Vårmammor 2010 &Co del 18 <3

[doris]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Ibland behöver man en påminnelse om att ta vara på vad man har. Och att vara tacksam. Men jag vill inte ha så här stora påminnelser mer.
Lottch: Klandra dig inte för att du inte fanns där, jag tror tyvärr, att om en människa kommit så långt att den är villig av avsluta sitt liv så är det svårt/omöjligt att hjälpa personen ur det.

Usch nu lämnar vi det där jobbiga här, jag kommer att få ta tag i det i verkligheten snart ändå...

Jag har inga som helst problem i teorin att låta barnen sova någon annanstans. Det känns liksom bara lugnt. Barnen blir glada att få sova över, och de som de sover hos vill ju gärna ha barnen där så jag litar på att det funkar.

Men det är bara enstaka gånger som vi inte sovit med barnen i samma hus. Oftast är det besök som får komma hit och sova i barnens hem med barnen ifall vi sticker iväg någonstans. Så att barnen är på sin trygga plats ändå. Men som sagt, i teorin skulle jag lätt kunna lämna iväg mina barn för en kväll till folk som jag verkligen litade på. Det enda skulle väl vara att det är svårt att somna när man inte har tittat till småttingarna innan.

 

[Bollen]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Så har vi också gjort. Mormor och morfar har sovit här med Alice. Vera har vi fortfarande inte varit ifrån nattetid.

Men numera sover Alice ibland över hos mormor och morfar. Då är det för att de har gjort något i stan, tex gått på teater och Alice själv säger att hon vill sova över.

 

[Lottch]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Ja. Det är lätt att tänka så. Alla säger så. Men det kommer jag aldrig att få reda på. Min Petter finns inte längre. Han hade kunnat bli vad han ville, men han valde att inte finnas kvar. Det är svårt, det är jättesvårt. Jag sörjer fortfarande och kommer alltid att göra. Min fina, fina vän.

Jag förstår vad du menar, jag känner samma sak när det gäller att lämna S till mina föräldrar, jag vet ju att hon har det hur bra som helst med mormor och morfar, men det är nog jag som inte klarar av att släppa taget. Att vakna mitt i natten och inte höra hennes andetag i babywalkietalkien är hemskt, det är verkligen en trygghetsgrej för mig.

Fan, jag hatar att må såhär. Hade ju handlat frukost och skulle äta den när jag var tvungen att rusa till toan för att kräkas. Hade ingen tofs, så när jag står där hukad över toan så använder jag båda händerna till att hålla i håret. Vad händer? Jo, mina glasögon flyger ned i toan.

 

[Modett]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Vi har aldrig lämnat bort H över natten, tyckte det var nog jobbigt i somras när vi gick ut med ett par kompisar och lämnade honom hos farmor Då var vi ändå bara borta 19-23.30, så vi fanns på plats när han vaknade och ville flytta över till vår säng under natten. Kanske hade det varit annorlunda om vi haft släkten på närmare håll så att han faktiskt träffade dem oftare men jag vet inte.. Nästa sommar planerar vi dock en weekendresa för att se MotoGP i antingen Frankrike eller Nederländerna så då blir det jobbigt

Sen säger jag som Doris, känn ingen skuld över kompisen. För har en människa väl bestämt sig för att ta sitt liv så finns det nog inga argument som hjälper. Fast visst förstår jag dig, jag hade säkert också grubblat mycket på om jag kunnat göra något annorlunda för att stoppa det.

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Ture har sovit hos mormor och morfar och de har sovit hos honom här, och efter att jag bröt foten och de hade honom i i princip dygnet runt så är han lika trygg hos dem som hos oss, men han sover ju uselt på nätterna och är jättekänslig så blir det så klart inga bra nätter när de har honom.

Å andra sidan lite skönt att de ser hur jag har det.

Han har nog sovit hos dem 3-4 gånger. När jag var på sjukhuset, när jag var på bruksprovet, i Falsterbo och nu när jag var på Flyinge sist. Och hade vi kunnat undvika det så hade vi låtit bli.

Men det hänger ju på att jag ammar fortfarande också, men det kanske jag är ensam att göra? Och amningen är ju helt klart ett hjälpmedel struliga nätter.

Enda positiva med dagis-inskolningen - heldäckad Ture som sover bättre än någonsin på nätterna. Hade han inte varit täppt i näsan så hade han nog dragit till med hela nätter!

 

[Modett]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

H slutade amma ungefär en vecka efter ettårsdagen, men han gillar boobs ändå Han ska alltid köra ner en hand innanför tröjan på mig när jag bär honom eller när han ska sova. Hade han fortfarande ammat hade jag nog fått värja mig in public för att inte hips vips bli blottad

 

[zazzarazz]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Det är så sorgligt att läsa om din vän... En av våra vänners syster valde också att lämna jordelivet alldeles för tidigt. Det är verkligen tufft... Det känns nästan extra när tonåringar väljer den utvägen... Jag hade tider under tonåren när jag på helt och fullt allvar trodde att livet alltid skulle vara så hemskt som det var stundtals då... Nu när jag är äldre vet jag ju annorlunda...

Apropå äldre, intervjun avklarad! Å, jag får en sån kick av intervjuer Och det kändes riktigt bra! Ett sjukt spännande jobb som dels har delar av det jag gör idag och delar av helt outforskad mark för mig. 14 dagar ville de ha på sig innan de gav besked om hur de går vidare... Så det är bara att knega på här i gruvan tills vidare!

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Usch vilken dag. Skulle lämna Ture lite längre på dagis idag, igår kom jag när de fortf var ute och sen gick jag med in och åt och det gick jättebra. Idag skulle jag komma när de ätit.

Möts av en liten ledsen pojke och det syntes att han varit riktigt ledsen innan. Sen lugnade han sig och vi försökte äta lite. Gick inte. Han var jätteledsen när jag skulle köra undan hans vagn och sen ville han inte sitta i bilen. "där där där" grät han och där var ju hos mig. Men hem var viju tvugna att ta oss. Körde hela vägen hem hållandes honom i handen medans han grät och höll stenhårt. (Han sitter bak så min arm är nu i en permanent konstig vinkel.) Sen tog det mig en timme att söva honom för han grät så mkt och nu ligger han och gråter i sömnen.

Som jag ser det så finns det två anledningar till att han blir ledsen. Ett att han börjar bli trött och två att han känner sig väldigt otrygg när alla barn ska in och kläs av och ingen "finns" för honom. Han är ju inte trygg där än på långa vägar.

Dagis tyckte de skulle prova att söva honom innan lunch. Det tror inte jag på för att han för det första är väldigt svårsövd och sover väldigt lätt och oroligt, skulle han vakna upp där och inte veta var han är skulle han vara otröstlig den dagen. Sen skulle det vända upp och ner på våra sovrutiner som vi kämpat så med och nu fått att funka, det går inte söva honom två gånger nu och han klarar sig inte med en gång innan lunch.

Vi har däremot inga problem att hämta honom innan lunch eller komma när de fortf är ute och vara med när de går in/klär av sig så länge det behövs och det är mitt förslag som hans fröken röstade ner.

Jag tror dock jag ska stå på mig att vi vill vara med när de går in och äter tills han är så trygg att det inte är nåt konstigt.

Tror ni de kommer tycka jag är jättejobbig?

Jag vill aldrig mer se Ture så här ledsen, sån som han var idag har han bara varit en gång tidigare en kväll när han vaknade och inte gick att söva om för han var så ledsen...

Fy fy fy för inskolning!!!

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Stackars Ture... Förstår att det känns hemskt och jag tycker att du ska gå på din magkänsla och låta personalen tycka vad de vill tills både du och Ture känner er tryggare med situationen. Samtidigt kan jag väl förstå personalen lite, för det är säkert inte första gången ett nyinskolat barn är ledset.

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Å, jag får en sån kick av intervjuer

Du är ju knäpp! Jag har bara varit på en riktig intervju (eller egentligen tre, gick vidare ända till slutet, men föll på mållinjen) och det var en nära döden-upplevelse för mig.

Hoppas du får jobbet! Håller tummarna!!

 

[Western_Ivy]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Usch vad jobbigt för er, förstår hur du känner. Stackars liten att vara så ledsen.

Här går det bra på dagis nu, M är fortfarande ledsen vid lämning på morgonen men det går över fort och sen är hon glad hela dagen och äter bra i stort sett alltid 1-2portioner
Även sömnen funkar bra nu och hon sover 1-1½ timma efter att de började lägga henne i det större och ljusare rummet (av två) innan sov hon bara ca 20min och behövde vaggas till sömns, nu somnar hon själv.
Detta är inget konstigt hon har alltid varit van att sova ljust på dagen och nu har hon även ganska ljust på natten för då blir hon inte ledsen när hon vaknar.
Ang att hon ännu är ledsen vid lämning två månader senare så ser vi inte det som konstigt då hon är lika hemma och kan bli jätteledsen om en av oss åker iväg, i söndags när sambon skulle köra sin mamma och bror till tåget så bröt M ihop totalt då hon verkade tro att de "hemska" besökarna tänkte ta med sig pappa bort...

 

[Bollen]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Jag hade inte brytt mig om personalen tyckte att jag var jobbig.

Kan inte någon ur personalen bli Tures trygghet, genom att alltid finnas där för honom.
Nu vet jag inte hur stor förskola det är och hur många som jobbar där. Men det vore ju bra om han fick en trygghet att ty sig till. Han kommer ju släppa taget och känna sig trygg med all personal, men i början så måste man hitta Tures väg.

Sätt ner foten och se till att ni ätter er ner och gör en plan på hur det ska vara i fortsättningen. Det är Tures behov de måste hitta.

Här strular det fortfarande ibland. Som i morse så var jag kvar 40 minuter och läste böcker och var med på samling innan det var okej för Alice att jag gick. Så ville hon förstås inte hem nu på eftermiddagen, utan tjurade/la sig på golvet och vägrade sätta på sig jackan Gullunge.....

 

[Lottch]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Så är det ju, alla barn är olika! Vissa är ju ledsna varje gång vid lämning i 4 år och en annan gråter inte alls. Jag håller med dig, som förälder har man rätt att vara "jobbig" om man känner sig otrygg över hela situationen.

Hur blir Alice när hon inte vill att du ska gå? Blir hon hysteriskt ledsen eller säger hon att hon inte vill att du ska gå? Jag tycker det verkar fantastiskt att du har tid och möjlighet att vara kvar, mina föräldrar hade aldrig det och det måste ha varit hemskt att känna den otillräckligheten. Jag är verkligen lycklig över att jag har möjlighet att lämna varje dag utan stress också, ifall att S skulle vilja att jag var kvar längre någon dag.

 

[Mikan]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Usch vad ni har det jobbigt under inskolningen Jag hade nog med gått på min magkänsla, det är ändå no som känner Ture bäst.
A var med ledsen i början men inte i närheten av vad du berättar. Sen gick det över snabbt när jag gått. Nu går det jättebra att både hämta och lämna, det första ordet som möter mig när jag kommer är inte "mamma" utan "tutte". Han vet att den ligger på hans hylla och han får den när vi kommit till bilen

Storebror har jag flera gånger fått bära vilt skrikandes utan ytterkläder till bilen när jag tröttnat på att vänta för att han inte vill hem/ta på sig.

*kl*

Nu har A sovit sedan halv två, det är snart dubbelt så l'nge som vanligt. Hoppas att det inte är mera sjuka på gång.
Igår kollade jag hur mycket han vägde vid en månad för att jämföra med E.
A vägde 5945 och var 59 lång vid 4 veckor. Inte konstigt att jag fortfarande tycker E är liten

 

[Michellan95]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Isabella har aldrig sovit borta eller sovit hemma med barnvakt. Haft barnvakt kanske 5 gånger i några timmar åt gången. Nu ska vi ta barnvakt någon helg här hos hennes mormor och morfar men jag ser inte att det kommer bli några problem (otröstligt barn) då hon bara älskar att vara hos dem och har iaf sovit middag där många gånger. Frågan är om mormor och morfar kommer sova något

 

[Mikan]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Jag har inga problem att lämna bort barnen till mina föräldrar eftersom de känner varandra så väl och ses nästan dagligen ändå.
Någon skrev att det ev kunde vara svårare med första barnet och det är det säkert för en del, men jag kan inte minnas att jag kände så med H heller.
Skulle vi lämna dem till någon annan (vilket aldrig varit aktuellt) skulle jag kanske känna annorlunda.
Nu när svärmor ska flytta hit kommer det säkert att bli så att A kommer sova där. Men då får hon inte röka och jag kommer vara väldigt orolig pga hunden

 

[Michellan95]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Jag tror inte det har så mycket med att göra att just Isabella är första barnet utan snarare att jag har blivit inpräntad i skallen att man inte lämnar bort sina små barn.

 

[Bollen]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Det är fantastiskt skönt att vi har den möjligheten.

Först blir hon tillbakadragen och mumlar att hon inte vill att jag ska gå. Därefter börjar hon gråta, sen blir hon hysteriskt ledsen och ingen får komma nära henne utom jag. Hon ålar sig ur famnen på fröknarna, ner på golvet och ligger där som en liten pöl. Tillslut så spyr hon

Så det är liksom inget alternativ att lämna henne ledsen, för jag får komma tillbaka ändå.

Men det finns olika grader på ledsamheterna och vi börjar lära oss när jag ska stanna och när vi kan uppmuntra henne till att "släppa taget" och börja leka istället. Men att bara klä av, gå in och sedan hejdå, det kommer nog aldrig att gå....

 

[Modett]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Apropå äldre, intervjun avklarad! Å, jag får en sån kick av intervjuer Och det kändes riktigt bra! Ett sjukt spännande jobb som dels har delar av det jag gör idag och delar av helt outforskad mark för mig. 14 dagar ville de ha på sig innan de gav besked om hur de går vidare... Så det är bara att knega på här i gruvan tills vidare!

Haha, jag tycker att det är totalt utmattande! Blir helt knäckt efter en intervju, får huvudvärk och mår illa.

 

[uva]

Sv: Vårmammor 2010 &Co del 18

Jag säger som de andra, följ din magkänsla!

Ang barnvakt: E har sällan barnvakt, men när han har det är det hans mormor. Han har dagsovit med henne ett par gånger (i selen), men har aldrig sövts av någon annan än mig eller sambon på kvällen.

Och *kl*
Är alla barn omställda till vintertid nu? Det är inte E . Igår vaknade han 03:53, vi låg kvar i sängen till halv sex men han somnade aldrig om, sedan sov han 1,5 h vid 12 och somnade för kvällen vid 19. Vaknade 04:30 (framsteg?) i morse, kunde inte somna om men låg kvar till halv sex, sov 70 minuter på dagen och somnade för kvällen vid 19. Nu hoppas jag verkligen att han får sova ut imorgon bitti, både för sin och min skull (fy vad trött jag är!).