag fattar det, vi har också ett och tycker det blir lite lågt ja. Vi köpte nog för tjock madrass

 

[FeatherCloud]

Ni som har barn sen tidigare, hur ska en tänka med kläder till vintern? Har börjat spana lite på begagnatmarknaden men vet ju inte alls vad för typ av vinterkläder som kommer behövas. Behövs skalplagg eller bara "varmt och vindtätt" a la sitta i vagnen? Gissar att han kommer vara hyfsat rörlig som typ ettåring så man kanske behöver något som tål att kräla runt i snö med?

Sen att han inte följt en enda kurva sen han föddes gör det ju inte direkt lättare att beräkna storlek... Han ligger mellan 68 och 74 nu, borde vi satsa på vinterkläder i 80, eller växer dom generellt mycket långsammare nu när de blivit lite större? Eller ska jag ställa in mig på två storlekar? Vintern kan ju bli rätt lång...

 

[FeatherCloud]

Kotten vill fortsatt bara somna i selen på dagarna, men imorse lyckades sambon med transfer till vagnen när han somnat ordentligt, så vi fick äta frukost på rummet man hand - så skönt!

 

[YaHilweh]

Ni som har barn sen tidigare, hur ska en tänka med kläder till vintern? Har börjat spana lite på begagnatmarknaden men vet ju inte alls vad för typ av vinterkläder som kommer behövas. Behövs skalplagg eller bara "varmt och vindtätt" a la sitta i vagnen? Gissar att han kommer vara hyfsat rörlig som typ ettåring så man kanske behöver något som tål att kräla runt i snö med?

Sen att han inte följt en enda kurva sen han föddes gör det ju inte direkt lättare att beräkna storlek... Han ligger mellan 68 och 74 nu, borde vi satsa på vinterkläder i 80, eller växer dom generellt mycket långsammare nu när de blivit lite större? Eller ska jag ställa in mig på två storlekar? Vintern kan ju bli rätt lång...

Vi körde overall första vintern. Men var inte så noga med skor då hon inte gick ordentligt än. För det finns inget bökigare än att få i en ettårings fötter i ett par vinterskor. Sedan blev de alldeles för otympliga att gå och röra sig i. Gympaskor är

Vi körde en pop overall. Vattentät. Då hon var med ute mycket. Satt mycket på marken osv. Vantar körde vi vanliga tunna ”magic gloves” och bytte när de blev blöta. De som är tummevantar.

I storlek har jag hela tiden tänkt, hellre stort än litet.

 

[YaHilweh]

Så här körde vi.

 

[YaHilweh]

Men storlekar är lite som en gissningslek. Vissa storlekar hoppar dom lixom över. H använde strl 74 i ca 2v medan Ronja haft det i snart 1 månad.

 

[pollex]

Ni som har barn sen tidigare, hur ska en tänka med kläder till vintern? Har börjat spana lite på begagnatmarknaden men vet ju inte alls vad för typ av vinterkläder som kommer behövas. Behövs skalplagg eller bara "varmt och vindtätt" a la sitta i vagnen? Gissar att han kommer vara hyfsat rörlig som typ ettåring så man kanske behöver något som tål att kräla runt i snö med?

Sen att han inte följt en enda kurva sen han föddes gör det ju inte direkt lättare att beräkna storlek... Han ligger mellan 68 och 74 nu, borde vi satsa på vinterkläder i 80, eller växer dom generellt mycket långsammare nu när de blivit lite större? Eller ska jag ställa in mig på två storlekar? Vintern kan ju bli rätt lång...

Jag skulle i första hand satsa på kläder för vagn/sele, en ettåring är inte smidig med vinterkläder på och dessutom blir de snabbt kalla nästan oavsett hur man byltar på dem, så om man inte måste p.g.a. syskon som ska rastas eller förskolestart så är min latlösning helt enkelt att rasta dem på andra ställen än ute i snön (mitt ”äkta” januaribarn gick som tiomånaders och hann få prova på vintern utomhus lite grann, men hade inte fått det om det inte hade funnits kläder att ärva )

Angående storlek - bildar inte hans egna värden en kurva som du kan extrapolera? Så brukar jag göra

 

[pollex]

Vi körde overall första vintern. Men var inte så noga med skor då hon inte gick ordentligt än. För det finns inget bökigare än att få i en ettårings fötter i ett par vinterskor. Sedan blev de alldeles för otympliga att gå och röra sig i. Gympaskor är

Vi körde en pop overall. Vattentät. Då hon var med ute mycket. Satt mycket på marken osv. Vantar körde vi vanliga tunna ”magic gloves” och bytte när de blev blöta. De som är tummevantar.

I storlek har jag hela tiden tänkt, hellre stort än litet.

Våra har gått i tossor/mockasiner ute hela sin första gå-sommar

 

[pollex]

Och jag... men jag får inte titta på telefonen, här kräver bebis full uppmärksamhet annars slås de små blå upp och man får börja om. (Om hon inte somnar med tutten i munnen då, men det verkar hon ha slutat med )

Hoppas job kan tänka sig att börja med det igen! Jag surfar bakom ryggen på lilla A . Vet att det inte brukar fungera hur länge som helst, men mina har alltid behövt snutta vidare rätt länge efter att de somnat innan jag kunnat gå iväg, så då märker de inte vad jag pysslar med .

 

[FeatherCloud]

Angående storlek - bildar inte hans egna värden en kurva som du kan extrapolera? Så brukar jag göra

jo det borde ju gå, fast hittills har kurvan liksom stigit mer för varje besök, och det känns orimligt att han ska hålla den takten i fortsättningen. Så den borde ju plana ut, men känns jättesvårt att veta när och hur mycket...

 

[pollex]

jo det borde ju gå, fast hittills har kurvan liksom stigit mer för varje besök, och det känns orimligt att han ska hålla den takten i fortsättningen. Så den borde ju plana ut, men känns jättesvårt att veta när och hur mycket...

Nej, han borde ju inte försvinna långt utanför +3SD förstås . Generellt sett så avtar ju framför allt viktökningen när de blir mer rörliga, men det är ju inte lätt att förutspå precis när det blir...

 

[FeatherCloud]

Antiklimaxet när man stolt ska bjuda kotten på egenodlad cantaloupemelon, och han hatar det

 

[FeatherCloud]

Nej, han borde ju inte försvinna långt utanför +3SD förstås . Generellt sett så avtar ju framför allt viktökningen när de blir mer rörliga, men det är ju inte lätt att förutspå precis när det blir...

Nej det är ju sant, kanske ska jag bara anta att han kommer lägga sig runt den kurvan... Nästa bvc-besök är om 1,5 månad så jag kan ju också hålla mig med klädinköpen till dess för en bättre prognos.
Har dock svårt att se att han kan röra sig mer än han redan gör fast jag fattar att du menar krypa etc men så som han sprattlar och rullar omkring om dagarna är jag ändå förvånad över att han fortfarande lägger på sig ett drygt kg i månaden..

 

[YaHilweh]

Mackor i mängder äter den här. Det är den absolut favoriten. Skulle jag ”av misstag” ha på smör, leverpastej eller liknande. Herrejösses vilken ilsken bebis vi har då hade vi bott i lägenhet hade grannarna anmält oss för misshandel. Så illa är det

 

[Sofie_B]

Ja, det är ett hårt jobb att vara bebis!

*kl*

Välkommen tillbaka @Sofie_B , kände du på dig att jag funderat på att efterlysa dig i flera dagar?

Tack! Hehe, ja, kanske var det.

 

[Sofie_B]

Självklart har alla rätt att känna att det är tungt ibland! Men så som du skrev i dina första inlägg om er situation tolkade i alla fall jag att han skyllde en del på amningen.

Nu kommer jag vara som jag är mest, ärlig och analyserande. Och jag hoppas att du inte tar illa upp. Men jag har märkt att du när du skrivit om att det finns något problem ofta i början beskriver problemen som att andra har del i dem men efter att ha fått några svar så vänder du det till att det är du som är problemet/orsakar det och tar på dig allt. Och jag skriver detta enbart av välmening för jag är helt övertygad om att du själv inte är hela orsaken!
Men så just till detta problemet, tar han själv upp frågor och scenarier till diskussion? Eller påpekar han bara i efterhand om hur du gör och att han ville ha det annorlunda? Du kan ju inte hela tiden fråga "eh, nu vill jag göra så här...osv" utan då är det bättre att ni då och då pratar igenom er gemensamma ståndpunkt och hittar riktlinjer båda är ok med. Båda har lika stort ansvar att ta upp saker. Och ingen ska behöva ha en klump i magen av vad som bestäms, tycker jag.

Vilken imponerande analys, att du har tid och ork till sånt! Själv kan jag knappt skriva korrekt svenska känner jag..

Så till analysen - det stämmer nog som du säger och är inget jag riktigt tänkt på, men jag har också lärt mig i min nuvarande relation att jag gärna uttrycker mig på ett väldigt starkt (=för starkt) sätt i förhållande till det jag faktiskt känner. När jag då stöter på någon som gärna tolkar det man säger ordagrant (som min man gör) blir det krockar så att det sjunger om det. Exempelvis skulle jag kunna säga "det enda som har varit bra idag är X", men menar inte nödvändigtvis att allt annat den dagen har varit dåligt utan ger bara uttryck för att jag har haft en överlag tuff dag men att saken X har stuckit ut och stått för en (extra stark) ljusglimt. Eller så kan jag säga "det blir alltid konflikter när.." men menar inte alltid utan menar ofta. Jag tror att det är samma fenomen här. Först skriver jag direkt från hjärtat och då väldigt spontant och ofta lite starkare än jag menar det. När jag sedan inser hur det jag skriver tolkas (vilket är ordagrant det jag skriver, ni har ju inte tillgång till någon annan information) så inser jag att det framstår som skarpare/hårdare/jobbigare/sämre än vad jag egentligen känner och då får jag dåligt samvete mot den som "hängs ut" och så försöker jag ge en mer rättvis och nyanserad bild. Framstår något av det här som förståeligt?

Nej, jag tycker att han har varit dålig på det, vilket har gjort att jag gått och trott att vi har det jättebra och att vi är världens bästa föräldrateam. Sen en (för honom dålig dag efter en period med väldigt lite sömn) så kom det plötsligt upp massor med saker som han tycker fungerar mindre bra och då blev det lite som en käftsmäll för mig. Jag inser när han förklarar att det är lite oskönt beteende av mig att uttala mig så bestämt kring vårt barn när vi inte pratat om det (som exempelvis när jag säger till en utomstående att John kommer inte äta välling, så skulle jag ju istället kunna säga att jag personligen efter det jag läst är lite skeptisk till välling), men hade önskat att han skulle ta upp det direkt istället för att gå och hålla det inom sig tills det kommer ut som en jättestor grej. Rent generellt så har vi nog båda en tendens att vara dåliga på att prata om saker i förväg, bara för att vi i dom övergripande frågorna har samma syn (det har vi ju fått testa med dom större grabbarna). Det betyder ju dock inte nödvändigtvis att man ser lika på barnmat, välling, babblarna, gåstol osv osv osv.

 

[Sofie_B]

Verkar som ni alla har barn som äter mycket mer mat än vad John gör. Hans mage blir så tjorvig av mat så vi tar det ganska lugnt. Han smakar lite vid varje måltid två dagar, sen bara amning en dag, sen smakar han lite igen och så håller vi på. Men det är verkligen inga mängder utan några tuggor vid varje måltid. Har era barn pallat mat direkt från början eller har dom också behövt en invänjningsperiod? Hur lång tid brukar det ta på ett ungefär?

Det värsta är att det är på natten som Johns mage krånglar så då sover han oroligt, vaknar ofta och behöver hjälp att prutta. Dom nätter han bara har ammat under dagen sover han mycket bättre och pruttfritt.

 

[YaHilweh]

Verkar som ni alla har barn som äter mycket mer mat än vad John gör. Hans mage blir så tjorvig av mat så vi tar det ganska lugnt. Han smakar lite vid varje måltid två dagar, sen bara amning en dag, sen smakar han lite igen och så håller vi på. Men det är verkligen inga mängder utan några tuggor vid varje måltid. Har era barn pallat mat direkt från början eller har dom också behövt en invänjningsperiod? Hur lång tid brukar det ta på ett ungefär?

Det värsta är att det är på natten som Johns mage krånglar så då sover han oroligt, vaknar ofta och behöver hjälp att prutta. Dom nätter han bara har ammat under dagen sover han mycket bättre och pruttfritt.

Det viktigaste är att det går i han och hans mages takt. Vissa barn tar längre tid på sig att vänja sig vid vanlig kost. Så jag tror att du helt helt rätt som inte stressar med det.
Har du testat någon form av magdroppar? Hört endel som fått ta till det bär det kommer till start av mat.

Båda mina har vart väldigt matglada direkt. På H söitade de dock nu i sommar och hon verkar försöka leva på luft. Men tror mycket bror på värmen där.
Magen har fungerat bra på båda. Men på H körde vi babypottning, vilket gjorde att vi hade koll på magen på ett helt annat sätt. Samt att hon alltid har vart som en klocka morgon och kväll. Varje dag. Alltid inom samma timme. Slår aldrig fel. Somnar hon innan så vaknar hon pga nödighet.