Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Letade häst för rätt så några år sedan. Ville ha ett hyffsat välridet hbl-sto med stam för ev. avel.
Nåväl..tittar först på en jättetrevlig liten krutburk på 157 cm i mkh..på tok för liten men en "rolig" häst att rida även om ägaren aldrig red ut då hästen var väldigt skvättig.
Nästa var en välstammad dam på 173..
13 år och ej tävlad, ej fått föl men skulle då enligt tjejjen vara väldigt välriden
..
När vi kommer fram så är det massa hysch, hysh..å det får inte komma fram till medryttaren att vi är spekulanter..
Hon skickar ut mig på en liten tur själv för hästen är så trevlig i skogen ( var den not..då den småstegrade och verkade allmänt besvärad av det tilltaget..)
Ber sedan tjejen visa hästen..Hon har ridit in den själv och tränat regelbundet. Den har iof. haft kotl.infl och hon har ordinierats ridning med viktboots..
Njaa, den riduppvisningen var väl mest ett försök att få hästen att kröka nacke genom mycket märkliga ledande tygeltag..jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta..
Sedan skulle jag rida igen men kan säga att det funkade sådär varpå tjejjen börjar instruera mig i samma märkliga övning. Jag säger att hästen inte är något för mig men hon ger sig inte utan fortsätter att övertala och instruera på sitt märkliga vis. Kompisen var med visste inte var hon skulle ta vägen och jag såg nog mest jäkligt besvärad ut.
Synd, för det var en snygg häst att titta på men snarare mkt felriden än välriden.
Människan mailar senare och försöker återigen sälja sin häst och ursäktar med att det inte är så lätt första gången man provrider etc. etc..
Letade häst för rätt så några år sedan. Ville ha ett hyffsat välridet hbl-sto med stam för ev. avel.
Nåväl..tittar först på en jättetrevlig liten krutburk på 157 cm i mkh..på tok för liten men en "rolig" häst att rida även om ägaren aldrig red ut då hästen var väldigt skvättig.
Nästa var en välstammad dam på 173..
13 år och ej tävlad, ej fått föl men skulle då enligt tjejjen vara väldigt välriden
..När vi kommer fram så är det massa hysch, hysh..å det får inte komma fram till medryttaren att vi är spekulanter..
Hon skickar ut mig på en liten tur själv för hästen är så trevlig i skogen ( var den not..då den småstegrade och verkade allmänt besvärad av det tilltaget..)
Ber sedan tjejen visa hästen..Hon har ridit in den själv och tränat regelbundet. Den har iof. haft kotl.infl och hon har ordinierats ridning med viktboots
..Njaa, den riduppvisningen var väl mest ett försök att få hästen att kröka nacke genom mycket märkliga ledande tygeltag..jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta..
Sedan skulle jag rida igen men kan säga att det funkade sådär varpå tjejjen börjar instruera mig i samma märkliga övning. Jag säger att hästen inte är något för mig men hon ger sig inte utan fortsätter att övertala och instruera på sitt märkliga vis. Kompisen var med visste inte var hon skulle ta vägen och jag såg nog mest jäkligt besvärad ut.
Synd, för det var en snygg häst att titta på men snarare mkt felriden än välriden.
Människan mailar senare och försöker återigen sälja sin häst och ursäktar med att det inte är så lätt första gången man provrider etc. etc..
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Hihi, den här tråden är ju...ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta! Folk alltså!
Jag har också haft lite lustiga provridningar, även om jag inte har vart på så många
Jag och mamma åkte och tittade på ett varmblodssto som var 9 år gammal, ej travtränad och mycket dressyrriden. Såg jättefin ut på bilderna, maffig och välmusklad.... När vi kom dit så såg hon inte direkt ut som på bilderna, och då påstod som ändå att bilderna var ganska nya, så jag fattar inte riktigt hur dom lyckades på henne att se ut så som hon gjorde på dom.
Nåja, hon var jättesöt ändå, även om hon var lite tanig (inte tunn, utan bara väldigt smäckert byggd, lite dåligt musklad överlinje). Så vi tog in från hagen, in i stallet och gjorde iordning. Lite surig när man borstade under magen menmen. Såklart fanns ingen ridbana, så ägaren och en annan stallkompis till henne gjorde iordning varsin häst och så skulle vi rida ut. Inte direkt vad jag hade lust med egentligen men det fick väll gå.
Väl ute var hästen snäll, om än stel som en pinne och huvudet i stjärnkikarform hela tiden. Vid första traven flög en fågel upp framför oss och vad händer? Jo, häst blir skiträdd, tvärstannar och jag flyger av
Hoppade upp ingen (ingen större skada skedd) och så fortsatte vi. Till sist kom vi till en låååååång backe, och ägaren hann ju inte mer än nämna att "ja, här brukar vi galoppera" så hade hästen stuckit och var halvvägs upp för backen Efter den galoppen var det dags att vända hemåt, och då gick häst med huvudet ÄNNU mer i stjärnkikarform, samt blev halvgalen om hon inte fick gå först
Det vart aldrig nått köp där, även fast häst faktiskt var jättesöt och säkert hade kunnat bli fin med lite jobb.
Jag och mamma åker och tittar på Haflinger. Hästarna (haflingern och ett gammalt, extremt svankryggigt fjordsto) står i en knölig hage på "lösdrift" med världens minsta vindskydd, knappt en av hästarna fick plats.
Häst var jättefin, verkligen. Snäll att göra iordning (mest ägaren som grejade), sen "provridningen".....
"Han är lite knepig att rida, så jag får leda dig" Eh?
Att bara komma upp var en pärs, han vart livrädd första gången för att jag lyfte benet för snabbt mot stigbygeln. Sen vart jag ledd runt på en liten skogsrunda av ägaren, och så fort minsta lilla löv rörde sig så vart häst livrädd.
Denna häst köpte vi dock ändå och hade i ett par år, men tyvärr klarade vi aldrig av att få honom helt normal. Gud vet vad han hade vart med om innan han kom till Sverige Det värsta var ju att förra ägaren hade köpt honom som barnhäst! Vem fan säljer en sån häst, som då inte ens var inriden, som barnhäst??
Hihi, den här tråden är ju...ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta! Folk alltså!
Jag har också haft lite lustiga provridningar, även om jag inte har vart på så många
Jag och mamma åkte och tittade på ett varmblodssto som var 9 år gammal, ej travtränad och mycket dressyrriden. Såg jättefin ut på bilderna, maffig och välmusklad.... När vi kom dit så såg hon inte direkt ut som på bilderna, och då påstod som ändå att bilderna var ganska nya, så jag fattar inte riktigt hur dom lyckades på henne att se ut så som hon gjorde på dom.
Nåja, hon var jättesöt ändå, även om hon var lite tanig (inte tunn, utan bara väldigt smäckert byggd, lite dåligt musklad överlinje). Så vi tog in från hagen, in i stallet och gjorde iordning. Lite surig när man borstade under magen menmen. Såklart fanns ingen ridbana, så ägaren och en annan stallkompis till henne gjorde iordning varsin häst och så skulle vi rida ut. Inte direkt vad jag hade lust med egentligen men det fick väll gå.
Väl ute var hästen snäll, om än stel som en pinne och huvudet i stjärnkikarform hela tiden. Vid första traven flög en fågel upp framför oss och vad händer? Jo, häst blir skiträdd, tvärstannar och jag flyger av
Hoppade upp ingen (ingen större skada skedd) och så fortsatte vi. Till sist kom vi till en låååååång backe, och ägaren hann ju inte mer än nämna att "ja, här brukar vi galoppera" så hade hästen stuckit och var halvvägs upp för backen
Efter den galoppen var det dags att vända hemåt, och då gick häst med huvudet ÄNNU mer i stjärnkikarform, samt blev halvgalen om hon inte fick gå först Det vart aldrig nått köp där, även fast häst faktiskt var jättesöt och säkert hade kunnat bli fin med lite jobb.
Jag och mamma åker och tittar på Haflinger. Hästarna (haflingern och ett gammalt, extremt svankryggigt fjordsto) står i en knölig hage på "lösdrift" med världens minsta vindskydd, knappt en av hästarna fick plats.
Häst var jättefin, verkligen. Snäll att göra iordning (mest ägaren som grejade), sen "provridningen".....
"Han är lite knepig att rida, så jag får leda dig" Eh?
Att bara komma upp var en pärs, han vart livrädd första gången för att jag lyfte benet för snabbt mot stigbygeln. Sen vart jag ledd runt på en liten skogsrunda av ägaren, och så fort minsta lilla löv rörde sig så vart häst livrädd.
Denna häst köpte vi dock ändå och hade i ett par år, men tyvärr klarade vi aldrig av att få honom helt normal. Gud vet vad han hade vart med om innan han kom till Sverige
Det värsta var ju att förra ägaren hade köpt honom som barnhäst! Vem fan säljer en sån häst, som då inte ens var inriden, som barnhäst??
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
*KL*
Finns många skumma hästmänniskor... En grej jag råkade ut för när jag letade medryttarhäst:
Jag skulle provrida en kallblodskorsning som jag hittat på annons, ägaren verkar trevlig och har hyfsat samma syn på hästhantering som jag har så har relativt höga förhoppningar. Har talat om att jag är en mjuk och lugn ryttare som inte ridit på ett par år och alltså inte är helt säker på hästryggen ännu, men det ska enligt ägaren inte vara några problem för hästen är väldigt mogen för sin ålder (5 år) och trevlig.
Kommer till stallet och får se en jääääkligt snygg häst - hästen jag skulle provrida ofc. Allt gott så länge, jag börjar borsta och står mest och är impad över att han är så snygg (eh, ja, ibland är man lite ytlig). Märker att han är lite ouppfostrad i hanteringen men tänker att det kan ha att göra med att han inte känner mig heller.
Ska sadla och då kläcker ägaren ur sig att han ju har sadeltvång och därför inte har någon sadel, så att jag kan välja mellan att rida barbacka eller med barbackagjord. Jaja, tänker jag, det är väl säkert så det ska vara och säger att jag kan rida barbacka eftersom hästen tydligen är van vid det och ägaren verkar tycka att det är det bästa.
(Jag var nog lite tuffare/dummare då än vad jag är nu dessutom...)
Får kravla mig upp i alla fall, och rider ut i paddocken. Ägaren påpekar flertalet gånger hur känslig han är i munnen, så jag tänker extra på att vara riktigt mjuk i handen. Tji får jag - hästen skiter fullständigt i mig och min mjuka ridning. Ägaren vrålar åt mig att banka på och vara bestämd, jag går lite förvirrat med på det men känner ändå att det här kanske inte riktigt var min typ av häst... Försöker påtala detta lite fint för ägaren men hon tycker att jag ska försöka liiiite till hela tiden.
Efter en stunds försök till någon slags ridning när hästen tvärvägrat till det mesta ylar ägaren att han bara bråkar med mig minsann och att hon ska hoppa upp och sätta honom på plats. Jag hoppar av (ganska tacksam för jag känner ju inte hur det funkar) och hon tar min plats. Genom att banka och såga hästen i munnen får hon den att cirkla kring stigbygeln och jag ser väl ut ungefär såhär:
Under hela besöket talade ägaren mycket om hästens tidigare medryttare som varit såååå dumma mot honom, gjort att han fått sadeltvång genom att slänga på sadeln och allmänt inte förstått hur mjuk och fin hästen egentligen var. Lite då och då halkar det ur henne saker om när den ena efter den andra medryttaren hade trillat av, blivit sparkad osv - allt på grund av deras egen dumhet ofc...
På min artiga fråga om hon hade haft många medryttare innan svarade hon:
"Fråga inte, jag har haft sju stycken i år."
Detta var i augusti.
Blev inte medryttare där, även om ägaren verkade pigg på att ha dit mig. Tyvärr en häst som jag tror kommer bli riktigt farlig en dag - vad jag har hört så har ägaren skadat sig mer eller mindre allvarligt flera gånger men hon fortsätter att tro att han är hennes lilla bebis...
*KL*
Finns många skumma hästmänniskor... En grej jag råkade ut för när jag letade medryttarhäst:
Jag skulle provrida en kallblodskorsning som jag hittat på annons, ägaren verkar trevlig och har hyfsat samma syn på hästhantering som jag har så har relativt höga förhoppningar. Har talat om att jag är en mjuk och lugn ryttare som inte ridit på ett par år och alltså inte är helt säker på hästryggen ännu, men det ska enligt ägaren inte vara några problem för hästen är väldigt mogen för sin ålder (5 år) och trevlig.
Kommer till stallet och får se en jääääkligt snygg häst - hästen jag skulle provrida ofc. Allt gott så länge, jag börjar borsta och står mest och är impad över att han är så snygg (eh, ja, ibland är man lite ytlig
). Märker att han är lite ouppfostrad i hanteringen men tänker att det kan ha att göra med att han inte känner mig heller.Ska sadla och då kläcker ägaren ur sig att han ju har sadeltvång och därför inte har någon sadel, så att jag kan välja mellan att rida barbacka eller med barbackagjord. Jaja, tänker jag, det är väl säkert så det ska vara och säger att jag kan rida barbacka eftersom hästen tydligen är van vid det och ägaren verkar tycka att det är det bästa.
(Jag var nog lite tuffare/dummare då än vad jag är nu dessutom...
)Får kravla mig upp i alla fall, och rider ut i paddocken. Ägaren påpekar flertalet gånger hur känslig han är i munnen, så jag tänker extra på att vara riktigt mjuk i handen. Tji får jag - hästen skiter fullständigt i mig och min mjuka ridning. Ägaren vrålar åt mig att banka på och vara bestämd, jag går lite förvirrat med på det men känner ändå att det här kanske inte riktigt var min typ av häst... Försöker påtala detta lite fint för ägaren men hon tycker att jag ska försöka liiiite till hela tiden.
Efter en stunds försök till någon slags ridning när hästen tvärvägrat till det mesta ylar ägaren att han bara bråkar med mig minsann och att hon ska hoppa upp och sätta honom på plats. Jag hoppar av (ganska tacksam för jag känner ju inte hur det funkar) och hon tar min plats. Genom att banka och såga hästen i munnen får hon den att cirkla kring stigbygeln och jag ser väl ut ungefär såhär:
Under hela besöket talade ägaren mycket om hästens tidigare medryttare som varit såååå dumma mot honom, gjort att han fått sadeltvång genom att slänga på sadeln och allmänt inte förstått hur mjuk och fin hästen egentligen var. Lite då och då halkar det ur henne saker om när den ena efter den andra medryttaren hade trillat av, blivit sparkad osv - allt på grund av deras egen dumhet ofc...
På min artiga fråga om hon hade haft många medryttare innan svarade hon:
"Fråga inte, jag har haft sju stycken i år."
Detta var i augusti.
Blev inte medryttare där, även om ägaren verkade pigg på att ha dit mig. Tyvärr en häst som jag tror kommer bli riktigt farlig en dag - vad jag har hört så har ägaren skadat sig mer eller mindre allvarligt flera gånger men hon fortsätter att tro att han är hennes lilla bebis...
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
hahahah.. skrattar gott åt denna historia då jag i mitt huvud ser allt framför mig hahah..
underbart att han hade så rätt..
hahahah.. skrattar gott åt denna historia då jag i mitt huvud ser allt framför mig hahah..
underbart att han hade så rätt..
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
KL
Jag har stått på andra sidan, jag var "en av de där puckade hästmänniskorna som bara säger massa skit". Fast det är ju egentligen inte sant.
Jag sökte medryttarhäst efter ca 7-8 år på ridskola, jag var ändå rätt duktig - på att rida ridskoleponny.
En tjej svarade på min annons och jag åkte ut själv för att provrida. Fast i mailen hade det inte kommit fram att det rörde sig om en fd travare. Och jag hade som sagt endast ridit lektionsponnyer... ja, det gick ju inte så bra precis.
Det såg bra ut när hon red. Jag kom knappt upp (inte van vid större än stor c-ponny) och fattade ingenting av den konstiga traven. Jag kunde knappt styra hästen! Den bara tuffade på framåt och jag skumpade runt. Jag red typ tio minuter, sen sa jag att det räckte. Antar att hon också tyckte det (fick inga instruktioner för att förbättra), det måste ha sett HEMSKT ut! Jag skickade hur som helst ett snällt mail att jag inte var intresserad och att det inte var ridning från min bästa sida den dagen. Inget svar... Om du är kvar på Buke, tjejen, sorry!!
Ibland är man helt enkelt för nervös, tänk på det när ni har spekulanter ute! Med ny häst är det ju nästan aldrig flyt första gången.
KL
Jag har stått på andra sidan, jag var "en av de där puckade hästmänniskorna som bara säger massa skit". Fast det är ju egentligen inte sant.
Jag sökte medryttarhäst efter ca 7-8 år på ridskola, jag var ändå rätt duktig - på att rida ridskoleponny.
En tjej svarade på min annons och jag åkte ut själv för att provrida. Fast i mailen hade det inte kommit fram att det rörde sig om en fd travare. Och jag hade som sagt endast ridit lektionsponnyer... ja, det gick ju inte så bra precis.
Det såg bra ut när hon red. Jag kom knappt upp (inte van vid större än stor c-ponny) och fattade ingenting av den konstiga traven. Jag kunde knappt styra hästen! Den bara tuffade på framåt och jag skumpade runt. Jag red typ tio minuter, sen sa jag att det räckte. Antar att hon också tyckte det (fick inga instruktioner för att förbättra), det måste ha sett HEMSKT ut! Jag skickade hur som helst ett snällt mail att jag inte var intresserad och att det inte var ridning från min bästa sida den dagen. Inget svar...
Om du är kvar på Buke, tjejen, sorry!!Ibland är man helt enkelt för nervös, tänk på det när ni har spekulanter ute! Med ny häst är det ju nästan aldrig flyt första gången.
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Letade häst och hittade annons på ett 11årigt haflingersto. Tog med syster och vi åkte och kollade.
När vi kom dit stod en fet häst i en liten hage alldeles själv (ensam häst på gården) och rörde knappt ett öra när vi stod och pratade lite med henne och väntade på ägaren. När vi hämta henne så fick hon ha kedjegrimskaft under hakan, för ägaren berätta att hon kunde dra och då drog hon verkligen bara. Det märkte jag inte av (den gången) och hon var snäll att leda. Ställde henne utanför deras garage då hästgrejerna fanns där och de inte hade något stall, syrran fick hålla medan jag fixa hästen.
Under provridningen kändes hon mjuk och fin, för att bara vara sporadisk riden. Skulle prova en liten galopp och då började pållen bocka, jag var oförbredd och föll i marken. Ägaren, sambon och en annan tjej rörde inte en min. Jag hoppa upp igen och fatta om galoppen, hon börja bocka med jag höll om och fick henne att gå framåt. Då bestämde hon istället att hon skulle åt ett annat håll än jag ville och vi lyckades gå omkull. Hästen låg lite chockat kvar en stund på sidan och jag med foten under henne, innan hon reste sig. Syrran kom bort och kolla så allt gick bra, ägaren och de stod kvar. Det gick bra med hästen och mig (dock lite ont i foten) och jag hoppa upp igen och avsluta med en galopp utan krångel innan jag skritta av. Nu äger jag den hästen.
Fastnade på nått konstigt vis för den hästen. Man blir avkastad och går omkull på provridningen, men känner ändå att - henne ska vi ha! Tog henne på prov i 2mån först och det har var mycket att kämpa med (och vi har en del kvar!) då hon var testade en hel del, var ouppfostrad och bufflig samt nervös när hon var ifrån de andra hästarna. Jag visste nog egentligen inte i början att det skulle bli en sån utmaning som det var. Men det har gått framåt. Nu har jag ägt henne sen 28december och det går bara bättre och bättre och jag tror faktiskt att jag kommer att få en hyffsat vettig häst utav henne. När man får henne att slappna av är hon världen goaste och jag är kär. Blir nästan tårögd bara av tanken om jag hade skickat tillbaka henne så hon hade fått stå själv i en liten hage igen utan någon som pyssla om henne .
Letade häst och hittade annons på ett 11årigt haflingersto. Tog med syster och vi åkte och kollade.
När vi kom dit stod en fet häst i en liten hage alldeles själv (ensam häst på gården) och rörde knappt ett öra när vi stod och pratade lite med henne och väntade på ägaren. När vi hämta henne så fick hon ha kedjegrimskaft under hakan, för ägaren berätta att hon kunde dra och då drog hon verkligen bara. Det märkte jag inte av (den gången) och hon var snäll att leda. Ställde henne utanför deras garage då hästgrejerna fanns där och de inte hade något stall, syrran fick hålla medan jag fixa hästen.
Under provridningen kändes hon mjuk och fin, för att bara vara sporadisk riden. Skulle prova en liten galopp och då började pållen bocka, jag var oförbredd och föll i marken. Ägaren, sambon och en annan tjej rörde inte en min. Jag hoppa upp igen och fatta om galoppen, hon börja bocka med jag höll om och fick henne att gå framåt. Då bestämde hon istället att hon skulle åt ett annat håll än jag ville och vi lyckades gå omkull. Hästen låg lite chockat kvar en stund på sidan och jag med foten under henne, innan hon reste sig. Syrran kom bort och kolla så allt gick bra, ägaren och de stod kvar. Det gick bra med hästen och mig (dock lite ont i foten) och jag hoppa upp igen och avsluta med en galopp utan krångel innan jag skritta av. Nu äger jag den hästen
.Fastnade på nått konstigt vis för den hästen. Man blir avkastad och går omkull på provridningen, men känner ändå att - henne ska vi ha! Tog henne på prov i 2mån först och det har var mycket att kämpa med (och vi har en del kvar!) då hon var testade en hel del, var ouppfostrad och bufflig samt nervös när hon var ifrån de andra hästarna. Jag visste nog egentligen inte i början att det skulle bli en sån utmaning som det var. Men det har gått framåt. Nu har jag ägt henne sen 28december och det går bara bättre och bättre och jag tror faktiskt att jag kommer att få en hyffsat vettig häst utav henne. När man får henne att slappna av är hon världen goaste och jag är kär
. Blir nästan tårögd bara av tanken om jag hade skickat tillbaka henne så hon hade fått stå själv i en liten hage igen utan någon som pyssla om henne .
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Jag har varit med om en hemsk provridning, där den hemska i det hela var mig själv
Jag skulle provrida ett polskt halvblod. Har bara skogsluffat i 10 år på haflingers så detta var ju något nytt.
Red som en kratta, flängde runt i slängtrav på ridbanan, noll kontoll! Skämdes ögonen ur mig då säljaren är en bekant till mig, och för att göra saken värre så klev min mammas jobbarkompis in i ridhuset precis i tid till min fina uppvisning. Mammas jobbarkompis har otroligt fina dressyrhästar och är även tränare i dressyr.
Ojoj, hade nog samma färg som brandbilen på mina kinder.
Jag var ju så himla nervös så jag försökte ju inte ens rätta till det, sa tack o hej och hoppade av.
Men hästen var så himla underbar i all hantering (och snygg var den också!), så jag kunde inte släppa den.
Såg hästen varje dag eftersom jag var i det stallet, gick bara och trånade efter den fina hästen! Så säger min bekant som ska sälja hästen; du ska inte prova att rida ut en sväng på honom då?
Okej, en chans till!
Pigg som en krutburk var han, taktade och ville bara springa, men så hände något där! Vi kom fram till skogen och han blev som förbytt! Lugn, nöjd och då kunde även jag slappna av, hästen gick som en klocka resten av turen!
Nu är han min! Står kvar i samma stall och säljaren tycker att han har blivit väldigt lugn och fin
Jag har varit med om en hemsk provridning, där den hemska i det hela var mig själv
Jag skulle provrida ett polskt halvblod. Har bara skogsluffat i 10 år på haflingers så detta var ju något nytt.
Red som en kratta, flängde runt i slängtrav på ridbanan, noll kontoll! Skämdes ögonen ur mig då säljaren är en bekant till mig, och för att göra saken värre så klev min mammas jobbarkompis in i ridhuset precis i tid till min fina uppvisning. Mammas jobbarkompis har otroligt fina dressyrhästar och är även tränare i dressyr.
Ojoj, hade nog samma färg som brandbilen på mina kinder.
Jag var ju så himla nervös så jag försökte ju inte ens rätta till det, sa tack o hej och hoppade av.
Men hästen var så himla underbar i all hantering (och snygg var den också!), så jag kunde inte släppa den.
Såg hästen varje dag eftersom jag var i det stallet, gick bara och trånade efter den fina hästen! Så säger min bekant som ska sälja hästen; du ska inte prova att rida ut en sväng på honom då?
Okej, en chans till!
Pigg som en krutburk var han, taktade och ville bara springa, men så hände något där! Vi kom fram till skogen och han blev som förbytt! Lugn, nöjd och då kunde även jag slappna av, hästen gick som en klocka resten av turen!
Nu är han min! Står kvar i samma stall och säljaren tycker att han har blivit väldigt lugn och fin
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Det är helt otroligt vad det finns för hästfolk. När jag skulle sälja mitt halvblod för ca 2-3 år sedan märkte jag verkligen detta. En 13-årig halvblodsvalack som var väldigt mycket häst att rida och låg på 1-1.10 i hoppning och LA dressyr. I annonsen hade jag skrivit att han krävde en rutinerad ryttare då han var mycket häst att rida.
Jag fick ett samtal från en äldre man vars dotter hade ridit på ridskola i två år och ville nu ha sin första häst. Behöver jag nämna att jag vänligt sa att det med all sannolikhet inte skulle passa så bra.
Sen kom en mor med sin dotter och skulle provrida och medan hästen visades så satt mamman och talade mycket gott om 14-åriga dottern och berättade att hennes dotter tidigare haft en medryttarhäst som var arab. Inget konstigt kan tyckas förutom det faktum att dottern var ca 175 lång och hade väl några för många extrakilon. Nåväl, hon hoppar upp på min grabb och jag kan väldigt snabbt konstatera att hon inte alls hade dessa extraordinära kunskaper som modern utlovat. Fort gick det, på långa tyglar.. Mamman sa att dottern förmodligen inte kommer att hoppa (stod ett ca 40 cm hinder framme) då tösen var lite osäker i ridningen. Men jodå, i full fräs rider hon an mot hindret (jag höll andan, hästen brukade vägra om du inte gjorde allt perfekt) Men jodå över hindret kom hon i en j*kla fart. Kändes dock inte så bra kan man väl säga. Till min lättnad så red dottern fram till oss och sa "Han känns inte som *något hästnamn* (araben hon red tidigare)". Så de var inte intresserade! Hade varit kul om mitt svårridna halvblod hade varit som en arab att rida ^^
En annan som skulle provrida dök upp ca 1 timme efter bestämd tid och hade 2 kompisar med sig. Hon som ville köpa hade själv inte ridit så jättemkt, en av kompisarna var "proffs" och den sista var nybörjare (?). Under tiden jag fixade iordning hästen så ställde de öht inga frågor alls utan stod bara och tittade på. Första som började rida efter att jag visat hästen var ev köparen. Hon åkte runt en stund och hästen uppförde sig bra. Galoppen blev inte den bästa då han var lite svag och fick inte heller något stöd från ryttaren, detsamma med nybörjaren som red därefter. Sen när "proffset" skulle sitta upp så kände jag bara att jag var tvungen att påpeka (ingen aning om varför faktiskt) att det var galoppen han var svag i och inte galoppfattningarna, räcker att göra halvhalt och sedan fatta genom höften. Hon red runt en stund och utmärkte sig inte speciellt från de andra i ridningen och sen när galoppfattningen kom så trodde jag att jag skulle dö... Ena foten framme på bogen och andra bak i rumpan på honom och sen hård spark. Häststackaren for rakt upp i luften och ryttaren flög långt. Hon hoppade upp igen men utan någon galopp. Sen när hon satt av så hade hon ändå mage att påpeka att han var svagare i vänster varv och var "fyrkantig" att rida. Tror att det bara var några tjejer som var ute efter att rida..
Inte en enda av de som kom och provred var kapabla att rida hästen i form och än mindre att galoppera honom. Slutligen hittade vi en jättetrevlig tjej som vi trodde hade goda möjligheter att utvecklas på honom och sålde honom till henne. 2 månader senare så var både hon och alla andra rädda för att rida honom efter ett par avramlingar och såldes som problemhäst. Nu har han däremot ett bra hem med en orädd tjej som är ute och tävlar honom!
Det är helt otroligt vad det finns för hästfolk. När jag skulle sälja mitt halvblod för ca 2-3 år sedan märkte jag verkligen detta. En 13-årig halvblodsvalack som var väldigt mycket häst att rida och låg på 1-1.10 i hoppning och LA dressyr. I annonsen hade jag skrivit att han krävde en rutinerad ryttare då han var mycket häst att rida.
Jag fick ett samtal från en äldre man vars dotter hade ridit på ridskola i två år och ville nu ha sin första häst. Behöver jag nämna att jag vänligt sa att det med all sannolikhet inte skulle passa så bra.
Sen kom en mor med sin dotter och skulle provrida och medan hästen visades så satt mamman och talade mycket gott om 14-åriga dottern och berättade att hennes dotter tidigare haft en medryttarhäst som var arab. Inget konstigt kan tyckas förutom det faktum att dottern var ca 175 lång och hade väl några för många extrakilon. Nåväl, hon hoppar upp på min grabb och jag kan väldigt snabbt konstatera att hon inte alls hade dessa extraordinära kunskaper som modern utlovat. Fort gick det, på långa tyglar.. Mamman sa att dottern förmodligen inte kommer att hoppa (stod ett ca 40 cm hinder framme) då tösen var lite osäker i ridningen. Men jodå, i full fräs rider hon an mot hindret (jag höll andan, hästen brukade vägra om du inte gjorde allt perfekt) Men jodå över hindret kom hon i en j*kla fart. Kändes dock inte så bra kan man väl säga. Till min lättnad så red dottern fram till oss och sa "Han känns inte som *något hästnamn* (araben hon red tidigare)". Så de var inte intresserade! Hade varit kul om mitt svårridna halvblod hade varit som en arab att rida ^^
En annan som skulle provrida dök upp ca 1 timme efter bestämd tid och hade 2 kompisar med sig. Hon som ville köpa hade själv inte ridit så jättemkt, en av kompisarna var "proffs" och den sista var nybörjare (?). Under tiden jag fixade iordning hästen så ställde de öht inga frågor alls utan stod bara och tittade på. Första som började rida efter att jag visat hästen var ev köparen. Hon åkte runt en stund och hästen uppförde sig bra. Galoppen blev inte den bästa då han var lite svag och fick inte heller något stöd från ryttaren, detsamma med nybörjaren som red därefter. Sen när "proffset" skulle sitta upp så kände jag bara att jag var tvungen att påpeka (ingen aning om varför faktiskt) att det var galoppen han var svag i och inte galoppfattningarna, räcker att göra halvhalt och sedan fatta genom höften. Hon red runt en stund och utmärkte sig inte speciellt från de andra i ridningen och sen när galoppfattningen kom så trodde jag att jag skulle dö... Ena foten framme på bogen och andra bak i rumpan på honom och sen hård spark. Häststackaren for rakt upp i luften och ryttaren flög långt. Hon hoppade upp igen men utan någon galopp. Sen när hon satt av så hade hon ändå mage att påpeka att han var svagare i vänster varv och var "fyrkantig" att rida. Tror att det bara var några tjejer som var ute efter att rida..
Inte en enda av de som kom och provred var kapabla att rida hästen i form och än mindre att galoppera honom. Slutligen hittade vi en jättetrevlig tjej som vi trodde hade goda möjligheter att utvecklas på honom och sålde honom till henne. 2 månader senare så var både hon och alla andra rädda för att rida honom efter ett par avramlingar och såldes som problemhäst. Nu har han däremot ett bra hem med en orädd tjej som är ute och tävlar honom!
Sammet
Trådstartare
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Har en lite sorglig historia som ändå blev bra...
Var med som provryttare åt en bekant som skulle och kika på en häst. Ett stort hbl. Bakgrunden på hästen lämnar vi här för att inte peka ut hästen, bakgrunden är rätt speciell så det finns risk att ngn känner igen den.
Hästen var kortfattat mkt välutbildad och säker att rida en gång i tiden.
Vi fick veta att det var en häst som inte passade i verksamheten, ett stall där du kommer och rider och betalar rätt saftiga summor för hopplektioner.
Hästen leds fram och vi håller på att dö... Knappt några muskler och revbenen syntes.
Denna häst ägdes av en privatperson som lånade ut den för försäljning, de betalade ganska hög stallhyra och i det ingick allt, inklusive att hästen skulle användas i verksamheten (inkomsten för det gick till personen som hade verksamheten).
Hästen hade stått där i ca 10 veckor och vi var rätt chockade över att den alls gått lektioner övht. Den var så underviktig att den inte ens borde gått ens på promenadridning!
Vi bestämde oss för att hämta hästen dagen efter och ha den på prov. Trivdes vi med den skulle vi ta över ansvaret och kontraktet för ett senare köp.
Hästens ägare kom och träffade oss och följde med hästen till dess nya stall.
Jag undrade varför de slängt på hästen ett så tjockt täcke när den bara skulle åka en kort bit och det var varmt ute...
Hästens ägare följde med oss och vi kom fram till det nya hemmet. Kontrakt skrev och ägaren åkte.
Vi bestämde att hästen skulle få gå och äta upp sig, utan krav på att arbeta.
Någon dag senare (inte ens en vecka) kom ägarna för att träffa honom igen och denna gång fick de se honom utan täcke...
De kände knappt igen sin egen häst.
När hästen lämnades in på försäljning hade den varit lite åt det för tjocka hållet... :S
Vi är bara glada att vi räddade häststackarn därifrån. :/
Tur att ägarna kom och tittade så snabbt efter att hästen kommit till min bekant så de insåg att det inte var dennas ansvar att hästen såg ut som den gjorde.
Har en lite sorglig historia som ändå blev bra...
Var med som provryttare åt en bekant som skulle och kika på en häst. Ett stort hbl. Bakgrunden på hästen lämnar vi här för att inte peka ut hästen, bakgrunden är rätt speciell så det finns risk att ngn känner igen den.
Hästen var kortfattat mkt välutbildad och säker att rida en gång i tiden.
Vi fick veta att det var en häst som inte passade i verksamheten, ett stall där du kommer och rider och betalar rätt saftiga summor för hopplektioner.
Hästen leds fram och vi håller på att dö... Knappt några muskler och revbenen syntes.
Denna häst ägdes av en privatperson som lånade ut den för försäljning, de betalade ganska hög stallhyra och i det ingick allt, inklusive att hästen skulle användas i verksamheten (inkomsten för det gick till personen som hade verksamheten).
Hästen hade stått där i ca 10 veckor och vi var rätt chockade över att den alls gått lektioner övht. Den var så underviktig att den inte ens borde gått ens på promenadridning!
Vi bestämde oss för att hämta hästen dagen efter och ha den på prov. Trivdes vi med den skulle vi ta över ansvaret och kontraktet för ett senare köp.
Hästens ägare kom och träffade oss och följde med hästen till dess nya stall.
Jag undrade varför de slängt på hästen ett så tjockt täcke när den bara skulle åka en kort bit och det var varmt ute...
Hästens ägare följde med oss och vi kom fram till det nya hemmet. Kontrakt skrev och ägaren åkte.
Vi bestämde att hästen skulle få gå och äta upp sig, utan krav på att arbeta.
Någon dag senare (inte ens en vecka) kom ägarna för att träffa honom igen och denna gång fick de se honom utan täcke...
De kände knappt igen sin egen häst.
När hästen lämnades in på försäljning hade den varit lite åt det för tjocka hållet... :S
Vi är bara glada att vi räddade häststackarn därifrån. :/
Tur att ägarna kom och tittade så snabbt efter att hästen kommit till min bekant så de insåg att det inte var dennas ansvar att hästen såg ut som den gjorde.
Senast ändrad:
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
*kl*
Förra vintern var jag på jakt efter en medryttare. Det blev aldrig något..
Hästen är jättego, då var hon grön i ridningen, kunde bocka och "sura" när hon inte fick som hon ville, eller inte förstod vad som krävdes.
En av tjej provred två gånger när jag var med, det gick strålande. Hon red mjukt och fint, hästen verkade väldigt nöjd.
När tjejen var själv i stallet så sa hon att det gick jättebra, och hon red på ett fält vid stallet.
När jag en dag skulle rida där märkte jag att hästen försökte dra hemåt vid samma ställe hela tiden.
Sen kom det fram att det gick inte så bra trots allt.
Hon hade inte kunnat skritta mer än max 10 meter sammanlagt. Hästen bara bockade, pressade hon henne så reste hon sig.
Hon försökte dra hemåt så fort hon fick chansen, och hade visst lyckats.
Senare fick jag otrevliga sms, bl.a att hon förstod att min häst var så billig, och att det i princip var en skithäst osv.
Kul att höra när jag lagt ner blod svett och tårar på den 4 åriga hästen jag fick för en symbolisk summa (för att det i princip inte gick att göra något med henne utan att hon attackerade, leda utan andra hästar i närheten, ha uppbunden utan att hon försökte slita sig, kratsa hovar utan att hon sparkade och gick inte att rida in).
Visst förstår jag att dom inte var rätt för varandra, och att min häst kräver mer ryttare, men allt skitsnack -.-
Nåja, det slutade väl!
Hästen är numera hos en fodervärd efter att jag skadat ryggen och inte ens kan åka häst.
Lycklig häst som busar över meterhöga hinder, tar sig fram överallt i skogen och börjar lära sig tramp
*kl*
Förra vintern var jag på jakt efter en medryttare. Det blev aldrig något..
Hästen är jättego, då var hon grön i ridningen, kunde bocka och "sura" när hon inte fick som hon ville, eller inte förstod vad som krävdes.
En av tjej provred två gånger när jag var med, det gick strålande. Hon red mjukt och fint, hästen verkade väldigt nöjd.
När tjejen var själv i stallet så sa hon att det gick jättebra, och hon red på ett fält vid stallet.
När jag en dag skulle rida där märkte jag att hästen försökte dra hemåt vid samma ställe hela tiden.
Sen kom det fram att det gick inte så bra trots allt.
Hon hade inte kunnat skritta mer än max 10 meter sammanlagt. Hästen bara bockade, pressade hon henne så reste hon sig.
Hon försökte dra hemåt så fort hon fick chansen, och hade visst lyckats.
Senare fick jag otrevliga sms, bl.a att hon förstod att min häst var så billig, och att det i princip var en skithäst osv.
Kul att höra när jag lagt ner blod svett och tårar på den 4 åriga hästen jag fick för en symbolisk summa (för att det i princip inte gick att göra något med henne utan att hon attackerade, leda utan andra hästar i närheten, ha uppbunden utan att hon försökte slita sig, kratsa hovar utan att hon sparkade och gick inte att rida in).
Visst förstår jag att dom inte var rätt för varandra, och att min häst kräver mer ryttare, men allt skitsnack -.-
Nåja, det slutade väl!
Hästen är numera hos en fodervärd efter att jag skadat ryggen och inte ens kan åka häst.
Lycklig häst som busar över meterhöga hinder, tar sig fram överallt i skogen och börjar lära sig tramp
Senast ändrad:
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Underbar tråd!
Ett lite annat slags provridning jag varit med om är när jag jobbade på en ridskola för ett antal år sedan.
En kvinna ringde och ville boka in sig och sin väninna på en provlektion. Jag frågade om deras förkunskaper och fick veta att de båda hade ridit i tjugo år. De var "mycket rutinerade" enligt henne och på mina närmare frågor om vad de kunde inom ridning svarade hon tvärsäkert gång på gång att "vi kan allt, vi har ridit oerhört länge och jag har tävlat hoppning också!".
Jag föreslog henne att jag kunde sätta in dem i en grupp på medelnivå, för att testa och se vilken nivå som sedan skulle passa dem bäst. Av erfarenhet vet man ju att "mycket rutinerad" i praktiken kan betyda allt möjligt, men hade de ridit i tjugo år borde de ju kunna hänga med i en medelgrupp iallafall, tänkte jag.
Några dagar senare stod jag i stallgången när stalldörren öppnades och två tjusiga damer steg in. De var väldigt snofsigt klädda och såg lite malplacerade ut, så jag antog att de var mammor till något ridande barn. Jag gick fram för att fråga om jag kunde hjälpa till med något och då uppdagades det att det var de två kvinnorna som kommit för att provrida, och jag genmälde genast att "jaha! Då vill ni förstås byta om innan ert ridpass!". De två damerna såg lätt förvirrade ut och sa att "nej, vaddå? Vi har redan ridkläder på oss".
Eeeeh...jaha...Båda hade rätt "fina" dambyxor och visserligen läderstövlar till det, men läderstövlar av "damstövelvariant". Den ena damens stövlar var till och med stilettklackförsedda, och jag kände mig tvungen att förklara att stilettklackar inte är det bästa man kan ha på sig när man rider. Då svarade damen "...men, det stod ju på er hemsida att man skulle ha stövlar med klack..." .
Jag började undra hur det stod till med damernas ridkunskap egentligen, men de hade ju sagt att de ridit i tjugo år och eftersom det började bli lite stressigt inför lektionen delade jag ut hästar till damerna och visade dem sadelkammaren och frågade om de skulle klara sig själva nu.
"jaadå", fick jag till svar, så jag lämnade dem för en stund.
Strax innan lektionen skulle börja gick jag runt och kollade så alla elever var klara, och när jag kom till de båda damerna fann jag till min förskräckelse att de inte lyckats klä på sina hästar alls! Den ena stod och joxade med ett träns som var helt upp och ned och ut och in och blev mycket tacksam då jag kom och redde ut eländet åt henne.
Nu var jag övertygad om att de två damerna hamnat i helt fel grupp, men lektionen skulle börja, så det var bara att ta med dem till ridhuset och försöka lotsa dem rätt så gott det gick. Ingen av dem kunde sitta upp själv och väl till häst såg det ut som om de aldrig tidigare ridit överhuvudtaget.
Den ena var påtagligt nervös och pep av skräck så fort hästen rörde sig oväntat och båda två uppträdde helt enkelt som rena nybörjare.
Efter lektionen, där de två stackars damerna fick uppehålla sig en hel del på en egen liten volt där de tränade "start och stopp" i skritt medan de andra i gruppen jobbade med diverse övningar, tog jag mig en liten pratstund med de två. Då kröp det fram att jo, de hade väl ridit i tjugo år "nånting"...men det var tjugo år sedan...och de trodde att det skulle vara enklare att komma in i ridningen igen om de slapp rida med nybörjare och började i en svårare grupp på en gång...
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta...Hur som helst så slutade historien faktiskt med att de två damerna bokade in sig i en nybörjargrupp iallafall och som jag minns det fortsatte iallafall den ena utav dem att rida sedan.
Underbar tråd
!Ett lite annat slags provridning jag varit med om är när jag jobbade på en ridskola för ett antal år sedan.
En kvinna ringde och ville boka in sig och sin väninna på en provlektion. Jag frågade om deras förkunskaper och fick veta att de båda hade ridit i tjugo år. De var "mycket rutinerade" enligt henne och på mina närmare frågor om vad de kunde inom ridning svarade hon tvärsäkert gång på gång att "vi kan allt, vi har ridit oerhört länge och jag har tävlat hoppning också!".
Jag föreslog henne att jag kunde sätta in dem i en grupp på medelnivå, för att testa och se vilken nivå som sedan skulle passa dem bäst. Av erfarenhet vet man ju att "mycket rutinerad" i praktiken kan betyda allt möjligt, men hade de ridit i tjugo år borde de ju kunna hänga med i en medelgrupp iallafall, tänkte jag.
Några dagar senare stod jag i stallgången när stalldörren öppnades och två tjusiga damer steg in. De var väldigt snofsigt klädda och såg lite malplacerade ut, så jag antog att de var mammor till något ridande barn. Jag gick fram för att fråga om jag kunde hjälpa till med något och då uppdagades det att det var de två kvinnorna som kommit för att provrida, och jag genmälde genast att "jaha! Då vill ni förstås byta om innan ert ridpass!". De två damerna såg lätt förvirrade ut och sa att "nej, vaddå? Vi har redan ridkläder på oss".
Eeeeh...jaha...Båda hade rätt "fina" dambyxor och visserligen läderstövlar till det, men läderstövlar av "damstövelvariant". Den ena damens stövlar var till och med stilettklackförsedda, och jag kände mig tvungen att förklara att stilettklackar inte är det bästa man kan ha på sig när man rider. Då svarade damen "...men, det stod ju på er hemsida att man skulle ha stövlar med klack..." .
Jag började undra hur det stod till med damernas ridkunskap egentligen, men de hade ju sagt att de ridit i tjugo år och eftersom det började bli lite stressigt inför lektionen delade jag ut hästar till damerna och visade dem sadelkammaren och frågade om de skulle klara sig själva nu.
"jaadå", fick jag till svar, så jag lämnade dem för en stund.
Strax innan lektionen skulle börja gick jag runt och kollade så alla elever var klara, och när jag kom till de båda damerna fann jag till min förskräckelse att de inte lyckats klä på sina hästar alls! Den ena stod och joxade med ett träns som var helt upp och ned och ut och in och blev mycket tacksam då jag kom och redde ut eländet åt henne.
Nu var jag övertygad om att de två damerna hamnat i helt fel grupp, men lektionen skulle börja, så det var bara att ta med dem till ridhuset och försöka lotsa dem rätt så gott det gick. Ingen av dem kunde sitta upp själv och väl till häst såg det ut som om de aldrig tidigare ridit överhuvudtaget.
Den ena var påtagligt nervös och pep av skräck så fort hästen rörde sig oväntat och båda två uppträdde helt enkelt som rena nybörjare.
Efter lektionen, där de två stackars damerna fick uppehålla sig en hel del på en egen liten volt där de tränade "start och stopp" i skritt medan de andra i gruppen jobbade med diverse övningar, tog jag mig en liten pratstund med de två. Då kröp det fram att jo, de hade väl ridit i tjugo år "nånting"...men det var tjugo år sedan...och de trodde att det skulle vara enklare att komma in i ridningen igen om de slapp rida med nybörjare och började i en svårare grupp på en gång...
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta...Hur som helst så slutade historien faktiskt med att de två damerna bokade in sig i en nybörjargrupp iallafall och som jag minns det fortsatte iallafall den ena utav dem att rida sedan.
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Stilettklack
Jag skulle visa en trevlig valack, hyfsat bra dressyrstam, sent tagen och inte min.
Tre dressyrtanter kom och radade upp sig på ridbanan.
Hästen var allt annat än superpigg då han inte fick så mycket kraftfoder (hade pappa att ge honom lite extra dagarna innan för att få fjutt på honom)
Han knallade snällt på i skritt och trav, lite volter och serpentiner. Fattade galopp och la upp tempot lite eftersom han inte orkade bära sig länge i kort galopp. Denna galopp motsvarade normal arbetsgalopp så det var inte hej svejs och full rulle.
Hästen uppförde sig exemplariskt och jag red fram till damerna och frågade vem som ville provrida först.
Svar: Nej, han är för vild!
What??
Insåg snabbt att det här skulle inte bli någon affär hur vi än gjorde så jag kunde inte låta bli att säga: Ska ni ha en lugnare häst så är den död
Klappade hästen och red ut en sväng på åkrarna istället, fortfarande lika lugn.
Stilettklack
Jag skulle visa en trevlig valack, hyfsat bra dressyrstam, sent tagen och inte min.
Tre dressyrtanter kom och radade upp sig på ridbanan.
Hästen var allt annat än superpigg då han inte fick så mycket kraftfoder (hade pappa att ge honom lite extra dagarna innan för att få fjutt på honom)
Han knallade snällt på i skritt och trav, lite volter och serpentiner. Fattade galopp och la upp tempot lite eftersom han inte orkade bära sig länge i kort galopp. Denna galopp motsvarade normal arbetsgalopp så det var inte hej svejs och full rulle.
Hästen uppförde sig exemplariskt och jag red fram till damerna och frågade vem som ville provrida först.
Svar: Nej, han är för vild!
What??
Insåg snabbt att det här skulle inte bli någon affär hur vi än gjorde så jag kunde inte låta bli att säga: Ska ni ha en lugnare häst så är den död
Klappade hästen och red ut en sväng på åkrarna istället, fortfarande lika lugn.
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Jag har jobbat i försäljningsstall och upplevt en del intressanta provridningar genom åren. Blandannat en familj. Pappan var lite äldre, mamman ung och vacker 2 blonda söta döttrar med dyra fina kläder.
De skulle köpa en rutinerad tävlingshäst, snäll men rätt så känslig valack.
Den äldsta dottern börjar rida, inga större problem.Så är det lillasysters tur att pröva hästen. Hästen börjar springa, det går fortare, fortare och fortare. Barnet ramlar av. Sen ska den duktiga mamman hoppa upp istället. Visar sig att hon heller inte är speciellt rutinerad, kniper med benen och hästen som nu är lite stressad "skenar" igen runt varv på varv i ridhuset.
Vi försöker hjälpa henne att få stopp på hästen, varpå min chef håller fram en bom för att få stopp på hästen. Hästen tvärtnitar och mamman ramlar av, hon slår i näsan i sadeln eller ngt för hon börjar i alla fall blöda näsblod.
Pappan i familjen videofilmar HELA tiden och slutar inte trots att hans fru blöder...Alltså vad ska man säga? haha jag var chockad!
Vi rådde dem att köpa en lite "lungare" familjehäst och ingen tävlingshäst
Jag har jobbat i försäljningsstall och upplevt en del intressanta provridningar genom åren. Blandannat en familj. Pappan var lite äldre, mamman ung och vacker
2 blonda söta döttrar med dyra fina kläder.De skulle köpa en rutinerad tävlingshäst, snäll men rätt så känslig valack.
Den äldsta dottern börjar rida, inga större problem.Så är det lillasysters tur att pröva hästen. Hästen börjar springa, det går fortare, fortare och fortare. Barnet ramlar av. Sen ska den duktiga mamman hoppa upp istället. Visar sig att hon heller inte är speciellt rutinerad, kniper med benen och hästen som nu är lite stressad "skenar" igen runt varv på varv i ridhuset.
Vi försöker hjälpa henne att få stopp på hästen, varpå min chef håller fram en bom för att få stopp på hästen. Hästen tvärtnitar och mamman ramlar av, hon slår i näsan i sadeln eller ngt för hon börjar i alla fall blöda näsblod.
Pappan i familjen videofilmar HELA tiden och slutar inte trots att hans fru blöder...Alltså vad ska man säga? haha jag var chockad!
Vi rådde dem att köpa en lite "lungare" familjehäst och ingen tävlingshäst
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Jag skulle sälja/lämna på foder en häst som vart helat rabiat på provridningen!
han var tre år,hade varit i väg på inridning,jag hade gjort mycket hemma själv med honom,även skrittat,så han var iväg en månad och vart travad och galoperad på,jag var även dit under den tiden och provred,det gick bra.
Få hem hästen,första dagen hemma lyckas han få av sig en sko,och halva hoven följde med,ringde hovslagaren som inte kunde komma förens om ca 3 veckor,får tag på en annan tillslut som kommer ut och verkar till kanterna,men kunde inte slå på en sko för det fanns inget att sätta den i,så han får gå i gräshage i 4-5 veckor,vart som en vila efter inridningen,och jag tyckte att det var väll säkert bra.
Fick tillslut på en sko,och jag skulle börja rida han lite i skritt,en lite nervös häst,men vi skrittade på,var inga problem,men jag hade en muskelinflamation i axeln,och hade skitont,så jag ville inte utmana ödet med mer än skritt och med bara en fungerande arm....Mitt upp i allt så skulle jag och dåvarande sambon gå ifrån varandra,mitt jobb gick i konkurs,och jag hade inget körkort,fick flytta hem till mamma och cykla till stallet (typ 1,8 mil) några gånger om dagen,när man kom fram så hade jag ingen ork till att rida,ont i axeln så jag ville kräkas ibland,samt att man var ganska slut psykiskt också,så jag bara gjorde det jag skulle med ut och insläpp,och borstning. Insåg att det funkar inte,så jag lägger ut annons till antingen försäljning (då jag som arbetslös behövde pengarna) eller fodervärd (då jag inte alls ville sälja när vi väl kommit så långt att jag kunde rida han), Vart ganska rejält nedringd på en gång,först av en tjej som vill ha på foder,sen en som ville köpa,sen var det lite blandat! Bestämmer att jag tar dom i ordning,sen får vi sen vad som känns bäst,så fodertjejen får komma ut till helgen.
Hon kom och var jättetrevlig,vi hämtade han i hagen,hon borstade och var jätteduktig och gullig mot pållen,kändes kanonbra! När vi gick ut så hade det börjar regna,så hon tar på sig sin varseljacka till pållens förskräckelse! Stooooora ögon fick han,och jag frågade jag om jag skulle rida först,men hon ville testa på en gång,hon leder han runt lite,sen när hon ska upp och sätter foten i stigbygeln,och min snälla lugna häst EXPLODERAR när den stackars tjejen precis kommit upp! Dröjer inte många sekunder innan hon ligger på backen! Jag höll på att svimma...
Hon borstar av sig,och vill testa igen,hon kommer upp och skrittar lite,men hästen ser livrädd ut,sen när hon ska trava så exploderar han igen,och hon hamnar på backen! Vi funderar om det beror på jackan,så den tas av,hästen tyckte fortfarande att hon var jätteläskig,trots att hon ledde runt han ett tag.
Vi bestämmer oss för att ge oss,och går in i stallet,kollar sadel osv,allt sitter bra.
Hon skulle hem och fundera,för hon vart verkligen förtjust i han,för han var ju så himla snäll och go i stallet,och hon hade ridit in hästar förr,så hon trodde inte att det skulle bli nått problem igentligen,men ville iallafall fundera.
På kvällen ringer hon och tackar nej eftersom hennes pojkvän vägrade låta henne ha en sån häst pga att hon tydligen hade en gammal ryggskada!
Jag ringde alla intessanter och berättade vad som hänt,och ändrade annonsen rejält den kvällen,från lugn och snäll,varit på inridning,men lite nervös vid ridning nu efter vilan,men aldrig gjort nått dumt,till: varit på inridning,men dom som var intresserade skulle vara beredda att börja om från början osv. Bad dom som var intresserade att åter svara på annonsen om det var nått som var intressant.
(Har i efterhand kunnat konstaterat att hon som red in honom inte var i närheten av att vara seriös...)
Priset sänktes såklart,och vart återigen nedringd,tillslut hittade jag ett hem som verkade bra,där dom inte ville provrida eller nått innan,utan dom skulle börja om helt där hemma.
Hörde sen att det hade varit samma visa där ett tag,men sen hade dom fått bort det. Inget fel kropsligt,så antingen var det varseljackan som satte griller i huvudet på honom,eller så fick han en släng av sadeltvång där en period...
Men usch vad hemsk jag kände mig,hade ju utlovat en sån lugn och snäll häst!
Jag skulle sälja/lämna på foder en häst som vart helat rabiat på provridningen!
han var tre år,hade varit i väg på inridning,jag hade gjort mycket hemma själv med honom,även skrittat,så han var iväg en månad och vart travad och galoperad på,jag var även dit under den tiden och provred,det gick bra.
Få hem hästen,första dagen hemma lyckas han få av sig en sko,och halva hoven följde med,ringde hovslagaren som inte kunde komma förens om ca 3 veckor,får tag på en annan tillslut som kommer ut och verkar till kanterna,men kunde inte slå på en sko för det fanns inget att sätta den i,så han får gå i gräshage i 4-5 veckor,vart som en vila efter inridningen,och jag tyckte att det var väll säkert bra.
Fick tillslut på en sko,och jag skulle börja rida han lite i skritt,en lite nervös häst,men vi skrittade på,var inga problem,men jag hade en muskelinflamation i axeln,och hade skitont,så jag ville inte utmana ödet med mer än skritt och med bara en fungerande arm....Mitt upp i allt så skulle jag och dåvarande sambon gå ifrån varandra,mitt jobb gick i konkurs,och jag hade inget körkort,fick flytta hem till mamma och cykla till stallet (typ 1,8 mil) några gånger om dagen,när man kom fram så hade jag ingen ork till att rida,ont i axeln så jag ville kräkas ibland,samt att man var ganska slut psykiskt också,så jag bara gjorde det jag skulle med ut och insläpp,och borstning. Insåg att det funkar inte,så jag lägger ut annons till antingen försäljning (då jag som arbetslös behövde pengarna) eller fodervärd (då jag inte alls ville sälja när vi väl kommit så långt att jag kunde rida han), Vart ganska rejält nedringd på en gång,först av en tjej som vill ha på foder,sen en som ville köpa,sen var det lite blandat! Bestämmer att jag tar dom i ordning,sen får vi sen vad som känns bäst,så fodertjejen får komma ut till helgen.
Hon kom och var jättetrevlig,vi hämtade han i hagen,hon borstade och var jätteduktig och gullig mot pållen,kändes kanonbra! När vi gick ut så hade det börjar regna,så hon tar på sig sin varseljacka till pållens förskräckelse! Stooooora ögon fick han,och jag frågade jag om jag skulle rida först,men hon ville testa på en gång,hon leder han runt lite,sen när hon ska upp och sätter foten i stigbygeln,och min snälla lugna häst EXPLODERAR när den stackars tjejen precis kommit upp! Dröjer inte många sekunder innan hon ligger på backen!
Jag höll på att svimma...Hon borstar av sig,och vill testa igen,hon kommer upp och skrittar lite,men hästen ser livrädd ut,sen när hon ska trava så exploderar han igen,och hon hamnar på backen!
Vi funderar om det beror på jackan,så den tas av,hästen tyckte fortfarande att hon var jätteläskig,trots att hon ledde runt han ett tag.Vi bestämmer oss för att ge oss,och går in i stallet,kollar sadel osv,allt sitter bra.
Hon skulle hem och fundera,för hon vart verkligen förtjust i han,för han var ju så himla snäll och go i stallet,och hon hade ridit in hästar förr,så hon trodde inte att det skulle bli nått problem igentligen,men ville iallafall fundera.
På kvällen ringer hon och tackar nej eftersom hennes pojkvän vägrade låta henne ha en sån häst pga att hon tydligen hade en gammal ryggskada!
Jag ringde alla intessanter och berättade vad som hänt,och ändrade annonsen rejält den kvällen,från lugn och snäll,varit på inridning,men lite nervös vid ridning nu efter vilan,men aldrig gjort nått dumt,till: varit på inridning,men dom som var intresserade skulle vara beredda att börja om från början osv. Bad dom som var intresserade att åter svara på annonsen om det var nått som var intressant.
(Har i efterhand kunnat konstaterat att hon som red in honom inte var i närheten av att vara seriös...)
Priset sänktes såklart,och vart återigen nedringd,tillslut hittade jag ett hem som verkade bra,där dom inte ville provrida eller nått innan,utan dom skulle börja om helt där hemma.
Hörde sen att det hade varit samma visa där ett tag,men sen hade dom fått bort det. Inget fel kropsligt,så antingen var det varseljackan som satte griller i huvudet på honom,eller så fick han en släng av sadeltvång där en period...
Men usch vad hemsk jag kände mig,hade ju utlovat en sån lugn och snäll häst!
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
En häst som betedde sig likadant var halt på båda fram visade det sig sen, nåt att tänka på i framtiden! Oxå en arab förresten, när var detta, och vad var det för stam på den? Om du kommer ihåg nåt av det?
Helt underbar tråd
Jag var med om en hel del konstigt när jag letade ponny för många år sedan.
- En new forest som inte gick ett steg utan att en puttade bakifrån och en annan drog i den där fram.. red i en hage och hästen hade ett ok tempot mot stallet men sedan snigelfart igen, avslutade med att skritta i skogen och där fick vi slääääpa den, gosh, jag var helt slut! Snäll häst, jo tack. Om man vill stå still.
- Några försökte intala mig i hur perfekt jag var med deras ponny, jag var 170 lång och ponnyn 142, provade den för den kanske bar upp sig bra och kändes större men nej, den var liten och klen i typen och enligt ägaren skulle jag sitta med händerna på knäna för att den skulle gå i form - jag når inte ens mina knän när jag sitter i en dressyrsadel, då får man ju fin sits.. och det skulle vara en dressyrponny.
- Skummast av allt var nog en arab jag provred, supertrevlig häst och jättefin men jag fick den inte att galoppera ens ett steg. Och jag var ingen dålig ryttare på den tiden heller, man känner sig lite kass när man inte får en häst i galopp. Testade alla tänkbara knep men det gick absolut inte ens att driva in i galoppen, ytterst konstigt. Enligt ägaren galopperade den bra i skogen iallafall... hon verkade med lite förvånad.
- Sen har jag varit med om folk som försökt ge mig en extrahäst gratis till den hästen jag velat ha, folk som vill sälja treåringar när jag ville ha en läromästare och de som inte dyker upp när man bestämt tid.. det finns mycket lustigt folk i sverige
En häst som betedde sig likadant var halt på båda fram visade det sig sen, nåt att tänka på i framtiden! Oxå en arab förresten, när var detta, och vad var det för stam på den? Om du kommer ihåg nåt av det?
H
heeyhoney
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
kl
Jag har precis sålt min 6-åriga valack, och vi har stött på en hel del konstiga människor på vägen.
Första tjejen som kom och provred hade jag bara pratat med på mail och sms. Hon hade ett "tantigt namn" så jag tog för givet att hon var i alla fall äldre än mig (20 år).
Det visade sig att det var en tjej på 17 år som knappt vågade prata med mig under hela provridningen.. Med sig hade hon sin "tränare" som var lika gammal.
Ingen av dem var särskilt hästkunniga och de var ute efter en snäll men "rolig" häst.
Jag pratade på och berättade om min häst, skador, träningar m.m.
Spekulantens "tränare" svarade när jag ställde frågor, och hon klämde och kände på hästens ben, rygg osv. Själva spekulanten bara nickade och såg blyg och rädd ut.
Fick fick sadlat och tränsat och gick ut i paddocken. Jag red lite i skritt, trav och galopp och sedan bytade vi.
Jag satte på en gummisnodd på min häst (han förvandlas då till en gunghäst som man bara kan åka med på). Tjejen ser rädd ut men åker häst helt ok.
Sedan tar jag av snodden så att hon får prova utan, och då börjar "tränaren" hålla full lektion för spekulanten. Jag tänker att det är ingen fara, spekulanten behöver lite hjälp att testa honom.
När "lektionen" har varat i 45 min säger jag att det räcker, det är trots allt bara en provridning och de kan få komma en gång till om de vill testa honom mer.
Vi går tillbaka in i stallet, fixar hästen och allt är frid och fröjd. Spekulant + "tränare" åker hem och ska höra av sig senare på dagen.
På kvällen får jag ett sms där det står att min häst har lösa benbitar, det hade spekulant + tränare sett!
Jag säger att det kan man ju inte veta säkert om man inte röntgar, och att det tänker jag inte göra då hästen aldrig varit vare sig halt eller ojämn på något sätt.
Han var dessutom för ung tyckte dem (hmm, åldern står klart och tydligt i annonsen).
Jag får inget svar och tänker inte mer på det.
Efter en månad skickar hon sms igen, frågar denna gång om hon kan få låna honom på foder. Jag säger att jag kan tänka mig det men då ska det vara till ett bra hem.
Hon vill då låna honom till sin lillasyster (måste ju vara yngre än 17), och undrar vilken utrustning som följer med. Jag säger all utrustning utom sadeln som inte är min, men som kan köpas till för 2000 kr om det skulle vara så. Fick då ett sms att man kan minsann köpa en helt ny sadel på Börjes för den summan.... Jag försökte förklara att visst det var en äldre sadel, men från ett bra märke och dessutom omstoppad.
Och så här fortsatte det... Något sms i månaden där hon antingen försökte pruta eller försökte låna ut honom till sina "tränare" eller systrar. Jag sa att hästen var nog inget för henne.
Nu är min häst såld till en helt underbar tjej som kommer ta så väl hand om honom, och han gick igenom vet. besiktning helt ua.
Långt inlägg ser jag att det blev, men ett bidrag till tråden!
kl
Jag har precis sålt min 6-åriga valack, och vi har stött på en hel del konstiga människor på vägen.
Första tjejen som kom och provred hade jag bara pratat med på mail och sms. Hon hade ett "tantigt namn" så jag tog för givet att hon var i alla fall äldre än mig (20 år).
Det visade sig att det var en tjej på 17 år som knappt vågade prata med mig under hela provridningen.. Med sig hade hon sin "tränare" som var lika gammal.
Ingen av dem var särskilt hästkunniga och de var ute efter en snäll men "rolig" häst.
Jag pratade på och berättade om min häst, skador, träningar m.m.
Spekulantens "tränare" svarade när jag ställde frågor, och hon klämde och kände på hästens ben, rygg osv. Själva spekulanten bara nickade och såg blyg och rädd ut.
Fick fick sadlat och tränsat och gick ut i paddocken. Jag red lite i skritt, trav och galopp och sedan bytade vi.
Jag satte på en gummisnodd på min häst (han förvandlas då till en gunghäst som man bara kan åka med på). Tjejen ser rädd ut men åker häst helt ok.
Sedan tar jag av snodden så att hon får prova utan, och då börjar "tränaren" hålla full lektion för spekulanten. Jag tänker att det är ingen fara, spekulanten behöver lite hjälp att testa honom.
När "lektionen" har varat i 45 min säger jag att det räcker, det är trots allt bara en provridning och de kan få komma en gång till om de vill testa honom mer.
Vi går tillbaka in i stallet, fixar hästen och allt är frid och fröjd. Spekulant + "tränare" åker hem och ska höra av sig senare på dagen.
På kvällen får jag ett sms där det står att min häst har lösa benbitar, det hade spekulant + tränare sett!
Jag säger att det kan man ju inte veta säkert om man inte röntgar, och att det tänker jag inte göra då hästen aldrig varit vare sig halt eller ojämn på något sätt.
Han var dessutom för ung tyckte dem (hmm, åldern står klart och tydligt i annonsen).
Jag får inget svar och tänker inte mer på det.
Efter en månad skickar hon sms igen, frågar denna gång om hon kan få låna honom på foder. Jag säger att jag kan tänka mig det men då ska det vara till ett bra hem.
Hon vill då låna honom till sin lillasyster (måste ju vara yngre än 17), och undrar vilken utrustning som följer med. Jag säger all utrustning utom sadeln som inte är min, men som kan köpas till för 2000 kr om det skulle vara så. Fick då ett sms att man kan minsann köpa en helt ny sadel på Börjes för den summan.... Jag försökte förklara att visst det var en äldre sadel, men från ett bra märke och dessutom omstoppad.
Och så här fortsatte det... Något sms i månaden där hon antingen försökte pruta eller försökte låna ut honom till sina "tränare" eller systrar. Jag sa att hästen var nog inget för henne.
Nu är min häst såld till en helt underbar tjej som kommer ta så väl hand om honom, och han gick igenom vet. besiktning helt ua.
Långt inlägg ser jag att det blev, men ett bidrag till tråden!
Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
Dressyrtanter? Skulle inte tro det.........
Stilettklack
Jag skulle visa en trevlig valack, hyfsat bra dressyrstam, sent tagen och inte min.
Tre dressyrtanter kom och radade upp sig på ridbanan.
Hästen var allt annat än superpigg då han inte fick så mycket kraftfoder (hade pappa att ge honom lite extra dagarna innan för att få fjutt på honom)
Han knallade snällt på i skritt och trav, lite volter och serpentiner. Fattade galopp och la upp tempot lite eftersom han inte orkade bära sig länge i kort galopp. Denna galopp motsvarade normal arbetsgalopp så det var inte hej svejs och full rulle.
Hästen uppförde sig exemplariskt och jag red fram till damerna och frågade vem som ville provrida först.
Svar: Nej, han är för vild!
What??
Insåg snabbt att det här skulle inte bli någon affär hur vi än gjorde så jag kunde inte låta bli att säga: Ska ni ha en lugnare häst så är den död
Klappade hästen och red ut en sväng på åkrarna istället, fortfarande lika lugn.
Dressyrtanter? Skulle inte tro det.........
Liknande trådar
Senast: Korekatten
·
Skola & Jobb
Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
Senast: Lovisaleonora
·
Hästmänniskan
Precis som rubriken lyder. Är hästägarna riktigt hårda mot deras hästar eller är jag för snäll mot mina?
Jag står för tillfället...
Senast: Yrja
·
Islandshäst
Hej kära bukefalister. Det här är en lång text så ni som orkar ta er igenom den; tack!
Jag har ett ganska normalt problem tror jag...
Senast: As_Vegas
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Jovian tillbaka hos Helgstrand inför danskens comeback på tävlingsbanorna- Hästnyheter Alltså dansk dressyr har verkligen gått från att vara ett ganska otroligt fenomen till att vara bland det sämsta med dressyrsporten.
- Fiorano
- Svar: 2
- Visningar: 229
- Hästnyheter
-
Ridskolan hälsade god jul från hästryggen: ”Lite annorlunda”- Hästnyheter Dunebo ridskola har som tradition att hälsa Mörrumsborna en god jul från hästryggen. – Ingen hästparad, ingen jul, säger Mörrumsbon...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 51
- Hästnyheter
Hästrelaterat
-
Återuppta ridningen efter 20 år! Tankar?
- Hästmänniskan Ja, utifrån den aspekten skulle det vara bra med ridlektioner. Jag kan nog absolut vara hemmablind då hästen jag hade sist var ”perfekt”...
- lilsan
- Svar: 83
- Visningar: 3 835
- Hästmänniska