Sv: Vårmammor 2010 &Co del 15
På tal om nattningsrutimer (håller på att lägga Selma så kom jag på att du noterat att jag alltid skriver då.
), vi har nästan samma rutiner som Armani. Selma somnar själv, men vill ha någon i rummet, så jag sitter bredvid henne och skriver här, spelar spel och läser bloggar när hon somnar in. Oftast går det fort, Max 15 min som nu, men jag brukar ändå sitta här minst en halvtimme och surfa.
sambon tror oftast att hon krånglat då och jag säger ingenting.
Hahahaha, skrattade för mig själv, nu när jag läste detta och låg på Miltons golv vid hans läggning!! Precis, exakt så är det här också - jag ligger också kvar lite extra varje kväll, s kan sambon gå där nere och pula, bäst han vill
...
kl
...Om han ens är hemma... morr... Är riktigt förbannad just nu faktiskt. Jag älskar verkligen min sambo, han är så himla snäll och bäst på alla möjliga vis, ni får inte tro något annat.
Men som jag har sagt tidigare så är jag duktigt långsint och retar mig fortfarande på att min svägerska tyckte att jag kör med min sambo och alltid tar honom för givet.
Han var borta (kvällstid alltså) måndag, onsdag och lördag förra veckan. Denna vecka är det ju supermycket innan och efter jobbet i och med att bockajackten drar igång (så var och varannan morgon och kväll) plus fotbollsmatch på onsdag kväll (som han inte kan vara med på eftersom han har skadat benet lite).
Detta är bara vad jag kommer på såhär rakt av nu, inte allt.. Jag brukar ta upp att det är jätteviktigt att ha hobbys på eget håll, men samtidigt kan man inte hålla på som man gjorde tidigare, innan vi fick barn. Allt ansvar med Milton kvällstid kan inte hänga på mig. Jag har inte sysslat med mina hästar på veckor och saknar det litegrann, även om jag inte har det behovet på samma vis längre. Men så känner jag lite att de kvällar han väl är hemma, så känns det viktigt för mig att ses (han är ju aldrig hemma från jobbet förrän 18,30 tidigast om vardagarna etc.) och kanske kunna äta kvällsmat ihop alla tre innan Milton ska sova. Men eftersom sambon då är borta i alla fall 3 kvällar i veckan så är de fyra resterande mysiga att ha tillsammans.
Jaja, min fråga är egentligen - har ni och era sambos lagt om era liv sedan barnen kom? Prioriterar ni annorlunda? Har ni kvar exakt samma intresse/hobbys och lägger ni ner lika mycket tid på dem idag som tidigare? Min sambo jobbar ju oftast 9-18,30 så det är långa arbetsdagar..
Vet inte om det handlar om att vi mest umgås med folk som inte har barn, det påverkar nog honom en del, han vill ha det som innan vi fick barn, men ändå inte.. Jag kan inte förklara det riktigt..