Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag förstår din poäng, för det har man väl hört ett antal gånger! Problemet där är gissningsvis vad man jämför med och vad folk då förväntar sig få för bild, och okunskap -att man inte riktigt förstår vad andra ser för fel i det kanske?
Men ärligt talat tycker jag det tyder mer på en sund bild av sin häst (ja alltså inte graman och nosen i bringan osv, utan fenomenet att överdriva dom bra sidorna) man ska väl tycka att sin häst är bäst och finast i världen? Det tror jag dom uppskattar!
Sen är det nog bara naturligt att om man har kommit en bit utifrån startpunkten vill man få stanna upp och njuta av det som blivit bättre, även om andra kanske inte hänger med som bara ser här och nu och ser att det finns massvis med brister kvar. Och okunskapen då, att man inte lärt sig ännu vad som krävs för att det ska bli bra, men så länge man har lärt sig något så är det bara sunt att vara glad och stolt för det! (Samtidigt som man kan hoppas att de fortsätter träna vidare och utvecklas såklart, så de så småningom förstår vad andra tyckt har varit fel.)
Om du vill kan vi såklart enas om att inte vara överens, men jag tror nog det har lite med jantelagen att göra ändå!
Jag tror helt enkelt att den med bättre självkänsla (som ändå är realistisk såklart) mindre känner behov av att sänka folks förväntningar även om man vet att man inte gör saker och ting perfekt, eller ens bra!
Den klubben passar min häst i också. (även om hon bara är till hälften travare)Haha, istället för skutt-och-brall-klubb hade jag behövt en bekväm-segproppsklubb. Lillkillen är väldigt bekväm av sig!
För mig beror det nog lite hur man ser på det. Rent subjektivt och emotionellt tycker ju jag också att min häst är världens bästa när hon gått riktigt bra på en träning eller som sist, på tävlingen, men för det går jag ju varken runt och tror eller säger att hon är mycket bättre än de flesta halvblod. Lite som att barn alltid är finast i sina föräldrars ögon även om de ser ut som hoppbollar med Harry Potter-glasögon och aldrig kommer pryda framsidan på Elle.
Jag menar ju såklart inte att man nödvändigtvis ska tala illa om sin häst för att man har en travare, men jag tycker inte att det gör någon gott - varken en själv eller ridtravarägarna i stort - att gå och lyfta hästen till skyar som inte finns. Ser hästen ut som en typisk travare är det inte så klokt att gå runt och envist hävda att det minsann är en kopia av Briar, eller att påstå att alla travare faktiskt kan gå SM med rätt ryttare... För mig har det inget med jante att göra, utan bara realism, att inte tro att man har ett under av exteriör och gångarter och att det enda skälet att den får låga procent på tävlingar är att domaren är travarrasist.
Som sagt, det är väl jättedumt att prata ned hästen om man med en objektiv, säker syn vet att den är fin, men det måste rimligen finnas gränser uppåt också. Och det omöjliggör inte alls att man subjektivt tycker att ens häst är den duktigaste i världen.
Det kan jag ju hålla med om, lite realistisk måste man ju vara! Men en travare kan ju vara fin bland travare, en trevlig individ och välriden, och det tycker jag man inte ska förringa!
Det låter klokt för blodtryckets skull.Vi tycker nog ganska lika egentligen, men jag försöker att inte störa mig på sånt, dels för husfridens skull och dels för att man ju vet att det beror på okunskap och det brukar inte leda så långt att diskutera om sånt då.