Det finns inget!! Helt gräsligt sant tyvärr. Jag använder alltid det engelska eller det spanska (tener sentido).
Dumt! Mycket användbart ju, det borde finnas en svensk motsvarighet.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det finns inget!! Helt gräsligt sant tyvärr. Jag använder alltid det engelska eller det spanska (tener sentido).
Det måste det väl inte, men det säljer väl.Överlag så är det väldigt mycket socker i mat, åtminstone om man granskar innehållsförteckningar. Varför måste det vara så?
Att man ständigt skulle "nyttighetsmaximera" maten, ser jag inget som helst positivt eller vettigt med. Jag eftersträvar inte alls att äta så nyttigt som möjligt, och kommer inte att börja göra det heller. Mat är mycket mer än näring, och nästan alla aspekter av mat är intressantare än nyttighet och näring, tycker jag.
Ja, annars tvingas man låta som mig eller Victoria Silvstedt (inga liknelser i övrigt) när man pratar.Dumt! Mycket användbart ju, det borde finnas en svensk motsvarighet.
Jag är gnällig och mycket förändringsobenägen på morgnarna, så jag äter en smörgås med sött pålägg och en med ost, plus kaffe, som standard. Jag orkar inte börja dagen utan kolhydrater, vaknar alltid med mycket lågt blodsocker, och är morgontrött så det räcker ändå. Tyvärr funkar det inte att äta grekisk yoghurt med frukt, nötter och honung samt en croissant till smörgåsarna, om jag även vill äta någorlunda normal lunch och middag.Angående frukost kan man ju äta olika saker. Jag älskar yoghurt med granola innerligt, men då kan jag inte komplettera med smörgås.
På sommaren äter jag oftast en blandning grönsaker till frukost (paprika, gurka, morötter, nån frukt) eller en snabb soppa. Man måste inte äta ostsmörgås, en buljongsoppa (gärna pikant) med grönsaker är ett utmärkt sätt att börja dagen på. Min MODER äter keso med äpple, apelsin och kanel allt som oftast.
Får jag välja vad jag vill äter jag en chokladcroissant eller kardemummabulle och en cappuccino på lokal, men det är inte hållbart som daglig strategi.
Jag fattar faktiskt inte varför mer energi i maten skulle vara onyttigt för en underviktig person som dig? Det onyttiga med att äta mer energi än man gör av med är väl just att man går upp i vikt - och det är bara ohälsosamt att gå upp i vikt om man blir överviktig av det.Jag har varit jätteduktig och ätit massa de senaste veckorna! Vet inte om jag har gått upp eller ner men känner ändå att jag äter som normala människor och lite till Jag är ju en gottegris så det är bra att ha olika onyttiga saker hemma för extra kalorier. Även om det såklart inte är nyttigt att äta en massa socker känns det som att jag behöver en sån boost lite då och då.
Annars är jag just nu lite i chock över hur lätt det är att vara viktstabil (om än på tre kilo över min önskade vikt), jämfört med att gå ner de där kilona. Det fåniga är ju att om jag bara tog mig samman och gick ner, skulle det ju sedan inte vara någon större skillnad på att vara viktstabil på den lägre vikten än det är på min nuvarande. Att bara "underhålla" tre kilo mindre, kräver inga större uppoffringar. Men att tappa tre kilo tycks kräva ogenomförbara offer.
Den uppoffring den nedre vikten av mig är i stort sett att jag inte förfaller till semestervanor på mina semestrar. Till vardags är det ett rätt litet problem, just på semestrarna blir det märkbart. Det jag inbillar mig på semestrarna, är att jag ska ta tag i viktnedgång (inte bara återta vanliga vanor för det räcker inte) efter semestern, men det har tenderat att inte bli av de senaste åren.Jaha, verkligen? Jag har haft en stabil normaltvikt i många herrans år men med pendling ca 2 kg upp eller ner. Om jag ska hålla den nedre gränsen så krävs det märkbart mer uppoffringar. Jag är snarast förvånad hur mycket mer (ost, vin och choklad) som ryms om jag väljer att vara stabil på den 4 kg högre vikten.
Det kan nog jag känna igen mig i. Jag brukar inte vara benägen att ge kroppen eget liv och egna känslor - men när det gäller just det så känns som att min kropp älskar att väga 3 kg mer än jag vill. På den vikten kan jag äta hur mycket (skit) som helst och ligga kvar. För att gå ner 3 kg och stanna där måste jag ständigt banta och kontrollera.Jaha, verkligen? Jag har haft en stabil normaltvikt i många herrans år men med pendling ca 2 kg upp eller ner. Om jag ska hålla den nedre gränsen så krävs det märkbart mer uppoffringar. Jag är snarast förvånad hur mycket mer (ost, vin och choklad) som ryms om jag väljer att vara stabil på den 4 kg högre vikten.
Den här ägnade jag mig åt till frukost i morse. GP har analyserat vegetarisk lunchmat från olika restauranger. Det mesta var för fett, fel fett, för salt och framförallt för mycket. Ett par av lunchlådorna innehöll 1100-1200 kcal!
http://www.gp.se/livsstil/konsument/vegetariskt-är-inte-alltid-så-nyttigt-1.1236926
Det kan nog jag känna igen mig i. Jag brukar inte vara benägen att ge kroppen eget liv och egna känslor - men när det gäller just det så känns som att min kropp älskar att väga 3 kg mer än jag vill. På den vikten kan jag äta hur mycket (skit) som helst och ligga kvar. För att gå ner 3 kg och stanna där måste jag ständigt banta och kontrollera.
Ja, ost- och mejeri är nog lätt att ta till ...Intressant! Jag vet att när jag åt bara vegetariskt var det lätt för mig att fall i ost- och mejeriträsket.
Jag brukar tänka på det när en del kollegor väljer caesarsallad på lunchen för "att hålla igen lite" . Salladen uppväger knappast mängden bacon, ost och dressing som hälls över på närmaste lunchstället.
Ja. Det är en klädstorlek.Är de tre kilona värda konstant bantning?