Sv: Vilken är den mest bisarra provridningen ni varit med om!?...
I somras letade jag häst och efter mycket om och men tyckte jag mig ha hittat en helt fantastisk häst. Nå väl, åtminstone om man skulle utgå från vad som stod i annonsen. Jag ringde på annonsen och svarade gjorde en mycket trevlig dam som bjöd in mig på en provridning redan samma dag.
-
YES!
tänkte jag. Äntligen har jag lite flyt.
Väl på plats fortsatte allt gå bra. Vi stod och pratade i stallgången samtidigt som vi hjälptes åt att göra i ordning hästen för provridning. Både häst och säljare verkade så långt mycket trevliga. När hästen var klar begav vi oss till gårdens ridhus varpå jag frågade säljaren om hon hade lust att visa hästen för mig innan jag provred.
-
Nja...
Säger säljaren med en väldigt osäker ton. Hon fortsätter..
-
Helst inte. Men jag kan väl kanske göra det i alla fall om du verkligen vill.
Jag nickade och damen tittade på mig förskräckt innan hon inledde en 10minuters grundkoll av stiglädrena. Kanske jag skulle hinna ändra mig om hon höll på tillräckligt länge?
När stackars damen insåg att hon drog ut på tiden förgäves lyckades hon efter mycket "om" och "men" med att komma upp i sadeln på sin häst, som hon berättat att hon ridit på MSV nivå nästan dagligen en längre period den senaste tiden. Hästen skrittade några steg innan den tog sats och dundrade iväg i ridhuset med en skrikande dam på sin rygg.
-
NEEEEJ! INTE IGEN!
Skriker den skräckslagna ryttaren.
Längst bort i ridhuset, i ett hörn, for säljaren av hästen...
-
HUR GICK DET !?
Skriker jag medans jag springer bort mot henne varpå damen svarar..
-
Det... Det gick bara bra! Du behöver INTE komma hit! Det var jättetrevligt att träffa dig. Tack tack. Hej då!
Jag trodde nästan att hon skämtade med mig och eftersom hon dessutom var ganska gammal kände jag mig tvungen att gå fram till henne och se till att allt verkligen stod rätt till. Ju närmre jag kom desto mer såg jag att hon började klä av sig sin jacka som hon i sin tur la som ett täcke över sig.
Väl framme ville jag hjälpa säljaren upp. Efter VÄLDIGT många invändningar låter damen mig hjälpa henne upp varpå hennes jacka ramlar av och jag samtidigt känner något blött på mitt ben (......)
-
JA, JAG HAR KISSAT PÅ MIG.. OCH?
Skriker damen förnärmat innan hon rycker tyglarna till hästen ur mina händer och med mycket raska steg går därifrån.
Haha...
Jag stod kvar och tittade på när hennes blöta baksida lämnade ridhuset. Jag försökte komma på något vettigt att säga men jag fann inga ord. Vad säger man?