Vilka raser tycker ni mer om?

Connemara, new forest, swb och jag drömmer om det spanska och portugisiska blodet.

Jo, jag gillar ju även vissa araber.

Men mest av allt, tror jag att jag gillar en mix av allihop.

Ridponny kanske vore något för mig?
:angel:

Samtidigt tycker jag att det är roligt med "riktig rasavel". En riktigt bra connemara eller new forest är underbart!
 
Eftersom jag har en medfödd funktionsnedsättning, så är inte jag fast vid rasen... mer storlek, grovlek och individ.

Jag kan inte ha för låg, hög eller bred häst.

Jag behöver en häst med mjuka gångarter, som är känslig för hand och skänkel. Många tror att alla med funktionsnedsättningar behöver grova och spark-dragtåliga hästar... vilket är lite tråkigt.

Mitt hjärta klappar dock lite extra för:

Engelskt fullblod
Arabiskt fullblod
Svenskt varmblod (fd svenskt halvblod)
Lippizaner
Svenk varmblodig travhäst (som ridhäst också ja)
Nordsvensk
Norsk Fjordhäst
Islandshäst

Jag är lite nyfiken på

bland annat; haflinger, quarter, tinker, irish cob och frieser
Glömde, mitt hjärta klappar även för Connemaraponnyn, då Lollipop, e Hummelbro Daf u Värnbergs Luna, är en av mina första "sköthästar".
 
Mest av allt gillar jag förstås en härlig, maffig, rörlig dressyrhäst, men i övrigt: ❤️fjordingar❤️! Har en ändlös kärlek till dessa djur! Även nordsvensk bruks har jag på senare år fått några härliga upplevelser av. Och så shettisar, skulle gärna ha ett helt litet gäng!
 
Jag har ju sedan ett tiotal år tillbaka fastnat för lusitanon. Det är en fantastisk dressyrhäst, med arbetsvilja och energi, kvick i reaktionerna, lättlärd och lättränad. De vi har hoppar dessutom riktigt bra. De är fantastiskt terränggående samtidigt som de har god kurvtagning och en fantastisk acceleration - landrover och ferrari i ett! (sen finns det de som är mer som en miyata och andra som är mer som en koenigsegg, men sportbilar kan de liknas vid allihop :D ) Innan det var det SWB och hannoveraner som gällde för mig, men jag hade även ett gott öga till t ex welsh cob och lipizzaner när jag växte upp.
 
Älskar arabhästar, har haft och har ett par stycken. Deras känslighet, närvaro, intelligens och hur sociala de är.

Hade jag inte kunnat ha araber hade jag dock gärna haft en fjordhäst, ridit flera trevliga som varit coola individer. Eller en welsh kanske :D
 
Gillar islänningar, lagom storlek men mycket häst, gillar arbetet med gångarterna och mycket (obs ej allt) av kulturen runt dem. Även PRE, Lusitano och Lippizaner är raser jag tycker om även om jag inte varit mycket runt dem.

En hel del halvblod är fina och jag kan tänka mig att rida dem men inte något jag skulle vilja ha för egen del. I övrigt har jag en tendens att fastna för de mer speciella/problemhästarna och då har ras och typ väldigt liten roll, har mestadels varit irländare hittils.
 
Efter fjordingen jag hade som tonåring är fjordhästar en favorit - hon var den stabilaste och trevligaste häst jag någonsin varit med om, trots att hon var ungponny. Pigg och glad, aldrig något krångel med nya miljöer eller liknande och hade kunnat bli en riktig allroundhäst. Tyvärr kände jag mig i slutet lite stor på henne (c-ponny med kort steg), och idag är jag nog lite tung också för fjordingar.

Annars är jag glad i de shettisar och nordsvenskar jag träffat - stabila hästar som hängt med på det mesta. Det är fascinerande att se den mentala skillnaden i min vuxna ridhäst som kan vara ganska feg och har en tendens att lätt bli spänd, och min 1-2 åriga shettis som inte gjort något annat än gå i hagen innan jag köpte henne men som ändå är extremt mycket mindre brydd om saker än storhästen. Ridmässigt har jag dock gillat de jag testat med spanskt ursprung - snabbheten och lättheten i rörelserna samtidigt som rörelserna hela tiden är mjuka.

En ras jag aldrig varken träffat eller ridit men som jag alltid varit intresserad av och gillat är morganhästar, jag får se om det i framtiden blir så att jag kollar mer på den rasen.
 
Vi har ju en tråd om vilka raser folk inte tycker så mycket om, och jag insåg när jag läste den att jag är väldigt mycket bättre på att komma på raser som jag gillar än sådana som jag inte gillar.

Därav: Vilka hästraser tycker ni lite mer om än andra? Varför? Vad har ni för relation till rasen?

Jag börjar:
Welsh cob. Jag har en själv och följer mycket av rasen. Jag tycker om dem eftersom min uppfattning är att de generellt är vakna, lite egensinniga och väldigt personliga hästar. Bra storlek för oss som vill ha liten storhäst.

Shetlandsponny. Det har jag också en, plus att jag följer rasen (och bor nära några stuterier). Älskar shettisar! Riktiga arbetsmyror som i mitt tycke är betydligt mer lämpade för vuxna än för barn. Finfina körhästar och väldigt praktiska när man vill åka iväg någonstans ;)

Russ. Bor granne med flera russ-stuterier och de har växt på mig ju mer jag har sett dem. Verkar vara en så himla trevlig ras för både körning och ridning.

Quarterhäst. Baserar enbart min uppfattning på de få jag har träffat och de som jag sett på Instagram :D Men det verkar också vara en så himla trevlig ras som gillar att jobba men behåller sitt "cool". Dessutom lagom stor efter mina preferenser.
Engelskt fullblod, de är så vackra och ser så rätt ut och är obeskrivligt mysiga, även tex blandning med mycket engelskt fullblod i.

Sedan har jag ridit ett par uhm Irländsk ridponny, D-ponny import Irland obestämd ras och härstamning som varit väldigt mysiga.
 
Mitt hjärta klappar extra för islandshästen. Gillar storleken, tempramentet, modet, viljan och de extra gångarterna.

I övrigt gillar jag bara individer, ingen speciell ras.
Ett par islänningar jag har ridit har varit så otroligt känsliga och framåt, så härliga. Men det är inte riktigt min grej med de extra gångarterna på ridbanan även om jag älskar att tölta på uteritt (och aldrig har passat).
 
Älskar arabhästar, har haft och har ett par stycken. Deras känslighet, närvaro, intelligens och hur sociala de är.

Hade jag inte kunnat ha araber hade jag dock gärna haft en fjordhäst, ridit flera trevliga som varit coola individer. Eller en welsh kanske :D
Hade så gärna provat rida arabhäst, har gjort det en gång en väldig kortis, en ökenarab så inte en av de eleganta. Tyckte om.
 
Kanske inte så överraskande: Holsteiner. Men även Hannoveraner och Trakehner. Numera är det väl inte så meningsfullt att skilja mellan de olika halvblodiga/varmblodiga sporthästarna, förutom vad gäller Trakehnerns stambok som ju är ett undantag. Min preferens har nog inte världens mest uppdaterade beslutsunderlag, utan stammar liksom ur en värld där det fortfarande gick att se skillnad på en Holsteiner och t.ex. en Oldenburgare. Så med medvetenhet om att inget av detta nödvändigtvis stämmer längre, om det ens nånsin gjorde det, så hävdar jag fritt att Trakehnern, Holsteinern, och Hannoveranaren är den ultimata mångsidiga sporthästen i en fallande skala från ädel till lite grövre. Här finns en exteriör som tilltalar mig och passar min egen samt det jag tycker är kul att pyssla med. Skulle jag köpa häst idag skulle jag välja Holsteiner.

Gillar även Engelska fullblod (som jag romantiserat vilt kring i trådar här) och Irish Sport Horse, men kanske mer i tanke än i praktiken.

På ponnysidan är mina favoriter Welsh Mountain och Connemara.
 
Morganhäst, såklart :love:.
Det var min drömhästras i många år innan jag fick möjlighet att köpa min första, och nu kan jag inte tänka mig något annat. Nu har jag nr två och tre i min ägo, och hoppas kunna föda upp ett gäng till framöver.
Arbetsvilja till tusen, snygga att se på, lagom storlek, funkar till det mesta.
Min gula kan tölta också, men jag gör mitt bästa för att gömma den gångarten.

09054A24-5980-4A02-AE64-95D3E86F7CE7.webp
 
Svenskt halvblod av den gamla stammen. Rejäla, maffiga och inte bara en massa bensprattel.

Min första häst var ett svenskt halvblod. Han var så rolig att umgås med, arbetsvillig som få och så härligt stabil i psyket. När jag skrittade på långa tyglar i skogen var det som att sitta på en gammal ko, tog jag tyglarna fick jag ett vaket fullblod och där han taggade till som bäst var i ridhus då han älskade att träna. Som jag saknar min Opal! :heart
 
Svenskt halvblod av den gamla stammen. Rejäla, maffiga och inte bara en massa bensprattel.

Min första häst var ett svenskt halvblod. Han var så rolig att umgås med, arbetsvillig som få och så härligt stabil i psyket. När jag skrittade på långa tyglar i skogen var det som att sitta på en gammal ko, tog jag tyglarna fick jag ett vaket fullblod och där han taggade till som bäst var i ridhus då han älskade att träna. Som jag saknar min Opal! :heart
Instämmer till fullo! Har en sådan. :love: Väldigt gammal nu men exakt likadan än idag. :heart
 

Liknande trådar

Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
13 862
Hundavel & Ras Hej! :) Jag är otroligt intresserad av att läsa vad ni har för uppfattning av och erfarenheter av jaktlabbe. Har på kort tid träffat...
Svar
1
· Visningar
1 277
Senast: YorkWann
·
Hundavel & Ras Hej! Tänkte att det skulle vara kul och höra vad ni tyckte vilka raser som skulle passa mig. Jag är 21år och haft hund sen jag var...
Svar
5
· Visningar
1 424
Senast: Åsa A
·
Hundavel & Ras Jahopp, här står jag med en hund igen (jaja, tre men de andra två är ju makens..) och Nessie är fyra år så en påläggskalv var ju...
2 3
Svar
54
· Visningar
7 863
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp